ja, killar som lidit av tex depression och social fobi i sitt liv anser ni vara ovärda trots att de inte längre lider av det. varför?
hur ska de någonsin kunna hitta kärleken när ni inte vill ha dom?
varför accepterar killar kvinnor som haft social fobi/depressionen?
varför tror kvinnor att män som haft dålig självkänsla är farliga kriminella typer?
Livet är orättvist. Det bästa man kan göra är att acceptera det och göra det bästa av sin situation. Självömkan och allmän aggression leder sannolikt inte till något positivt, det skrämmer bara bort potentiella partners.
Jag känner flera män med psykiska problem som har partners, jag känner även flera kvinnor som är ensamma. Det innebär inte att det är så det ser ut för alla överallt.
Om jag skulle träffa dig så skulle jag välja bort dig pga din aggression och självömkan samt tydliga brist på insikt om dig själv.
Depression är inte särskilt ovanligt, var femte svensk har fått diagnosen vid något tillfälle enligt Folkhälsomyndigheten. Det är inte så att alla män som varit deprimerade blir bortvalda pga det. Det faller på sin egen orimlighet, inser du verkligen inte det?
Jag har då sällan haft några problem att hitta kärleken trots att jag lidit av depression och ångest i perioder under större delen av mitt liv. Men så brukar jag inte dra upp det på första dejten heller. Ej heller sitta och gnälla och klaga på hur synd det är om mig och hyr synd alla måste tycka om mig.
Ingenting blir bättre än man gör det till. För att kunna få hjälp så måste man vilja bli hjälpt. Och då kanske man får se till att göra något själv för att det ska hända något också.
Är det något som de flesta människor, både kvinnor och män finner oattraktivt, så är det när man hela tiden tycker synd om sig själv och kräver att alla andra måste göra det också, men man tar inga initiativ för att skaffa sig hjälp. DET är oattraktivt.
okej du fick dock ingå i förhållande. och du får ligga.
skulle du själv acceptera en kille som har social fobi eller har haft det? nej.
Jag personligen skulle ju inte fråga innan jag fick intresse för någon, ?vad har du för bakgrund? Tidigare depression? Social fobi??
Alla mer eller mindre, hqr ju någon form av psykisk ohälsa någon gång under sin livstid. Kan vara en kortare depressiv episod eller långvarig socialfobi. Det är väldigt stor skillnad mot är som är psykiskt sjuk och hindrad i sin vardag på alla möjliga sätt, tex schizofren. Kanske intr särskilt enkelt att leva ihop med om man som den andra partern är psykiskt ? frisk?
En sak jag håller med dig i är att sägningen "Det finns någon för alla" är märklig. I och för sig kanske skulle kunna finnas någon någonstans i världen som man skulle passa med, det är väl sannolikt, men det är osannolikt att man faktiskt kan hitta de personerna.
Däremot tror jag inte att detta sägs illasinnat till personer som har svårt att träffa någon, kanske någon som varit singel länge. Den som säger det tror och hoppas troligen själv att det faktiskt finns någon för alla. Och att alla träffar någon till slut.