Jag vill ligga med min kollega, är gift

Jag vet att det är svårt. Första veckan där båda var tillbaka för oss denna vecka. Vi satt och snackade i 1,5 timme igår. Men jag vet fortfarande att det är just det som är vår grej, att vi har lätt för att prata med varann. Och mer än så kommer det inte bli. Stå emot.

1,5 timmes catch up! Händelserik sommar? )

Vi har inte kunnat ha någon catch up på tu man hand då det numera alltid är någon mer på kontoret. Men i dagarna sökte han upp mig för att äta tsm på lunchen (ta igen förlorad tid?) och idag när vi skiljdes åt och våra blickar möttes log han sådär löjligt mycket så man bara smälter. Så himla jobbigt... Starkt av dig att hålla det kollegialt och vänskapligt. Undrar om vår ?relation? skulle förändras om vi visste vad vi kände. Kanske att det blir ännu svårare att dölja känslorna då...

Nej, det har inte hänt i mogen ålder. Hände när jag typ var 18, 19 och riktigt omogen vad gäller känslor och förhållande. Var ens osäker på om jag vilke vara med den snubben. Räknar inte ens med det där.

Men hur som helst, nej det har inte hänt och jag vet inte hur det ens kan hända att man kan bli kär i nån annan när man har ett stadigt förhållande med någon man älskar...

[quote=79851085][quote-nick]Anonym (Villmenfårinte) skrev 2019-08-23 18:42:18 följande:[/quote-nick]Just det har ju jag hela tiden tampats med, om jag ska ta upp elefanten i rummet. Men valt till slut att inte göra det.

Det går inte att veta om det är rätt eller fel. Möjliga utgångar kunde ha varit:

1. Jag säger vad jag känner / vill, han säger likadant och allt förstärks och vi tar det vidare. (Och får leva med skammen att ha varit otrogen mot sin partner resten av livet).

Kan definitivt inte se mig i den situationen. Skulle inte kunna dölja en affär för min man. Det märks redan på mig att det är ngt som det är nu...

2. Jag säger vad jag känner / vill, han säger likadant och vi bestämmer att vi därför måste sluta ses och höras, ingen beredd att offra familj. Och vi slutar hänga och det blir skitjobbigt att jobba på samma ställe.

Tråkigt om det blir så.

3. Vi säger högt att vi känner lika men konstaterar att nu när det är sagt högt smakar illa när det ute i luften, det var bättre som fantasi, och fortsätter istället vara vänner men hänger inte alls lika ofta, spänningen dör ut.

Också lite tråkigt.

4. Jag säger vad jag känner / tänker och han känner / tänker inte alls så och det blir sjukt awkward och vi slutar hänga.

Pinsam och plågsam stämning på jobbet framöver.

5. Ingen säger nånting och vi är bara vänner / kollegor som gillar att hänga och ibland flirtar på skämt.

6. Ingen säger något, vilket undermedvetet ger oss en frizon att fortsätta hänga. Inget är ju uttalat så då är det ok för oss att fortsätta. Säger någon nåt så spräcks bubblan, åt nåt håll. Så därför fortsätter vi med att inte låtsas om elefanten i rummet, så vi kan fortsätta ses och höras under skydd på jobbet.

Säkraste kortet antar jag. Men ovissheten är plågsam...

Största skillnaden mellan oss är ju dock att du överväger att lämna din man, det har aldrig varit aktuellt för mig. Jag ville bara ligga med min kollega, därav inte värt det.

Hur det kan hända? Bara att läsa min tråd så ser du hur nåt sånt kan hända. Trots att man är kär i den man redan är gift med. Men jag skrev den här tråden för snart ett år sen och står inte på samma plats längre som då.