Vad betyder närhet för dig när det inte är direkt kopplat till sex?

Ja det kan vara beröring med, det ger mig liksom inget. Hustrun kan tex tycka det är underbart att bli kliad på ryggen. Jag tycker nästan det är obehagligt att bli kliad.

Ingen aning varför jag blir stressad eller uttråkad, det börjar bara krypa i hela kroppen om vi tex skulle ligga ihop i soffan framför tv.

Vet du, det känner jag också, att ligga ihop och titta på TV, nja, möjligtvis när man var nyförälskad, men nu, nej.

Jag tror inte det behöver analyseras i ens barndom, jag var (till skillnad från mina syskon) ingen kelgris, mina syskon älskade att sitta i knä hos mina föräldrar, knatade ofta (när de var mindre) till mina föräldrars säng på morgonen. Jag föredrog att ligga kvar i min egen.

Man måste acceptera att folk är olika, utan att behöva analysera detta och hitta "fel".

Jag har mycket större behov av Närhet, mys, smekningar, fysisk kontakt osv än vad min man har. Jag ger mer av den typen av beröring än vad jag får. Jag saknar det ofta.

Min man å andra sidan har betydligt större behov av sex än vad jag har. Olyckligt det där..

Om ni trivs med era liv är det ju bra. Man ska inte göra något om man inte vill.

Även om det inte gäller just er så förändras man ju i livet. Jag har ändrat mig om massa saker och min karl också. Mina föräldrar har förändrats över livet. Tex när det gäller närhet. Jag har varit övertygad om att jag inte kan njuta av te analsex, av penetration. Jag tyckte inte om massage....mm.

Ja, man är olika. Vissa saker ger inte mig något heller och vissa saker hatar jag. Ibland kan man inte ändra sig. Ibland vill man inte ändra, och framför allt behöver man inte ändra sig, men det kan ju vara bra att inte låsa sig för mycket vid någon cementerad uppfattning om sig själv, att i alla fall ha det i bakhuvudet.

Vi är runt 60, har hängt ihop i 20. Jag har mer behov av närhet än hon. En klapp på kinden, en oväntad kram, närhet i tanken, att bry sig om varandra. Båda gillar sexet en gång i veckan, men jag saknar mer närhet i vardagen. 

Om vi kelar i sängen har jag svårt att stoppa, vill att det ska bli sex. Särskilt på morgnarna. Men hon vill inte på vardagare, skulle inte komma för sent till jobbet för att ha sex.

Hon vill inte heller prata om sex, tyvärr. Inte mycket händer utanför sängen, tyvärr. Synd, för sexet är härligt med henne.

Jag har passerat 55 och min sambo 60, så vi har passerat faserna när man går emot sitt jag. Jag skulle nog säga att man nu äntligen är på rätt plats i livet

Bra för dig, då ska du ju inte ändra något.

Mina föräldrar är äldre än dig och har ändrat sig senare än dig, bla med ökad närhet, så ålder behöver inte betyda något i sig.