Svärmorsproblem..
Jag är SÅ less nu på min svärmor att jag kan kräkas. Min son (hennes enda barnbarn) är nu två år och hon har varit alldeles alldeles för ?på? honom sen han föddes. Hon är sjukt framfusig, tjatar varje dag på att träffas även fast jag och sambon jobbar heltid och har inte alltid ork eller tid. Hon är arbetslös och bor 5 min ifrån oss så hon vill såklart träffas varje dag om hon fick bestämma. Varje gång vi ses har jag börjat få en klump i magen. Jag vill inte ens träffa henne längre, har sån ångest. Hon kör över totalt och ?leker mamma? till sonen. Det är så stelt när vi träffas för hon tittar och pratar BARA med honom men han är inte ett dugg intresserad av henne när vi ses utan mer på vad som finns omkring. Hon tar fram massa gamla böcker från 70-talet och säger ?kom så ska farmor läääääsa för dig? men han är inte ett dugg intresserad. Hon tjatar flera gånger i kanske 5 min innan hon fattar att det är lönlöst. Hon vill gosa, kramas och pussa på hans fötter (?!) jämt, som om att hon har någon fetisch. När han klättrar över henne i soffan ska hon alltid slå honom på rumpan. Det har gått så långt att han inte vill vara hos henne längre, vill absolut inte kramas och drar sig undan så fort hon närmar sig honom. Vi (jag och sambon) har pratat med henne om detta flera gånger men det verkar aldrig gå in.. fattar hon inte att hon skrämmer bort honom? Och mig med! Jag avskyr också när folk är för ?på?, speciellt när jag var liten. Sonen dras jättemycket till sambons mormor och morfar och älskar att vara hos dom då de är så avslappnade och lugna, påskyndar inget utan allt får ske i sonens takt. Har inget att göra med att han träffar dom mer för så är det absolut inte, han träffar farmor betydligt oftare än dem..
Måste även tillägga att vi letar hus, så vi hittade ett i utkanten av stan. Tar kanske 15 min att åka dit med bil eller 20-30 min med buss. När vi hade lämnat bud på det och berättade det för svärmor blev hon helt förkrossad då det är SÅ långt bort, och undrade varför vi inte kunde leta efter något i området där vi redan bor (mitt i stan). Kan tillägga att hon ej har bil eller körkort heller. Vi har ett barn, ett på väg och vi är så less på stadslivet.. JO, hon har även ringt vår hyresvärd då hon känner några som jobbar där och bett om tillträde till vår port via en tagg. Blir så arg!! Varför inte ringa på porttelefonen som alla andra får göra?! Känner att jag egentligen helst bara vill flytta till andra sidan jorden..
Sen när vi berättade i höstas att vi väntade ett till barn blev hon inte alls glad för vår skull och ville helst att vi skulle vänta några år så sonen får ?vara liten? längre. Nu när det är tre månader kvar är hon tydligen jättetaggad på syskonet (säger hon) men visar det inte alls.
Verkar som om att detta svärmorsproblem är rätt vanligt, och det har ingenting att göra med att det är just min svärmor. Hade reagerat lika oavsett vem i släkten det var. Det börjar gå för långt! Vet inte vart jag ville komma med det här inlägget.. vill bara skriva av mig.. tack för att ni läste
