Brukar du, kvinna, "avväpna" mannen för att få honom att bli känslig och svag?

Vet du vad jag tror, att du har en poäng men inte heller tillfullo förstår det grundläggande motivet till psykologrollen.

Teori:

Jag tror att en kvinna som aktivt intar psykologrollen någonstans har fått till sig att sättet hon kan bli älskad på är genom att göra någon beroende emotionellt. På detta vis garanterar hon att inte bli lämnad.

Bieffekten blir att hon inte på förhand inser hur belastande denna roll blir. Hon får dessutom förmodligen inte tillbaka samma känslosamma engagemang från motparten. Detta straffar sig på så vis att hon känner att den andres beroende, som hon själv skapat för att själv inte bli lämnad, blir ett alltför tungt ansvar.

Kontentan: hon lämnar och den andre som öppnat sig och varit emotionellt sårbar blir den som står kvar.

Observera dock att detta aldrig var hennes ursprungliga plan, att lämna. Hennes ursprungliga plan var att försäkra sig om att själv inte bli lämnad av någon som hon genuint intresserade sig för.

Det finns säkert. Det låter som någon med en personlighetsstörning. Men varför utgå från en liten sjuk minoritet? Lär dig hellre att identifiera såna i ett tidigt skede och undvika dem! Och att sätta gränser och inte gå på sånt beteende.

Fast hon har en poäng. Visst ska män ha rätt att få vara/visa sig svaga och känsliga ibland, men det är bra mycket bättre om kvinnor uppmuntrar mannen att bli stark och mindre känslig för vad andra tycker och tänker eller för kritik. Att få honom att bli mer självständig. De flesta kvinnor gör ju tvärtom. Försöker istället trycka ner honom genom att påtala alla hans brister och få honom att tappa tron på sig själv som man. En man ska inte få vara manlig i dagens feminiserade Sverige. Se bara på ensamstående mödrar som har mesta delen av vårdnaden. Ofta försöker de få sonen att inte bli likadan som pappan (som förmodligen  var för manlig för deras smak) och uppfostra honom att bli mer som mamman (dvs som en kvinna.

Jag har själv växt upp med en ensamstående mor och hon försökte verkligen avmaskulinisera mig hela barndomen och uppväxten. Jag fick gå i fula och töntiga kläder som jag blev mobbad för i skolan. Jag fick inte bli arg eller visa ilska, för då var jag "precis som min pappa". Allt manligt skulle undertryckas så jag skulle bli en feminin mes, Behöver jag nämna att morsan var vänsterpartist?

Det finns säkert. Det låter som någon med en personlighetsstörning. Men varför utgå från en liten sjuk minoritet? Lär dig hellre att identifiera såna i ett tidigt skede och undvika dem! Och att sätta gränser och inte gå på sånt beteende.

Ytterligare en som inte förstår hur jag menar. Jag pratar om kvinnor som har det sadistiska draget att de försöker dribbla fram och tillbaka med killen för att hon på något sätt tycker det är kul att leka jojo med hans känslor. Sådana finns verkligen.  Men kanske var vanligare innan internet kom. Idag är ju alla så upptagna med sina smartphones och sociala medier/ olika spel så de har kanske inte tid att hålla på så. Men fram till slutet av 90-talet var sådana tjejer vanliga.

Ytterligare en som inte förstår hur jag menar. Jag pratar om kvinnor som har det sadistiska draget att de försöker dribbla fram och tillbaka med killen för att hon på något sätt tycker det är kul att leka jojo med hans känslor. Sådana finns verkligen.  Men kanske var vanligare innan internet kom. Idag är ju alla så upptagna med sina smartphones och sociala medier/ olika spel så de har kanske inte tid att hålla på så. Men fram till slutet av 90-talet var sådana tjejer vanliga.

Du är alltså offer för en frånvarande pappa? Ni killar som hela tiden skyller på kvinnorna, varför ser ni inte pappans roll i er uppfostran?

Som man är man i direkt underläge p ga olika uppfostran.

Män skulle behöva bli lika cyniska och slipade som kvinnor och inte så förbannat naiva. 

Nej, det har aldrig varit vanligt med sadistiska tjejer/kvinnor.

Jag tror du får leta någon annanstans efter förklaringen till varför du så ofta tycks ha haft "otur".

Många som håller på så har nog någon diagnos eller lindrigare psykisk sjukdom (kanske utan att själva veta om det), eller så är de psykopater, men tro mig, jag har sett i min upplevelse fullt friska och intelligenta kvinnor som håller på så. Som någon annan svarade så försöker de på något sätt att göra killen emotionellt beroende av henne, för att själva slippa bli lämnade, sedan när de känner att de inte behöver honom längre så dumpar de och skiter i hur han tar det.