Du som bor med en slarver-hur löser du detta?

Så om 1/100 personer har sådana extrema krav på hur välstädat det ska vara hemma så ska resterande 99 personer anpassa sig till era orimliga krav?

Inte konstigt att kvinnor med dessa preferenser går in i väggen! De förväntar sig att andra ska anpassa sig efter deras normer, detta beteende gäller inte bara städning utan även barnuppfostran, planering av högtider och semestrar etc....

Självklart ska man hålla en rimlig hygienisk nivå på hemmet och ge sina barn en kärleksfull uppfostran och mysiga traditioner, men det går för långt, ni som har detta extrema kontrollbehov skjuter er själva i foten, den dagen ni inser det orimliga och omöjliga uppdraget att lägga så mycket tid, ork och kraft i jakten på det perfekta livet/hemmet/barnen kommer ni bli utbrända.

Om du dammsuger 10 min varje dag så är du pedantisk. :) Och grejen är nog att den som la det "fel" troligen kommer lägga den rätt senare, men inte direkt och det är där det är skillnad i vad man har för krav på sitt hem. Låt tröjan ligga i två dagar så kommer nog den som la den där fixa det.

Jag menar, för mig är det viktigt att det är lätt att hitta saker. Om de ligger framme kan man hitta men jag kan också förstå att man vill städa undan. Det du beskrev tidigare, om att ösa ner allt i en låda, sånt kryper i skinnet på mig! För mig är det viktigare att det är prydligt och ordnat i lådor och skåp än på bänken, för annars är det helt jävla omöjligt att hitta det man vill ha! Det viktiga är alltså inte att det ser snyggt ut, utan att det är praktiskt ordnat så det är lätt att använda sakerna och hitta dem utan krångel.

Jo, varje dag är pedantisk, men min mamma gjorde också det. Men en gång veckan måste jag bara städa.

Har inte läst hela tråden utan väljer svara på trådstarten:

Blev du tillsammans med honom för att göra om och förändra honom? Blev du tillsammans med honom för att han är exakt lika som du?
Jag förmodar att svaret är nej på båda frågorna?

Är din högsta önskan att vara tillsammans med någon som är exakt som du?
Om ja så har du valt fel man för dig.
Om svaret är nej så är du lika som oss alla andra, vi skulle aldrig vilja vara tillsammans med någon som är exakt lika som vi själva.
I normala fall uppstår attraktion och kärlek för att den andra personen kompletterar dig eller tom snarare att han utgör en kontrast eller motsats till dig mer än att han är exakt lika som du.

Varför valde du den här mannen till dig?
Sannolikt inte pga hans ordningssinne?
Om du vill bli glad och lycklig, om du vill få er relation att fungera på ett för dig bra sätt, så måste du försöka fokusera på de goda egenskaper som gjorde att du valde honom till din man.
Om du väljer fokuserar på det du inte gillar så kommer du inte bli lycklig och er relation kommer inte fungera på så sätt som du önskar dig. Du kommer bli alltmer missnöjd med honom, han kommer känna av ditt missnöje, och då kommer han bemöta dig sämre, ni kommer in i en nedåtgående spiral och ni kommer båda bemöta varandra allt sämre. Risk för krasch.

Du kan sannolikt inte ändra hans personliga egenskaper i någon betydande omfattning. Lika lite som du själv sannolikt kan eller vill förändra dina egna personliga egenskaper.
Men om du vill lyckas med att förändra något i ert förhållande och i hans beteende så måste du vara beredd ta initiativet och gå före och visa vägen. Du måste osjälviskt gå före och själv förändra sådant som han önskar för att han i nästa steg ska vilja göra några förändringar som du önskar.

Om du vill lyckas kan du inte begära ömsesidig rättvisa eller att han måste begripa vissa saker, utan du måste själv vara beredd agera för att så småningom hoppas få honom med på tåget för att du ska lyckas uppnå dina egna mål.

Det är en generell och ungefärlig beskrivning hur jag ser på saken med hänsyn till din trådstart.

Nej, och det har jag inte sagt heller. Alla får ju göra som de själva vill. Bor man med någon som har en annan bild om hur hemmet ska se ut får man kompromissa så att båda blir nöjda. Jag bryr mig ärligt talat inte om hur någon annan gör i sitt hem.

modette.se/livsstil/820810-1-9-saker-du-kanner-igen-om-du-ar-pedant

Jag är INTE pedant. Har läst flera texter. Jag stämmer inte in på något alls. Hade jag varit pedant så hade jag haft det städat i kådor och skåp oxå. Jag hade inte låtit disk stå till dan efter osv. Jag har djur o barn som drar in smuts utifrån och kattsand runt lådorna som dras omkring i lägenheten. Naturligtvis dammsugar jag upp detta utan att vara pedantisk. Att ha sand o grus i sängen kanske är mysigt för en del men inte för mig, inte min sambo och inte mina barn.

Även om jag skulle vara pedantisk så är det inget fel i det heller. Eller det är så du menar?

När vi bodde i villa behövde jag bara dammsuga 2ggr i veckan för smutsen lade sig på ställen de inte syntes eller störde. När vi flyttade till en mindre lägenhet kom all smutsen. Liten yta=mer smuts snabbt.

Det är lika korkat som att påstå att alla måste äta exakt samma mängd mat för det ?säger? livsmedelsverket att vi ska..

Fast det är ju det TS vill, att sambon ska ändra sig och bli mer som hon.

Att inte inse hur extremt det är att dammsuga varje dag och och få panik av att en tröja ligger på soffan och en sax på köksbänken ÄR orimligt.

Ja, och det kallas att kompromissa. Det är rimligt att göra när man bor ihop.

Och självklart kommer TS få acceptera att det inte kommer vara lika rent och prydligt som hon vill ha det heller.

Pedantisk enligt vad eller vem? För du kan ju bara tala för din sak eller hur? Och jag tycker inte det är pedantiskt. Allt beror på hur stor yta du har. Hade du bott en familj i en etta så hade du oxå fått städa varje dag. Hade du varit pedantisk då? Jämfört med att bo i ett slott där knappt någon besöker rummen. Det blir knappt smutsigt på en månad.

Jo, jag tänkte också på det sedan. Om man bor trångt, kan det vara nödvändigt.