väntar barn nr 2 i slutet på september, och är livrädd för att föda vaginalt, med första barnet vart det akut kejsarsnitt så detta blir något nytt för mig, är livrädd för att föda vaginalt. Har dessutom fått graviditetsdiabetes nu så man vet aldrig om allt startar tidigare eller ej.
behöver peppning och goda råd på hur jag ska tänka inför denna förlossning.
Ni som kommer in i tråden o briljerar med era perfekta vaginala förlossningar förstår ni inte att ni inte har något i tråden att göra ? Alltså ni har ju alla haft förlossningar utan några som helst komplikationer eller knappt smärtor (ni påstår att ni inte hunnit ha ont osv). Pröva krysta ut ett barn som fastnat med axlarna, ett barn som tas med sugklocka som släpper 4 gånger (fatta ångest för föräldrarna vet ni hur det låter o ser ut efter SMÄRTA PÅ BARN O MAMMA googla hematom sugklocka). Att BM säger, nu klipper vi eller du har spruckit hela vägen ? Att någon torkar bajs i rumpan på dig ? Att hjärtljuden går ner på barnet eller att mamman förlorat blod ? Att mamman måste lappas ihop efteråt i narkos ? Att veta att det inte finns någon utväg utan att du livrädd MÅSTE föda ditt barn vaginalt o ha en BM som ler lite o säger "lilla gumman det GÖR onte att föda barn" osv osv
Försök att få prata med en Aurora-BM så fort som möjligt och prata även om din osäkerhet på tilliten till vårdpersonalen.
Jag har vänner som skrivit i sitt förlossningsbrev att de vill veta exakt vad som händer och varför. Sådana saker kanske är viktiga för dig.
Jag har inga barn (är själv gravid) så jag har inga konkreta tips eller pepp att ge dig. Hoppas verkligen att du kommer till acceptans med förlossningen som komma skall så att du kan njuta lite av att få ett barn till.
Kan meddela att det gör den Sinni!! *ler* Har sett det med egna ögon då jag doulade sist. Heeeelt makalöst vad det hjälpte mamman!! Andas LJUDLÖST och SLAPPNA av... Att sjunka ner i värken och bara bli ting, tung, tung... Den ljudlösa andningen kommer man sååå långt på!! Ljudlös och l u g n. Ungefär som en vind som blåser... All, stress, rädsla och oro skall MOTAS i dörren!! Kram på Er.
Jag kan tycka det i en sån här tråd är rätt smaklöst både att berätta om förlossningar som knappt kändes och förlossningar som innebar svåra skador på mor och barn 
Jag har aldrig varit rädd för förlossningarna egentligen (väntar andra barnet nu), men jag tyckte verkligen det var en styrka att vara väl påläst och förberedd. Läsa om förlossningar, smärtlindringsalternativ (det finns mer än lustgas och Eda!), smärthantering osv. Att trots allt hitta någon slags trygghet och lugn tror jag är avgörande för hur man upplever en förlossning. För mig var kunskap nyckeln till lugn (och så har jag en stor tilltro till naturen och min kropp), skulle vilja råda dig att försöka hitta din!
Hej!
Så klart att det känns osäkert och oroligt inför att föda vaginalt om din erfarenhet har varit någon annan....
Jag tycker du ska skriva ned dina olika rädslor/oro på ett papper allt efter att du sorterat ut dem.....
Titta på dem en i taget, kan man göra något för att förebygga att det du är rädd/orolig för händer?
Kan du göra något, din partner eller personalen?
Tex om du är rädd för att brista, kan man förebygga att det händer?
- Smörja/tänja med olja
- Be om varm handduk under krystningen
- träna avslappning
- Knipträning där du lär dig skillnaden på spänning/avslappning i vagina
- partnern fokuserar på att hjälpa dig att slappna av mellan krystvärkarna
- träna på att krysta "rätt"
- Skriv i journal + födelsebrev att du är rädd/orolig för att brista.
- Skriv att du önskar tydlig guidning under krystningen.
Nästa steg är att faktiskt tänka klart tanken " Om det händer, hur må bra ändå?"
Nu har du fött barn, du har en bristning.....
- vill du bli sydd?
- önskar du god bedövning?
- Om en läkare behöver sy, är det ok?
- Om det behövs bättre ljus och bedövning, ok att åka till operation för att sy bristningen?
- ska de berätta vart bristningen är?
- Att den är sydd med självupplösande tråd?
- Vill du veta vad som förväntas kännas/ skötas de närmaste dagarna?
- Vill du att någon tittar på bristningen innan du går hem från BB?
- Uppföljning?
Gör på detta sätt med alla dina rädslor/oro, involvera din partner, be personalen om stöd, var tydlig med vad du behöver för att föda barn på bästa sätt, är du fortfarande rädd efter det så behöver du träffa en samtalsbarnmorska.
Läs gärna "innan du föder" eller "föda utan rädsla" så får du bra egna strategier för att föda barn lugn och trygg tillsammans med din partner.
Lycka till! / Jane, barnmorska
www.birthofcourage.se
Vilken jättefin sida du har Jane!! Så bra att du finns!! Utbildar du även doulor?! Tror det finns gott om doulor i Sthl som vill gå kurs hos dej och lära sej mer om just detta.
Vad glad jag blir att du berättar vad du tycker om hemsidan, Tack! Jag har inte idag någon utbildning för doulor, men skulle gärna se att det är något jag gör i framtiden, vi får se..... Ha en go' helg!/ Jane
Härligt med allt ni har skrivit, jag lider av rädsla inför förlossning men det hjälper att läsa detta. Tack!
Besök min Mamma blogg: http://foxymama.se/
Min instagram: Foxyjuliana
Ni kommer att inspireras av min blogg och ni kan läsa om allt möjligt. Jag får inte betalt för att blogga utan det
är en hobby nu när jag sysslolös och väntar på att föda. Jag skriver om allt i från bebiskläder, tips, ideer och det kommer även inlägg i veckan om hur jag ska välja vart jag ska föda.
xoxo
Foxy Mama
Straw2008: är du seriös??? Nu har du förmodligen förvärrat situationen för TS och alla andra rädda som läst det du skrivit!! Att dela med sig av en förlossning som gått "bra" snabbt, smärtfritt lr vad det bu kan vara som anses vara positivt visar på att ALLA förlossningar inte är hemska och att det faktiskt kan gå bra. Man behöver inte frukta det värsta!! Om ngn inte har i tråden att göra så är det nog du... TS: jag födde vaginalt. Hade förvärkar i ca 15 timmar. De fick sätta igång mig tillslut för det tog sån tid att öppnas. Det var jobbigt: ja, smärtsamt: ja men inte lika smärtsamt som jag trodde och fått höra att det ska vara. Och när min dotter las upp på mitt bröst så försvann allt och lycka infann sig. Har BF med andra i januari och längtar faktiskt till min förlossning. Vill uppleva det igen. Låter knasigt kanske 
Hoppas allt går bra för dig! Godjul!
Oj såg nu att det är en gammal tråd :) nyfiken på hur det gick?