Språkstörningstråden fortsätter

Min yngsta då har väldigt många problem, har knappt nån koll på sina impulser eller sin koncentration. Men mycket försvårar också då han går i sån stor barngrupp på förskolan så han kommer ju hem som en speedad duracellkanin och det blir jätte svårt att få ner honom på jorden igen. Läggningarna kan ta timmar ibland så det är jätte frustrerande att man inte vet vad man ska göra :(

Hej.
Jag har en dotter som strax blir 5 år. Hon har normal förståelse men ligger efter när det gäller att prata själv. såväl ordförråd, grammatik och uttal.

Hon har ju inte börjat skolan än så dyslexi vet vi inget om även om många varningsflaggor lyser.

Hon har konsentrationsproblem, dock inget vi utrett än. Hon har inga problem med kompisar men förskolan stör sig på att hon bara vill leka två och två.

Vi tolkar ofta när hon pratar med ovana människor. Vi tränar både grammatik och uttal i sammarbete med logoped och försöker pressa förskolan att stödja henne ytterligare.

Hur går det för er och vilken hjälp får ni av skola. Går han i förskoleklass nu?

Jag har en son som snart är 3,5. Han har en expressiv språkstörning, normal till bra språkförståelse för sin ålder, men hans språkproduktion är påverkat. När vi sökte logopedhjälp för snart ett år sedan så talade han i ettordsmeningar och hade ett fåtal talade ord varav flertalet bestod av djurläten.

 Det fungerar bra på hans förskola, men det svider att se honom med barn som inte träffar honom regelbundet, de undrar. Han fungerar bättre med äldre barn som faktiskt kan tolka honom rätt bra, eller yngre som inte behöver språket på samma sätt, sämre med jämnåriga upplever jag. Det jobbigaste är när folk daddar honom eller förminskar honom. Han förstår ju, även om de tror att han inte gör det. Även t ex hans farmor, som ändå umgås med honom mycket, har jättesvårt att förstå honom. Det jobbiga med henne är att hon ska försöka "träna" honom och det kan göra mig riktigt irriterad. Vi har gång på gång upprepat vad logopeden säger och hon skiter i det. 

Han har lärt sig att koppla ihop bokstäver och ljud och kan ljuda enkla ord, och skriva sitt namn. Han räknar till 3-4. Räknandet är åldersadekvat och ljudandet tror jag att han är rätt tidig med, så än oroar vi oss inte för det.
 

Som sagt vår son är 6 (decemberbarn) och går i förskoleklass.

Han förstår inte vad andra säger och har reGerat med ilska mm.

Vi har ett åtgärdsprogram upprättat, det första överklagade vi (och fick rätt).

Vi upplever dock att personalen försöker släcka bränder ist för att hjälpa honom med grunproblemet, dvs förklara hur olika situationer fungerar, vad som händer, inte utsätta honom för massor av barn ex köer osv.

Via logopeden har vi ingen vidare hjälp. Hon har mest kollat var han ligger, och gett oss lite tips. Talpedagogen är han hos var tredje vecka ca, vilket måste bli en ändring på.

Jag vill gärna ha ngt att öva med hemma också... Gillar inte låtgå-principer

Vad har ni för övningar?

Uttalsmässigt har vi fått övningar som tränar f och s-ljuden. Först testade logopeden att hon hör skillnad på ljuden med ord som sår/får vilket hon gjorde. Sen har vi fått välja enstaka ord hon ska träna på. Det har fungerat så tillvida att hon kan säga ordet separat under övning men uttalar fortfarande fel utanför enkla övningar.
Samt i lite olika roligare varianter med f-spel, säga stopp till lejon osv.
Uttalsmässigt är dock det inte enstaka ljud det egentliga problemet utan att hon kortar ner många ord till att bara innehålla slutet på dem. ply istället för paraply t.ex .

Gammatikt har vi arbetat mycket med att skilja på han och hon, att berätta utifrån bilder i böcker samt att berätta utifrån bilder med återkommande grammatiskt mönster.
Haren hoppar, kaninen hoppar, prinsessan hoppar osv. 

  

Använder ni TAKK, teckenstöd? Jag förmodar det, men det är till huvudsak tecknen som min son fungerar med de andra barnen på förskolan. En av hans fröknar har jobbat på dövskola så hon tecknar en hel del med främst honom, men också de andra barnen. 

Vad trist att ni inte fått vidare hjälp av logopeden. Sonen går var tredje månad, en behandlingsomgång á 3 x 2 timmar. Det känns lite, men vi får övningar som vi ska göra hemma och vi tycker att han gör framsteg där. Varje behandlingsomgång har föranlett en ganska intensiv utvecklingsfas hos honom.

Övningar:

Min son är ju hälften så gammal som din, men en del kan nog ändå fungera. I början övade vi nog mest på att börja bygga meningar. Vi gjorde egna varianter av övningarna som beskrivs på BLOM, Barnlogopedimottagningen i Borås som har en himla fin sida: http://www1.vgregion.se/blom/Startsidor/sid1.htm 

Han har övat mycket på kategoriseringar och färger. Han gillar böcker, så vi har några ordböcker (Busiga Bebbens ordbok, Babars ordbok) som man kan titta i, benämna med tal och tecken, och peka ut "Vilka saker kan man äta?", "Vilka saker kan man leka med?", "Vilka saker kan man åka med", "Vilka är grönsaker?", "Vilka är frukt?" osv). Det gör vi med leksaker också.

Spel överlag. Ser vi något spel som man kan öva ordförråd eller kategorisering med köper vi det. Ballongspelet är populärt här och övar färgord. Babblarna i Konsonantdalen (http://www.hattenforlag.se/index.asp?mainId=104&prodcat=19&prodcat2=1903&label=Taltr%E4ning&id=412) tycker han är roligt och då övar han härmning/ljudning. Alltså, han har haft enorma problem med att komma igång med härmning, så det har vi fått träna på. Det hjälpte Fingerresan (som också Teckenhatten har) till med en hel del!

Munmotorik: göra grimaser, blåsa såpbubblor, göra bubblor med sugrör, måla med sugrör. Det finns ett kortspel hos Teckenhatten där också, "Kan du göra och låta så här?", som han gillar. 

Vad mer... En del appar. Nallemix 1 & 2, de övar kategorisering, men överlag sådant jag hittar som han kan språkträna med.

Jag har en del papper vi har fått från logopeden, med övnings- och bokförslag bland annat. Jag skulle kunna fota av och skicka till dig, men då behöver jag en mejladress.

 

Vill återigen ge er hopp. Min yngsta son sa inte ett ljud vid två års ålder, inte ens mamma. Vi blev remitterade till logopeden i stan, och började arbeta där. Förskolan arbetade med TAKK, vi lärde oss TAKK och använde det hemma och sonen fick extra hjälp i liten grupp på förskolan. Vi kämpade på under hela förskoletiden. Idag går sonen i förskoleklass och har ett i princip normalt språk. Han har lite problem med igår/idag/imorgon och oregelbundna verb (säger gådde istället för gick, t ex), men i övrigt hörs det inte att han har haft diagnosen expressiv språkstörning. Han ligger före sina kompisar i skolämnena, har många kompisar och funkar toppenbra. Det finns hopp, hörrni!!! Kunde vi så kan andra (kanske inte alla, men även andra). Lycka till! Jag misströstade länge, men kämpade ändå på. Och det lyckades! Han är världens finaste kille och jag är så glad för hans skull. 

Fast vi har ju inte fått diagnosen generell språkstörning utan anledning, tyvärr.

Förstår att du vill komma med en solskenshistoria, men vi har väntat på att det ska säga poff och hans språk ska bli bättre, men det blir inte det. Och OM det skulle ske så är ingen gladare än jag!

Och som sagt, det har ju inget med intelligensen att göra... Även (om jag förstått det rätt) ofta är kopplat till ngt annat.

Men jag tycker fortfarande att jag har en toppenkille, han är ju liksom den han är med eller utan diagnos på papper. Lättare om han vore som "alla andra", men nu är det inte så.

Och då ser jag det som min/vår uppgift att förbereda honom för livet så gott vi kan, genom att uppmuntra hans starka sidor (omtänksam, uppfinningsrik, stark och väldigt utvecklad grovmotoriskt) och arbeta med hans svaga sidor (språket, koncentration, impulskontroll osv)

Jag tar gärna emot övningarna per mejl, kan mejla dem till Kerstineriksson@me.com

Och just det, TAKK har vi provat, men han är inte alls intresserad av det tyvärr. Däremot har vi tydligt kroppsspråk.

Och sonen fick ju inte diagnosen expressiv språkstörning utan anledning, heller.....