MA i v15+0
Jag vet inte vart jag ska ta vägen med alla mina känslor...det är en enda stor berg och dalbana
I måndags var jag i v15+0 och idag är jag helt ogravid....vad tusan hände?
Av olika anledningar och att vi har haft två tidiga mf förut, så hade jag oroat mig lite, så vi åkte in till kvinnokliniken och fick göra ett ul....och ett vul, för läkaren såg inget. Det upptäcktes då att våran bebis slutade leva redan i v7+4
Jag fattar inte...vi gjorde ju ett tidigt ul just v7+4...och då såg vi ett pickande hjärta....och så dog den samma dag?
Och nu känner jag mig lurad, chockad och förtvivlad. Jag vet inte ens vad jag ska sörja!
i v15+0 förväntar man sig ett barn...en liten minimänniska. Inte en pyttepytteliten på 12.9 mm. Jag blev skrapad igår och ville gärna se den...men det fick jag inte. Fick inte ta ett avsked.
Jag känner mig så otroligt ledsen.
Om den ändå hade dött bara några dagar innan...då hade jag säkert fått se den...ta farväl av den....sörja en liten bebis. kanske gett den ett namn och fått begrava den.
Men våran bebis blev typ ingen bebis....den dog ju så tidigt som ett tidigt mf och räknas ju typ inte som "bebis". Skrapning och borta
Vad tusan får jag sörja? Ännu ett tidigt mf eller den bebis jag trodde jag hade i magen?
Det känns så tomt...JAG känner mig så tom. Och vi som hade börjat fundera på namn och allt. v15+0....varför skulle kroppen luras sådär?