• Terppa

    Min katt är döende!

    Min sjuåriga katt, min högt älskade vän, min lilla pälsbebis är döende.
    Igår var vi hos veterinären med honom då han magrat mkt på sista tiden och börjat dricka mkt mer. Det visade sig att hans njurar håller på att lägga av, de var nere på 25% funktion och det finns inget att göra. Vi ger honom nu specialkost för att förhoppningsvis vinna lite tid med honom, men veterinären var inte hoppfull, hon sa att det bara handlar om månader nu, kanske bara n´gra veckor, innan han blir så dålig att han måste få somna in!

    Jag fixar inte det här! Sisu har alltid funnits där för mig, jag skaffade honom som 18åring, när jag bodde ensam och hade inte mkt till vänner. Men han fanns där, alltid glad när jag kom hem, sovandes varje natt bredvid mig, kom och gosade när jag var ledsen. Vi har idag fyra katter allt som allt men just han är extra speciell för mig, det kommer aldrig finnas någon som min Sisu!

    Hur orkar man? Hur kan jag göra hans sista tid så bra som möjligt och hur göra vid avlivningen för att det ska vara så ostressande som möjligt för honom?

    Han får nu extra mkt kärlek, får sova inne hos oss i sovrummet varje natt och så men vad mer kan vi göra? Jag kommer aldrig komma över det här, den här katten är bara ett ytterst litet snäpp under min son i mitt hjärta, jag älskar honom så mycket!

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-06-01 02:32
    Tänkte bara skriva att Sisu nu har fått somna in... Han blev till slut så dålig att jag inte kunde dra ut på det mer, han var fortfarande tillgiven och kelen men sov så mkt och sista beviset för hur dåligt han mådde kom när han kissade i sängen, något han aldrig någonsin gjort, inte ens som kattunge innan han lärde sig gå på lådan. Så för två veckor sen fick han stilla somna in i min famn hos veterinären. Vi har begravt honom bland blommorna vid vårt lantställe i en fin papp-kista som veterinären gav oss, med sig fick han en nalle (han tyckte om att bära runt på nallar i munnen) och ett foto på matte&husse. Vi har gråtit så mkt men det känns fortfarande overkligt. Han har ju funnits hos oss i nästan åtta år ändå!

    Jag kommer aldrig glömma min Sisu, en katt som han får man bara en gång i livet, han var perfekt på alla vis. Tack för ert stöd!

  • Svar på tråden Min katt är döende!
  • Helle333
    Terppa skrev 2010-03-06 00:40:21 följande:
    Min sjuåriga katt, min högt älskade vän, min lilla pälsbebis är döende. Igår var vi hos veterinären med honom då han magrat mkt på sista tiden och börjat dricka mkt mer. Det visade sig att hans njurar håller på att lägga av, de var nere på 25% funktion och det finns inget att göra. Vi ger honom nu specialkost för att förhoppningsvis vinna lite tid med honom, men veterinären var inte hoppfull, hon sa att det bara handlar om månader nu, kanske bara n´gra veckor, innan han blir så dålig att han måste få somna in! Jag fixar inte det här! Sisu har alltid funnits där för mig, jag skaffade honom som 18åring, när jag bodde ensam och hade inte mkt till vänner. Men han fanns där, alltid glad när jag kom hem, sovandes varje natt bredvid mig, kom och gosade när jag var ledsen. Vi har idag fyra katter allt som allt men just han är extra speciell för mig, det kommer aldrig finnas någon som min Sisu! Hur orkar man? Hur kan jag göra hans sista tid så bra som möjligt och hur göra vid avlivningen för att det ska vara så ostressande som möjligt för honom? Han får nu extra mkt kärlek, får sova inne hos oss i sovrummet varje natt och så men vad mer kan vi göra? Jag kommer aldrig komma över det här, den här katten är bara ett ytterst litet snäpp under min son i mitt hjärta, jag älskar honom så mycket!
    Skäm bort missen. Fråga om det går att göra det tråkiga hemma hos er. Familjens ena hund fick somna in hemma just för att inte stressa upp honom. Jag vet att det kanske låter hjärtlöst men tänk på när katten blir såpass dålig att det är dags, är det verkligen schysst att hålla missen vid liv om den lider? Så den dagen du märker att missen börjar må riktigt dåligt av det, ta då det beslut du vet är nödvändigt så den slipper må ännu sämre.

    Cybrar över några kramar eftersom jag vet hur det känns att förlora sitt husdjur. Jag har nu förlorat ett antal av dem pga ålder och sjukdomar. Det är inte roligt.
  • snuppis

    Våran hade också fel på njurarna, vetrinären sa att man kunde ge katten anabola..?? Låter konstigt men de sa de tror jag..men de var jobbigt för djuret och vi fick ta bort våran Ludde =(  Men nu blev jag osäker..anabola hmm jo jag tror de sa de..prata med din vetrinär ( de var lagligt alltså)

  • Nyfiken86

    Hej!
    Jag har inte läst hela tråden.. men GUUD va hemskt.. blir helt tårögd.. Har själv 2 katter som betyder MASSA för mig.. skulle heller inte kunna tänka mig o leva utan dom.. mina små gullegrisar.. Huu.. lider verkligen med dej vännen.. skär i mitt hjärta bara o läsa om d.. herregud.. *tårögd*

    Men som sagt.. ge honom massa kärlek.. massa kramar o pussar o mat han gillar.. Finns d ingen chans att han kan bli frisk..??

    Styrkekramar..

  • M Hellin

    Har nys avlivat en njurkatt, och vet hur du känner, han gick på renal i ett år, sen gjordes ett nytt njurprov, eftersom han redan var en gammal katt så nöjde vi oss med att veta att njurvärdena var höga och utsatte honom inte för mer prover, den första blodanalysen var lite mer omfattande, men den andra var bara över de värden som var höga vid förra provet. Värdena var samma som året innan, och katten upplevdes ju inte som speciellt dålig, visst var han mager och hade inte så bra aptit, men han var med och uppe, sen tvärvände det och han bara sov sov och sov, tittade på maten när man ställde fram, slickade lite på sin höjd, och när han var vaken så såg man på honom hur dåligt han mådde, man såg illamåendet i ögonen. Då var det dags, veterinären kom hem till oss, och han fick somna in i sitt fönster.

    Kan utöverdet tipsa om att iams har ett blötfoder som heter eukanuba veterinary diets renal, och finns att köpa hos foderbilen, www.foderbilen.se/katt/kattmat/eukanuba-veterinary-diets-renal-burkmat-170g.html Det svarade min katt mycket bra på och blev piggare än på torrfodret.


    Don't get caught in the trap of making a living instead of designing a life!
  • Terppa

    tack för alla tröstande ord från alla! SJÄLVKLART ska jag inte hålla Sisu vid liv när han har för ont, jag skulle aldrig med gott samvete kunna vara så egoistisk, jag kommer göra det som är rätt. Men i dagsläget mår han förhållandevis bra, precis som 'probably the best' skriver, jag känner min katt och jag vet att han än så länge har god livskvalité.

    Tyvärr är hans tillstånd obotligt, var nån som undrade över det.

    Just nu sitter han i fönstret och kikar på den gryende morgonen. Han har sovit på mitt bröst största delen av natten och haft det mysigt. Det känns så skönt att kunna ge honom närhet och kärlek nu, innan det är för sent, förhoppningsvis så kan han må så här pass bra ett tag till, jag är inte alls redo att förlora min pälsbebis! Okej, så jag har ju mina andra katter oxå men som sagt, just Sisu har en speciell plats i mitt hjärta.

  • Terppa
    ingendukänner skrev 2010-03-13 06:03:28 följande:
    Varför får de problem med njurarna egentligen?
    Enligt veterinären kan det bero på många saker, hon trodde att det i Sisus fall antagligen var ett latent medfött njurfel men att det kan oxå bero på tumörer.
  • Buster78
    Terppa skrev 2010-03-13 12:32:31 följande:
    Enligt veterinären kan det bero på många saker, hon trodde att det i Sisus fall antagligen var ett latent medfött njurfel men att det kan oxå bero på tumörer.
    hoppas du läste länken du fick av Isnogood, där står klart och tydligt att du när det är dags,  kan gräva ner din sisu vid din svärfars sommarhus!

    Skänker dig en tanke, och massor med styrka, vet vad du går igenom!
Svar på tråden Min katt är döende!