Stora tråden om Gastric bypass (GBP)

Nu har jag svimmat igen . Detta är fan inget liv jag vill leva.

Jag har plats nummer tre i kön till Ersta. Dom MÅSTE fan hjälpa mig nu.

Nu har jag svimmat igen . Detta är fan inget liv jag vill leva.

Jag har plats nummer tre i kön till Ersta. Dom MÅSTE fan hjälpa mig nu.

Nu har jag svimmat igen . Detta är fan inget liv jag vill leva.

Jag har plats nummer tre i kön till Ersta. Dom MÅSTE fan hjälpa mig nu.

Nu har jag svimmat igen . Detta är fan inget liv jag vill leva.

Jag har plats nummer tre i kön till Ersta. Dom MÅSTE fan hjälpa mig nu.

Drygt fem månader efter operationen... från 93 till 64 kilo=normalvikt, BMI 25 för min del. Jag tänker att jag ska ner till 60, men helst inte under det. Jag är kort och ganska bred över axlarna, ganska kompakt stomme, så att säga, som jag dolt under fett alla år , så det skulle se tokigt ut om jag blev för mager...

I torsdags fick jag klartecken av läkaren att sluta med blodtrycksmedicin. Från 140/110 till 105/75 på några månader med blodtryckssänkande. Viktminskningen har sänkt trycket så mycket att man tror att jag klarar mig utan medicinen nu...

Har börjat om med den enda vinteraktivitet jag gillar, men som jag inte gjort på 15 år: åka slalom och det är helt fantastiskt!

Nu först (det tog lång tid!) har jag börjat kunna äta mer än 800-900 kcal/dygn, vilket gör mig mycket piggare och jag mår inte längre illa så fort jag äter nåt... numera väljer jag att äta sånt jag mår bra av, inte som ett medvetet hälsosamt val, utan just för att det är mer lättätet och för att jag inte mår dåligt av det. Och jag saknar inte hamburgarna och limpmackorna! Jag har blivit mer kräsen, men på ett vettigt sätt. 
Vill jag ha lite limpa så tar jag en halv skiva, med massor av pålägg. Men oftast tar jag bara ett par tuggor och äter upp pålägget. Godis äter jag ibland, men det är inga chokladkakefrossor längre, några bitar räcker. Bullar och kakor väljer jag bort oftast, det är inte värt att må dåligt. Om jag fikar tar jag hellre en torrare kaka än någon bulle eller annan mjuk kaka. Tänk att för ett halvår sen kunde jag trycka i mig ett helt paket Ballerina utan att blinka.

Jag handlar kläder hela tiden, mest på rea eftersom jag snabbt får lägga dem till handlingarna igen, de blir fort för stora
Just kläderna är ett kärt besvär. Det är fantastiskt att kunna gå på H&M, Cubus, Vero Moda, Carlings, Vila, istället för KappAhls och Lindex´s BigSizeavdelning.

Egentligen har jag inget negativt att säga om operationen, för mig har den varit räddningen. Men min önskan är att den som beslutar sig, ska vara väl medveten om hur operationen funkar, hur den går till och om följderna... och att det inte är en quickfix. Man ska ta beslutet för sin hälsas skull, inte för skönhetens.

Till mig sa de på gruppinfon att sockersuget brukar försvinna hos de som opererats. Redan då undrade jag om det verkligen kunde stämma, det är ju ingen lobotomi
Nog har jag fortfarande ett sockersug, det sitter i belöningssystemet i min hjärna... jag är helt övertygad om att sockret fungerar för mig på samma sätt som spriten för en alkis... men i och med att jag äter så lite socker nu, så triggas det inte lika mycket.  Jag var rätt säker på att få dras med sockersuget även efter operationen, och jag hoppas att ni som ska opereras eller funderar på det, ska ta med i beräkningen att det inte är bombsäkert att sötsuget bara blåser bort efter operationen.

I övrigt önskar jag alla Lycka Till, det är ett fascinerande nytt liv som väntar er

Nu har jag varit på inskrivningssamtalet. En heldag vart det med blodprover, gruppmöte med dietist och kirurg och sedan enskilda samtal med diestist, sjuksköterska, kirurg och narkosläkaren. Och nu har jag fått det slutgiltiga ja:et  =)

Har varit så rädd att få nej, men nu när jag fått ja blir jag osäker. Har hört så mkt negativt om vad som händer efteråt och det är svårt att få info tyvärr.

Här verkar det mest handla om hur långa väntetiderna är och hur man får en remiss. Sånt är totalt ointressant faktiskt och hör inte ihop med en GBP tycker jag.

Man maste ju fa fraga om rad nar man inte vet, alla har ju gatt igenom det man sjalv gar igenom eller vill ga igenom och fragar man inget far man inget veta oavsett eller hur! det ar ju det ett forum handlar om att prata och diskutera och hjalpa varandra....

Grattis till ditt ja forresten