Vi som snart är gravida efter utredning i Aten!

Stort tack för alla grattis!  Vi kostar på oss att våga vara lyckliga nu, jag gick precis in i v 22. Ja Cathy, vi gick till Selbing. Nu i efterhand förstår jag att han är känd inom sitt område. Många verkar känna till honom. I vilket fall var han mycket kunnig, det märktes.

Vad gäller dr D tar jag tillbaka mina varningar nu. Efter semestern har det varit som vanligt igen. Han svarar på mina mail och blodstatusuppdateringar direkt. Så inget att klaga på.

Jag håller helt med om att det är jätteviktigt att prata så mycket man kan om det här, speciellt vi som har lyckats. De kan ju inte påstå att vi alla plötsligt har fått sådan tur i samband med immunbehandligen efter år av misslyckanden.  Jag vill ju att vi alla ska lyckas så jag ger inte upp nu. Det här måste uppmärksammas. Jag har flera kompisar också som känner tjejer i vår situation som gör IVF efter IVF eller genomgår massor av missfall utan att någon respons och tipsar alla om den här tråden.

Stort grattis Che71 till lyckat UL! Jag är så glad för din skull. Det var ju en perfekt inledning på semestern. Ha så kul!

Aylak, jag misstänkte att det var du. Vi delar upp områdena mellan oss och tröttar ut dem. Rolig kommentar med risken att ta blodprov.

Lill111, jättetråkigt med ditt missfall. Jag tror det är helt rätt att åka till Aten och få reda på vad som är fel. Jag tror man ångrar sig efteråt annars. Stort lycka till!

Solkatten, jag har haft det ungefär som du. Sonen kom till på första IVF och sedan en massa misslyckade syskonförsök, med nattsvettningar etc. Jag hade velat gå vidare tidigare, men min man var skeptisk. Det tog ett tag att övertyga honom om att jag aldrig skulle komma över om jag inte provat allt innan jag gav upp. Svårt att ge råd där eftersom alla är så olika, men hoppas han ändrar sig och att ni lyckas. Jag skulle inte slösa fler ägg från frysen innan ni är utredda mer.

Singhatjejen, vad roligt att du fick hjälp med dropp! Det var mer än jag lyckats med.

Leah2012, lycka till med FET i dag!

April12, jag tror inte det är dina ägg. Och om de skulle vara dåliga så går det att göra något åt det, bara man börjar i god tid. Mina var värdelösa vid 34 och perfekt vid 37, så jag vet.

Ledsen om jag har glömt någon, det är sådan aktivitet här nu att jag har svårt att hänga med. Jag håller naturligtvis tummen för alla. 

Hemskt ledsen att styckesinledningen försvann...

Che: Så glad för din skull!!! 

Jag har ju Aten och Dr.D som reservplan, vilket inger hopp då det innebär att vi inte behöver stressa fram ett ÄD-beslut. Men då vi inte har pengarna riktigt ännu så tänkte jag lägga mitt hopp på CFC och deras kommande immun-inriktning. Skulle även gärna testa crash, coculture och/eller assisted hatching eftersom det ska vara bra för lowresponders som mig. Så åtminstone en IVF till blir det nog innan jag samlar kraft och sadlar om för den här tråden är verkligen min livlina, att varje dag påminnas om att det finns andra förklaringar och behandlingsalternativ. Dock kommer jag på mig själv med att tvivla till och från, då jag tillskillnad från de flesta av er inte har haft upprepade missfall. Jag blev spontant gravid på första försöket med missfall i v.11 och sedan dess har jag ju aldrig varit i närheten av ett plus igen. Är det önsketänkande att ha som backup att immunbehandling kan vara lösningen för mig? Tror att det är därför jag fegar lite och inväntar CFC för att få en hint om Aten är värt ett besök även för mig. Sen har jag så många av er andra en sambo som inte är med på tåget. Faktum är att vi just nu inte har någon gemensam plan alls då han är osäker på om det är värt att fortsätta försöka överhuvudtaget. Kan inte hjälpa att tänka att det beror på att det är mig det är "fel" på, att han känner att det inte ska behöva vara så här svårt. Vill ju finnas där och stötta honom i hans tvivel, men det är så svårt när jag känner att vi slösar tid som vi behöver lägga på att kämpa. Att vara ofrivilligt barnlös har så många dimensioner sorg, frustration och orättvisa att det är ett under att så många tar sig igenom det, fastän att man inte har någon garanti för att man till slut kommer nå målet. Alla här inne inspirerar mig!

Tack skogsbruden! Imorgon är det dags :) Har varit så stressad...
Ja det är mycket på gång här, svårt att hålla reda på alla verkligen 

Jag gick hos samma läkare som April nu besökt och hennes råd till oss var äd, vi berättade då att vi inte trodde det berodde på äggen utan immunförsvaret och att vi skulle åka till Aten. Jag har sedan skickat fem sex studier till henne och hon fick göra efterkontrollen på snittet. Det var rätt skönt att komma tillbaka o lyckats efter nio missfall på första försöket m D. Lite svårt att slå bort som tur.

Hej igen ! Ringde sjukhuset här i stan i fredags o berättade om vårt tredje mf/Ma under våra syskonförsök. Döm av min förvåning då jag fick en tid för nån slags mf utredning nu på torsdag ! Läkaren är en bekant som jag tror är vagt inställd till immunologi problematiken... Känns som jag har en chans för att övertyga honom. Vilka prover bör jag tjata mig till?? ( som kan ge indicier på immunproblematik ).. Snart plöjt igenom beers bok... O ju mer jag läser desto mer tror jag på immunspåret... Är det nån mer här som är ifrån Värmland?