Att låta mannen ta beslutet.
Hej!
Sitter här och småler för mig själv. Att ha satt HAN i "arbete". Att fundera över vad HAN vill. :-P
Vet inte hur ni andra språkat kring barnaplanerande, visst var vi överens jag och exmannen om att vi ville ha barn. Men det känns ändå som att det var jag som hade sista ordet. Och många kvinnor föredrar väl att ha det så. En del säger att det är våran rätt. Så är det kanske också. Jag menar, jag skulle ju inte skaffa barn mot min vilja.
Har redan två barn. I skolåldern. Är egentligen klar sen länge. Trodde jag. Men så har jag träffat en ny man. En man i min ålder som inte har barn och vill ha barn. Hemma i badrumsskåpet ligger en spiral redo att sättas in. Av olika anledningar har det dragit ut på tiden. Och ja..
Säkra perioder har fungerat ypperligt i tio år. Men är så less på att ha koll på det. Därav spiralen.
Jag hade visst kunnat skaffa mig en trea, men är precis lika nöjd med de två barn jag har.
Sååå... Jag lämpade över frågeställningen till mannen.
1. Jag sätter in spiralen nästa gång jag får mens.
2. Vi kör oskyddat och tar det som det kommer.
Hoppsan säger han, stort beslut att ta, haha. Som att inte vi kvinnor (jag) måste ta massa beslut jämt. Hehe.. Han skulle fundera på saken och göra en plus och minuslista. Skall bli himla kul å se imorgon. (Vi är alltså inte sambos idag).
Nån annan som lämnat över åt mannen att "ta beslutet"?