Läskiga saker barn har sagt – vågar du läsa?

Barn har visst en väldigt livlig fantasi. Vågar du verkligen läsa vad de här barnen har sagt?

Foto: Unsplash

Du som förälder har säkert skrattat till över någon tokig kommentar som hoppat ur munnen på ditt barn. Men det är inte lika charmigt när barnet tittar in i mörkret och pekar mot "en läskig tant som står där."

Familjelivs forumtråd "Vad är det obehagligaste ditt barn har sagt?" från 2013 är full av historier från föräldrar som upplevt liknande saker.

Vi har samlat några av dem. Läs och förfasas – men kanske inte innan läggdags!

Läskiga saker barn har sagt

1. ”Min systerson sa en gång när han var runt 3 år att han inte ville vara i sitt rum därför att ’farbrorn är otäck och skrattar så elakt’. När min syster frågade vilken farbror han menade för det fanns ju ingen i rummet, så sa min systerson ’farbrorn där i hörnet’. Han pekade, men där fanns ingen.”

2. ”När min dotter var liten så hörde jag henne prata en kväll efter att jag hade nattat henne. Jag gick in till henne och frågade vem hon pratade med. Hon svarade att hon pratade med den blåa gubben som var vid hennes fotända av sängen.... Jag såg självklart ingen där...”

3. ”När dottern på 5 år gråtandes hulkar fram "Jag kommer dö snabbt när jag blir vuxen.”

4. ”Min son hittade under en period på att mamma (jag) hade skurit av honom olika kroppsdelar.. Men när han blev utfrågad om varför han då hade kvar sin arm/näsa/huvud/ben sa han ’meeen, min ANDRA mamma för längesen, förut!’”

5. ”Jag tror dottern var runt 2 år och jag höll på och la henne för att sova middag. Plötsligt kollar hon upp i taket och börjar vinka och jag frågar vem det är hon vinkar till. ’Jag vinkar åt min morfar. Din pappa. Han är död.’ Och efter en stund: ’Nu gick han!’ Jag hade vid det laget aldrig, vad jag vet, pratat om min pappa, hennes morfar som mycket riktigt var död sedan ett antal år tillbaka. Hon hade aldrig träffat honom.”

6. ”Min dotter sa vid 4 års ålder, på kvällen när vi låg i vår säng och gosade: Ser du att farmor står och tittar på mig? Oj vad rött hår hon har, men änglarna är ljusare!’”

7. ”Vår stora pojke har sedan 3 årsåldern pratat mycket om någon ’Vännes’(???) som bor i vår källare i vårt 30-tals hus. Vi hade tidigare våra sovrum i källaren, men nu har hela familjen sovrummen på första eller andra våningen i stället. Förr var det i a f väldigt mycket prat om denna Vännes... Han/hon blev arg om man tittade för mycket på hen och höll därför till i skuggorna. Ibland beklagade sig sonen för att hen var så konstig. Dessutom hade Vännes en liten ramsa som sonen gick och nynnade på. I ’du kan inte ta mig’-melodi sjöng han "Du kan inte se mig; jag finns här i mörkret"...”

8. ”För många år sedan bilade hela familjen ner till Österrike för att hälsa på pappas gamla barndomsvän och hans familj. På vägen dit sa min bror (som då var 4 år) att vi skulle köra upp på ett berg och att det skulle regna och en blixt skulle slå ner på bilen och vi alla skulle dö. Mamma blev arg och sa att han skulle vara tyst men han propsade sig emot henne och sa 'men det är sant det är sant!' Lite senare på vår färd började det blixtra och dundra och ösregna så hårt att vindrutetorkarna knappt hann med. Längre fram var det en bilolycka.”

9. ”Sedan vi flyttade in i huset för snart 4 år sedan(sonen då strax under året) så har han haft problem med ena hörnet i vardagsrummet. Ju äldre han blivit desto mer har han kunnat förklara och berätta om den här mannen han ser där. Det vart däremot riktigt obehagligt en dag. Sonen nästan 3 år sitter kvar och tittar på barnprogram i soffan(vardagsrummet) medan jag bara ska hämta en tröja i källaren och jag hann precis komma ner för trappan(ca 3 m lång och tog väl 5sekunder) när han börjar gallskrika. Jag rusar livrädd upp igen och sonen står då precis i dörröppningen till vardagsrummet och håller sig för ena örat och är verkligen jätteledsen. Jag försöker få fram vad som hände men först efter en liten stund i mitt knä får han fram att mannen hade kommit fram och viskat i hans öra. Jag får kalla kårar längs hela kroppen och kopplar först inte ihop det med mannen i hörnet utan tänker att vi har någon jäkla galning i huset ända tills sonen pekar bort mot hörnet och säger att han gått tillbaka dit igen.Hela dagen vart han lite skakad av händelsen och tog sig med jämna mellanrum över det örat mannen viskat i. Lät sonen visa på mig hur det gick till varpå han ställde sig bakom mig och viskade jättenära 'hej'”

10. ”Min mamma förlorade en dotter sent i graviditeten några år innan jag föddes. När min äldste son (som förstås inte har en aning om det) var 3-4 år satt han på studsmattan och pratade rätt ut i luften. Jag frågade vem han pratade med och han svarade helt självklart: ’Hon där! Din syster!’”

11. ”Min son brukar prata om en läskig, mörk tant som brukar vara i hans rum och stå i hörnet. Det är väl inte sådär läskigt i sig, men när man sitter och ska natta honom och han får totalt panik för att 'den läskiga tanten står bakom dig mamma' så får man ett par kalla kårar längs ryggen vill jag lova.”

12. ”När min son var 3 år var vi på akuten på natten, vi var ensamma i en helt tom korridor.Jag gav min son vatten i en platsmugg och han sträckte fram muggen rakt framför sig och sa ’vill du ha? Men kom då! Här ta!’ Sedan tittade han på mig och sa: ’den lilla pojken vill inte ha vatten!’”

13. ”Min son, som då var 3 år, låg gott o sov i rummet på nerevåningen. Han brukade då alltid gråta eller skrika på oss om han vaknade. Denna kväll kom han dock lugnt upp för trappen till oss. Lugnt och sansat berättade han att det stod en gubbe där nere i ”källaren” (förrådet). Han berättade att han hade skägg och stod och gapade med stirrande ögon. Det märkliga var att sonen var kolugn, vilket nästan gjorde oss ännu mer rädda...”

14. ”Arbetade extra på ett ställe som ligger i en mycket gammal byggnad. Sonen var cirka 3 år när han var med. Sonen: ’Vem är det?’ Jag vänder mig om och ser mot mörkret som sonen tittar in i. Bara mörker. Vi är tysta i 10-15 sekunder.Sonen plötsligt: ’Haha! Mamma, han säger att han är spöke!!’”

15. ”Min bror blev arg över maten min man lagade och säger ’jag ska döda dig när jag blir stor’. Lite obehagligt att höra.”

16. ”Son: Skulle du bli arg om jag slog dig mamma? Jag: Ja, det skulle jag nog. Son: Om jag mördade dig då, skulle du bli arg då också mamma?Jag: Om du mördar mig så dör jag, då kan jag inte bli arg på dig. Son: Jaha, det var bra att veta mamma.’”

Alla historier är hämtade från Familjelivs forum.