Amandas dotter fick RS-virus: "Ville inte se mitt barn dö"

Amanda Lagerlöf hade alltid drömt om en stor och idyllisk familj. Men livet tog en vändning när hon blev gravid som 19-åring och hon fick då ställa om sin målbild. Amandas andra barn kom sedan till världen och hon levde som en hårt arbetande småbarnsförälder med flera jobb för att få vardagen att gå ihop. När hon tillslut träffade sin nuvarande man och kärlek fick hon det drömliv hon länge drömt om. Både Amanda och hennes man gick in i relationen med två varsina barn från tidigare förhållanden och de blev tillsammans en stor familj.

– Nu har jag skapat den här idylliska familjen. Alla har en god relation och vi är en jättestor familj. Jag älskar det här livet, säger Amanda Lagerlöf.

Under hösten 2021 utökades familjen med lyckopillret Madicken.

Läs mer: Alexandra återupplivade sin åtta veckor gamla son: "Värsta man kan vara med om"

10 veckor gamla Madicken fick RS-virus

Madicken fick en tuff start på livet, redan i magen förlorade hon sin tvilling och i vecka 29 sparkade hon sönder moderkakan. Hon föddes sedan i vecka 35 och under livets första veckor led hon av kolik. När koliken försvann och Madicken blev tyst, förstod hennes föräldrar att det var något som inte stod rätt till.

– Jag fick en känsla av att något var fel och märkte att vi fick mindre och mindre kontakt med henne, då tog vi bilen till akuten, säger mamma Amanda.

Det här gången hade Madicken fått RS-virus.

Amanda var i chocktillstånd när hon stormade in på sjukhuset. När personalen fick syn på lilla Madicken som låg i ett babyskydd säger de snabbt: 'Lyft upp barnet'.

– Då hörde jag att hjärtlarmet gick och tänkte att det nog kommer in en annan patient som behöver hjälp. Sedan ryckte de Madicken från oss och jag förstod att det var vårt barn som höll på att dö. Samtidigt hörde jag någon som sa 'hon lever inte', säger Amanda.

Delade rum med andra sjuka barn

Sjukhuspersonalen började omedelbart vårda Madicken och innan hon sedan flyttades till intensivvårdsavdelningen, där hon behandlades under konstant uppsikt.

– Att se en sån liten varelse bara kunde bli sämre och sämre. Jag vågade knapp hålla i henne, varje gång något hände böjde jag mig ned och höll för öronen för att jag inte ville vara med om hon dog, säger Amanda.

Under tiden för hennes insjuknande var det även många andra barn som blev sjuka i RS. Det ledde i sin tur att det blev en överbeläggning på sjukhuset och flera sjuka barn fick dela rum.

– Det var verkligen fruktansvärt. Man märkte på både personalen och alla föräldrar att det var så mycket att ta in.

Efter en vecka blev Madicken utskriven och familjen fick äntligen åka hem. Men händelsen satte sina spår hos Amanda och hennes man.

– Det var som att få en käftsmäll, det går verkligen inte att beskriva känslan av att nästan förlora sitt barn. Att gå i ovissheten att inte veta om man kommer få ta med henne hem igen. Och att behöva tänka på hur man berättar för hennes storasyskon att deras lillasyster inte kommer hem igen, säger Amanda.

Under de första veckorna hemma fick Amanda och hennes man leva i isolering med Madicken. De fick varken träffa sina fyra barn och inte heller vänner och familj.

– Hur kunde jag inte se att hon var sjuk? Hade jag kunnat göra något annorlunda? Jag hade ett extremt kontrollbehov och bevakningsbehov. Jag hade en konstant inre stress.

Tiden efter sjukdomen

Amanda Lagerlöf studerar till sjuksköterska och trots att hon är tränad för agerande akuta situationer, kom det som en chock när det hände henne själv.

– Jag blev handlingsförlamad eftersom det kom så nära inpå mig själv, säger hon och fortsätter:

– När jag sedan var tillbaka på min arbetsplats gick hjärtlarmet och en patient fick hjärtstopp. Jag fick göra HLR och patienten överlevde som tur är, men det var som att riva upp ett sår. Det har gett mig perspektiv på hur jag förmedlar information till anhöriga och vikten av att de förstår situationen, säger Amanda.

Så mår Madicken idag

I dagsläget mår Madicken bra, hon är en stark och levnadsglad tjej. När hon insjuknade i RS-viruset publicerade Amanda en långt inlägg på sociala medier där hon berättade om deras situation. Inlägget fick en stor spridning och familjen överöstes med kärlek och stöttning, något som Amanda bär med sig.

– Jag har sparat inlägget och någon dag när Madicken blir äldre ska hon få läsa alla hundratals kommentarer och se hur mycket kärlek hon fick. Jag ser framemot den dagen.

Händelsen har gjort att Amanda varje dag ser det fina i det lilla.

– Jag känner tacksamhet att jag fick se henne ta sina första steg och skola in henne på förskolan. Livet är verkligen kort, på två sekunder man man förlora allt. Jag försöker ta vara på tiden och prioritera den med människor jag håller varmt om hjärtat.