Det här vet vi om kriget i Ukraina
Den 24 februari inledde Ryssland invasionen av Ukraina och miljontals människors liv förändrades. Här är en sammanfattning med några av de viktigaste punkterna av det som hänt sedan dess.
Striderna i Ukraina fortsätter och går snart in på sin fjärde vecka.
Här är en sammanfattning med några av de viktigaste punkterna av det som hänt sedan Ryssland påbörjade sin storinvasion den 24 februari.
Hur inleddes invasionen?
Natten till den 24 februari svensk tid höll Rysslands president Vladimir Putin ett tv-sänt tal där han sade att en "militär specialoperation" inletts i Ukraina. Kort därpå vaknade boende i Kiev och landets näst största stad Charkiv till ljudet av explosioner och flyglarm. Raketbeskjutning drabbade även en rad andra platser i landet, däribland Mauripol och Odessa.
Parallellt med detta gick ryska markstyrkor, som stått beredda vid ukrainska gränsen i Ryssland och Belarus i månader, in i landet från flera håll.
"Putin har precis inlett en fullskalig invasion av Ukraina. Fredliga ukrainska städer är under beskjutning. Det här är ett anfallskrig", skrev Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter bara någon timme efter Putins tal.
Läs mer: Sasha, 9, sköts av ryssar: "Jag hoppas att de inte skadade mig med mening"
Vilka områden kontrolleras av Ryssland?
Enligt den brittiska underrättelsetjänsten, som dagligen publicerar uppdateringar om kriget, har ryska styrkor för närvarande kontroll över Donbassregionen i öst, den år 2014 annekterade Krimhalvön och angränsande områden på fastlandet, delar av regionerna Cherson och Zaporizjzja samt ett område från Tjernobyl norr om Kiev till den östligt belägna staden Kupjansk.
Ukraina har slagit tillbaka flera ryska ockupationsförsök, däribland i miljonstaden Charkiv, som drabbats hårt av både bombningar och markoffensiver men fortfarande befinner sig under ukrainskt styre.
Gällande Kiev har det löpande kommit rapporter om Rysslands planer på att ta huvudstaden. De ryska styrkorna har sedan starten på invasionen rört sig framåt mot Kiev, men också stött på problem. Det gäller exempelvis den flera mil långa kolonn med militärfordon som upptäcktes via satellitbilder den 28 februari och som sågs som ett tecken på ett nära förestående angreppsförsök.
Sedan dess har kolonnen dock av oklar anledning splittrats i mindre delar och rört sig betydligt långsammare än vad många bedömare räknat med.
Samtidigt har Kiev, likt många andra städer, utsatts för massivt bombardemang med ett stort antal civila dödsoffer som följd.
Läs mer: Statsministern: Det finns inget direkt hot om krig i Sverige
Hur har det gått med samtalen mellan Ryssland och Ukraina?
Läs mer: Flykten beskrivs som ett äventyr för barnen: – Vi är här på "semester"
Delegationer från Ryssland och Ukraina möttes för en första samtalsrunda vid gränsen mot Belarus den 28 februari. Mötet ledde inte till eldupphör eller några andra konkreta framsteg.
Parterna möttes på nytt den 3 mars.
"Den andra omgångens samtal är över. Tyvärr har Ukraina inte nått de resultat som behövs ännu. Det finns beslut endast kring upprättandet av humanitära korridorer", skrev den ukrainske presidentrådgivaren Mychajlo Podoljak efter det att mötet avslutats.
Inte heller möte nummer tre och fyra – som ägde rum 7 respektive 14 mars – ledde till några större förhandlingsframgångar.
Kontakten mellan Kiev och Moskva har dock fortsatt och på onsdagen sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att samtalen har börjat "låta mer realistiska", men betonar att mer tid behövs.
