Gör ditt barn en tjänst – läs högt!

I veckan presenterades de nominerade bidragen till årets Augustpris som bland annat delas ut i kategorin ”Årets svenska barn- och ungdomsbok”, för 23:e året i rad. Men attityden till läsandet bland Sveriges unga har förändrats. En undersökning som presenterades av Medierådet tidigare i höst visade att läsandet halverats bland fler grupper de senaste fem åren och läsförståelsen bland landets 15-åringar har försämrats.
Ett enkelt sätt att påverka barnens läsförståelse och språkkunskaper redan från att de är små, är att läsa högt för dem. En stor brittisk studie, The Millennium Cohort Study, som genomförts på nittontusen barn visar att regelbunden högläsning ger barnen stora fördelar under sina första skolår både när det gäller kommunikation och språkutveckling.
Författaren och journalisten Lisa Bjärbo som varit med och startat sajten bokunge.se och skrivit flera barn och ungdomsböcker tror absolut att högläsningen gynnar barnen.
– Jag tror att det är jättebra för språkutvecklingen och ett utmärkt sätt att få hjälp att bearbeta ett ämne eller bara för att få ett bra samtal om ett aktuellt ämne som kanske är svårt att prata om. Jag tror också att det gynnar fantasin och möjligheten att leva sig in i en annan karaktär och skapa bilder i huvudet med hjälp av ord, säger Lisa och fortsätter:
– Till riktigt små barn kan man läsa högt ur en dagstidning eller bara det man själv läser. Det är lärande bara att höra ord och för så små barn är det kontaktskapande och barn blir ofta lugna av att höra förälderns röst.
En mamma i Familjelivs forum berättar att hon läst högt för sin son sedan han var liten.
– Jag har läst för honom sen han var nyfödd. I början läste jag bara högt ur mina böcker för att han blev lugn av att höra min röst och jag kunde ta det lugnt en liten stund. När han blev mer medveten om vad jag läste började jag läsa sagoböcker. Jag övergick till pekböcker när han blev mer intresserad av bilderna och ville byta sida ofta, berättar hon.
När barnen blir så stora att de själva intresserar sig för pekböcker och böcker med kortare sagor menar Lisa att man måste ge barnet tid.
– Jag tror att många föräldrar mer eller mindre omedvetet läser lite väl fort framförallt när de gäller de första böckerna med text. Föräldern läser sidan och vill bläddra vidare för att fortsätta läsa och glömmer bilderna. Fast bilderna väcker minst lika mycket intresse om inte mer för barnet, säger hon.
Vad är ditt bästa tips när det gäller högläsning?
– Att läsa böcker som man själv uppskattar och gillar, då är det lättare att leva sig in i karaktärerna. Det blir roligare för alla, sen är det viktigt att man läser böcker på rätt nivå, inte för svåra eller med för läskiga ämnen.

Högläsning för barn

Nio till tio månader
Vid nio till tio månaders ålder vet barnet hur man bygger upp ett samtal. Nu kan ni tillsammans läsa enklare bilderböcker och pekböcker. Prata om bilderna. Läs så länge det är lustfyllt. Pratläsa är ett bra början – börja med en liten del av boken och prata och berätta om de ni ser.
Ett till tre år
När barnet börjat prata går språkutvecklingen snabbt framåt. Nu börjar barnet pröva hur orden kan användas i olika sammanhang och betydelser. Vid två, tre år kan du börja läsa böcker med lite mera text och bilder. Prata runt bilderna, låt barnet komma med sina egna kommentarer och funderingar.
Fyra år
En fyraårings ordförråd växer snabbt. Genom att prata och läsa högt stimulerar du de lite extra. Grunden för den fortsatta språkutvecklingen är att ordförrådet utökas. Läs högt så ofta du och ditt barn orkar. Läsningen tränar barnets fantasi, kreativitet och uppmärksamhet.
När barnet kan läsa själv
Även när barnet lärt sig att läsa själva är det viktigt att fortsätta högläsningen. Läser ni högt tillsammans kan du som vuxen välja en berättelse som är aningen mer komplex än barnet själv hade valt. Prata om handling och känslor tillsammans så kan ni tränga in i berättelser och händelser som är mer mångfacetterade än om barnet bara läser på egen hand.
Källa: vardguiden.se

2011 års nominering – I kategorin ”Årets svenska barn- och ungdomsbok”

Vita streck och Öjvind av Sara Lundberg, Alfabeta
Öjvinds ömsinta kaos blåser in i Vitas kontrollerade värld. Förändringen gestaltas i expressionistiskt måleri och serieestetik där texten blir en del av bilderna. Berättelsen om vänskap och saknad tråcklas som en vit tråd genom de dynamiska uppslagen i en bok som fortsätter bortom pärmarna.
Konstiga djur av Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore, Bonnier Carlsen
Faktion möter fabel i en humoristisk drift med tävlingssamhället. Klockrena nonsensdiskussioner om normalitet ackompanjeras av oemotståndliga illustrationer där minsta bär har karaktär.
Pojkarna av Jessica Schiefauer, Bonnier Carlsen
Med vass och avslöjande flickblick infiltreras Pojklandet. En idéroman som strävar efter att upplösa språkets, växandets och verklighetens gränser. Om kroppen som slagfält och manligheten som drog.
I den tysta minuten mellan av Viveka Sjögren, Kabusa böcker
När pappan dör skickas Torvi tillbaka till hembyn på Island. Mötet med förträngda minnen väcker frågor om tillhörighet. Språket är lika kargt och vackert som vulkanöns klippor. Där under pyr en sällsam värme.
Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, Rabén & Sjögren
Över det nedmonterade brukssamhällets helvetesgap för tonårshäxorna en motvillig kamp mot ondskan. Med hatkärlek till bysamhället, lojalitet med huvudpersonerna och stor lust för genren skapar författarna en egen mytologi ur ett myller av referenser.
Petras prick av Maria Nilsson Thore, Bonnier Carlsen
"Vill man få en envis prick att stanna måste den bestämma lite själv". Den insikten hjälper Petra att försonas med sin plötsliga identitetskris när en av pälsens tusen prickar ger sig av. Med mjukt och exakt bildspråk iscensätts ett lågmält kammarspel om frihet och tvång.