IDROTTSFÖRÄLDER. Ett stort problem inom svensk ungdomsidrott är att behålla ungdomarna under tonåren, framförallt tjejerna. Många tenderar att droppa av när det finns annat att tänka på under slutet av högstadiet. Men är det så enkelt? Inte riktigt, en ny studie som genomförts på 244 tjejer i nordöstra Skåne visar att för stort fokus på tävlingsmomentet och pressen att prestera som får tjejerna att sluta idrotta.
– Det handlar inte om att sluta med eller ta bort tävlingsmomentet helt, men fokus bör inte enbart ligga där om man vill behålla de unga kvinnliga idrottarna inom föreningsverksamheten, säger Åsa Bringsén doktor i folkhälsovetenskap vid högskolan Kristianstad som genomfört undersökningen.
Undersökningen visar att svensk föreningsidrott överlag är för prestationsinriktad och har ett för stort tävlingsfokus och inte det folkhälsoperspektiv som föreningsidrott kan ha. Åsa Bringsén berättar att en återkommande pusselbit i kartläggningen av de unga kvinnliga idrottarna var just ett för stort fokus på tävlingsmomentet.
– En övervägande majoritet av tjejerna jag pratat med i studien har inte proffsdrömmar, de finns hos några, men den stora massan tränar av sociala skäl, för att hålla sig i form och må bra, säger Åsa Bringsén och fortsätter:
– Så när prestationskraven skruvas upp i övre tonåren känner flera att de inte längre passar in och håller måttet och istället för att påverka målsättningen inom laget väljer tjejerna att hoppa av.
Så hur får man får man då tjejerna att stanna? Åsa Bringsén menar att det finns flera saker som föreningarna själva kan jobba med.
– En viktig del är att få fler unga kvinnor att stanna inom idrotten som ledare och skapa ett träningsklimat som passar tjejer. Den sport som lockar flest unga kvinnliga idrottare idag är fotboll, men det är ovanligt med kvinnliga ledare. Och de behövs för att tjejerna ska kunna identifiera sig. Sen blir utvecklingstrappan på damsidan oftast brantare än på herrsidan, då det är svårt att få ihop lag med jämnåriga tjejer, säger Åsa Bringsén.
Hon menar att det vanligaste sättet att lösa spelarbristen på dam sidan är att klumpa ihop olika åldrar inom föreningen för att få ihop till exempel ett 11-mannalag i fotboll. Det innebär en större press än om man slagit ihop laget med grannföreningens och fått ett mer homogent lag sett till ålder.
Det finns även sociala förklaringar utanför föreningsidrotten till varför tjejerna slutar träna och inte blir ledare. Idrott förknippas ofta med barn, ungdomar och yngre vuxna. För en kvinna i vuxen ålder är det mer naturligt med motionsaktiviteter än tävlingsidrott.
– Tjejerna vill gärna bli vuxna så tidigt som möjligt och tar då efter det mönster som de ser i sin omgivning. På samma sätt som de drar in varandra i idrotten i unga år tenderar de att dra varandra från idrotten när de kommer upp i högstadieåldern. Det är något man måste jobba med, säger Åsa Bringsén.
Om studien
Åtta kommuner i nordöstra Skåne observerade under hösten 2010 att avhoppen från idrottsaktiviteter bland flickor var ovanligt många. Studien genomfördes i ett försök att vända trenden och hitta anledningen till avhoppen. Studien genomförde med fokusgruppsintervjuer med 244 tjejer i åldern 13-16 år som är bosatta i de åtta deltagande kommunerna.
Som förälder kan du:
...uppmuntra och stötta ditt barn till att fortsätta. Genom din positiva och uppmuntrande attityd blir idrotten en fortsatt viktig del av barnets vardag även när de blir äldre. Försök även vara uppmärksam och fråga om något inte verkar stå rätt till, tillsammans kan ni lättare lösa problemet och barnet kommer att känna sig stärkt av att du bryr dig.
Så behåller man tjejerna:
• Istället för att slå ihop lag med stora åldersskillnader inom samma förening kanske ni kan hitta samarbeten mellan närliggande föreningar.
• Locka fler kvinnor att bli ledare för andra. Många kvinnliga idrottare saknar förebilder av samma kön att identifiera sig med.
• Öka variationen inom skolidrotten. Även skolidrotten tenderar att mest innehålla aktiviteter med fokus på tävlingar och matcher. Genom att även fokusera på till exempel kampsport eller dans kan man få fler ungdomar att börja med en specifik sport senare i livet.
