Så hanterar du barnets trots

När inte barnet beter sig som det bli tillsagt eller gnäller över minsta motgång, vad gör man då? Skälla, argumentera eller bara lägga sig platt och låta barnets vilja gå igenom?
– Välj dina duster, råder Margit Ekenbark som är barnpsykolog på Familjeliv.se. Trots är ett viktigt och naturligt steg i barnens utveckling och infaller under flera perioder i ett barns liv, från att de är riktigt små upp i tonåren.
– Grunden till det som kallas trotsålder är en del av barnens utveckling till att bli egna individer med en egen identitet. Det börjar oftast runt ett till två års ålder när barnet lär sig att säga nej och får en reaktion från föräldern. Då lär sig barnet att det har en egen vilja och är en egen person, säger Margit och fortsätter:
– I början blir det nej till allt, de tränar. Då är det viktigt att som förälder visa när barnen har en befogad opposition och ge dem rätt. Sen har barn olika grad av trotsighet och då måste man som förälder fundera på vilka strider man tar. Försök att undvika att gå in i kamp med barnet, ”du har fel och jag har rätt”, säger hon.

Margit Ekenbark förklarar att självklart måste man säga ifrån när något är farligt men inte börja skälla och argumentera varje gång. Det är viktigt att hitta en balans där barnet får känna att hens åsikter och känslor är viktiga. Annars är det lätt att man hamnar i en dålig spiral där ett visst moment, till exempel påklädningen eller godishyllan i affären, alltid ger upphov till protester.
– Att hitta en balans och i förväg välja vilka duster du ska ta och vilka du ska släppa, hjälper barnet i sin utveckling att hantera sin vilja och bemöta någon som tycker annorlunda än en själv. Kan det vara bra att som förälder på förhand undvika situationer som brukar ge upphov till att barnet trilskas.

Hur gör man då det? En mamma på Familjeliv har det tufft hemma med sin treåring.
– Varje morgon har jag problem med att få på min treåring kläderna. Jag har försökt allt, vi har lekt, blivit arga, lockat och lirkat. Det kan ta över en timme innan vi är klara. Jag blir galen och håller på att få ett nervsammanbrott. Tips någon? skriver hon.

Margit Ekenbark tipsar mamman om att bryta mönstret.
– Det kanske är dags att släppa över till någon annan, kanske kan din partner ta morgonrutinen ett par dagar. Se det inte som misslyckande utan som ett tecken på att du står barnet nära.

Blir det inte bättre, kan du alltid kontakta en barnpsykolog som kan ge just din familj råd.

Familjeliv medlemmars bästa tips:
Sockerstinn: Låt barnet välja kläder på kvällen innan. Här har det funkat från cirka tre års ålder. Innan dess bytte vi kläder kvällen innan och hon fick sova i de istället för pyjamas och så slapp vi påklädning helt och hållet på morgonen.
Chattnoir: Har du provat klä på framför TV:n? För mig går det lättare när sonen har fokus på något annat, och jag klär på medan han tittar. Om han trilskas i alla fall , hotar jag bara med att stänga av.
Mamma Bus: För tillfället kör vi med brandutryckning. Brandmän måste ju ta på sig uniform, brandhandskar, och så vidare otroligt fort. Varje morgon brinner det på dagis och varje eftermiddag brinner det hemma, alternativt i mataffären om det behövs. Vi har nog världsrekord i påklädning för tillfället.