Är mitt barn en mobbare?

Om ditt barn mobbar andra barn så är det ett allvarligt bekymmer. Mobbning är för farligt för att ignoreras. Mobbning kan ödelägga liv och försämra möjligheten till en god utbildning för offret. Mobbaren själv riskerar att råka ut för vissa typer av problem senare i livet. Här kan du läsa om hur du upptäcker att ditt barn mobbar och vad du gör om detta är mer än en engångsföreteelse.

Vad är mobbning?

Om båda är med på att busa och retas så är det inte mobbning. Konflikter och enstaka tillfällen av slagsmål och utfrysning är inte heller mobbning. Vi talar alltså inte mobbning om när barn plötsligt blir arga på varandra, tar leksaker från varandra eller far upp i raseri över något. Om ditt barn har häftigt temperament så är inte det i sig självt grund nog att tro att barnet blir en mobbare. Heller inte om barnet bråkar mycket med sina syskon, vilket också är mycket vanligt.

Mobbning i förskolan och på skolan handlar om att något barn förnedras systematiskt. Metoderna som används kan vara slag och sparkar, barnet blir utestängt, ignorerat eller retat. Men de här maktmetoderna används inte tillfälligt och de drabbar inte tillfälligt. De används över tid och drabbar gärna ett enda barn.

Omfattning

10 % av skolbarnen i Sverige har någon gång känt sig mobbad, enligt Folkhälsoinstitutets rapport Mobbning bland skolbarn. Mobbning är vanligare bland äldre än yngre barn och pojkar mobbar oftare än flickor, men både pojkar och flickor blir mobbade i lika stor utsträckning, visar rapporten. Mobbning sker även på förskolor men det finns ingen statistik om detta.

Vem mobbar?

I häftet "Mobbning bland barn och ungdomar", utgivet med stöd från norska Barn- och familjedepartementet, visar man på ett mönster bland barn och ungdomar i farozonen för att bli mobbare. Det understryks att dessa punkter huvudsakligen ska ses som tendenser.

• En mer positiv förhållning till våld än elever i allmänhet
• En stark drift att dominera och trycka ner andra elever, ett stort behov av att hävda sig med makt och hot och att få sin vilja fram.
• Om de är pojkar är de ofta fysiskt starkare än sina jämnåriga kamrater och särskilt mobbningsoffren.
• Är ofta hetsig, impulsiv och har låg tolerans inför hinder och frustrationer.
• Har svårt för att följa regler
• Verkar tuffa och visar liten medkänsla för dem som blir mobbade.
• Är ofta aggressiv, också mot vuxna och lärare.
• Är duktiga på att prata sig ur ofördelaktiga situationer.

Källa: Häftet "Mobbning bland barn och unga, Pedagogiskt Forum

Hur upptäcker jag att mitt barn är en mobbare?

Ditt barn kommer naturligtvis inte att tala om hemma att han mobbar och ibland kan det också vara svårt för föräldrarna att inse att deras barn är en mobbare. Om någon av punkterna ovan stämmer in på ditt barn så bör du vara på din vakt. Det har visat sig att mobbare i större grad än andra kan få problem senare i livet. De har högre risk för att utveckla alkoholmissbruk och kriminellt beteende. Om ditt barn mobbar andra är det därför viktigt att försöka bryta detta mönster, inte bara för mobbingoffrets skull, men också med tanke på ditt eget barns framtid.

Vad ska jag göra för att hjälpa mitt barn?

• Försök inte att bagatellisera eller ursäkta mobbningen
• Ställ dig positiv till att samarbeta med skolan och mobbningsoffrets föräldrar
• Ge konsekvent negativa reaktioner på mobbning
• Uppmuntra och belöna socialt beteende hos barnet
• Tillbringa mycket tid tillsammans med barnet och lär känna barnets vänner
• Försök att styra över barnets energi och behov av att dominera på något positivt.
• Idrott som fotboll och hockey har fasta regler som barnet måste rätta sig efter samtidigt som det får utlopp för sin energi. Eller har barnet någon annan talang som kan utvecklas?
• Forskning visar att underhållningsvåld på teve och DVD troligen förstärker aggressiva tendenser hos barnet eller ungdomen. Det finns därför anledning till att vara restriktiv med detta!
• Om samarbetet med skolan eller förskolan inte efter hand ger märkbara förändringar i barnets beteende ska du kontakta Skolan och förskolan kan hjälpa dig med denna kontakt. Du kan också vända dig till din barnläkare och läkaren kan också remittera barnet för behandling hos BUP (Barn- och UngdomsPsykiatrin).

Sammanfattning:

• Var uppmärksam på varningstecknen.
• Mobbning är allvarlig och kräver en extra insats av dig för mobbningsoffret och för ditt barn.
• Att oroa sig hjälper ingen, omsätt oron till handling!

Källor:

• Häftet "Mobbning bland barn och ungdom" av Dan Olwens och Cecilia Solberg,
• Pedagogiskt forum. Utgivet med stöd från Barn- och familjedepartementet. Kan laddas hem från skolenett.no. Rekommenderas!
• Häftet "Mobbning i förskolan, för dig som jobbar inom förskolan", Barn- och familjedepartementet
• Barneombudet.no, och Barnombudsmannen.se
• Riksförbundet Hem och Skolas kampanj ”Noll Tolerans mot Mobbning”
• Folkhälsoinstitutet: http://www.fhi.se/