Kines nyfödda bebis hade kolik i åtta månader

– Ren tortyr, säger trebarnsmamman.


– Jag gick fram och tillbaks, med dammsugare, utan dammsugare, körde bil, bar babyn hängande på underarmen, bar i bärsele, sjöng Pinks «Just give me a reason» om och om igen.

– Jag vet inte om det tröstade mig eller babyn mest, berättar Kine Cecilie Randen.

Trebarnsmamman har upplevt kolik med två av sina barn, allra värst med yngsta pojken som var starkt besvärad i hela åtta månader.

LÄS OCKSÅ: Liv Jane (39) fick veta att hon var gravid nio veckor innan hon födde!

Verkade normalt i början

När hon var gravid med tredje barnet fruktade Kine naturligtvis att familjen skulle behöva gå igenom kolikmardrömmen ännu en gång.

– Jag visste ju hur olika dom två världarna är. Baby med och utan kolik, det är inte ens jämförbart, säger hon.

De första två veckorna med den nya babyn verkade däremot helt normala; pojken sov bra och grät lite.

– Men efter två veckor var det nästan som att knäppa med fingrarna och helvetet började. Jag hade plötsligt en baby som grät med full kraft nästan hela dagen, eftermiddagen och kvällen, säger Kine.

Eftermiddagarna värst

Kine berättar att början på tillvaron som trebarnsföräldrar blev allt annat än lätt. Äkta mannen Geir har ett fysiskt krävande jobb, men även om han var trött efter en arbetsdag behövde han ta mycket av ansvaret för de två äldsta barnen medan Kine hade mer än nog med minsta barnet.

Ett socialt liv var också svårt, då de som regel behövde dela sig i två; en förälder tog den gråtande babyn medan den andra gjorde något med de två äldsta barnen.

Eftermiddagarna var speciellt illa berättar Kine. – När de andra barnen var hämtade på skola och förskola tills mannen kom hem, var det två timmar med en baby som vrålade otröstligt medan jag försökte hjälpa till med läxor och lagade middag.

Trodde att socialen skulle komma

– Ibland sattes lillpojken bara skrikandes ute i vagnen på verandan. En förfärlig känsla att bara ge upp att trösta sitt eget barn, säger Kine.

– Mitt samvete var så dåligt efter att jag hade gjort det att när det ringde på dörren och jag inte väntade besök, var jag övertygad om att socialen kom för att hämta lillpojken. Jag var rädd att grannar hade rapporterat om detta ändlösa skrikande.

– En annan dag packade jag skötväskan och klädde på babyn och gjorde mig klar för att åka till vårdcentralen eftersom jag inte klarade mer, men jag vände i dörren och tog mig igenom den dagen också.

Okänd orsak

– Kolik är en betäckning på ett orostillstånd hos ca. 20% av annars friska barn.

– Alla är överens om att kolikbarn gråter mycket, men hur mycket de gråter, hur de gråter och varför de gråter är det per idag inte någon enighet om. berättar Sølvi Helseth, professor.

Sølvi Helseth har praktisk erfarenhet som sjuksköterska, har skrivit en doktorsgrad om kolik och har publicerat vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar om kolik och har i många år undervisat sjuksköterskestudenter om ämnet.

Varar vanligtvis tre-fyra månader

Helseth berättar att kolik vanligtvis varar i tre-fyra månader och att det vanligtvis börjar under barnets tre första levnadsveckor.

– Men samtidigt så är detta inget tillstånd som försvinner över natten. Vanligtvis går det gradvis tillbaks, där föräldrarna upplever lite mindre gråt och att barnet blir lite lugnare för varje dag, säger hon.

Försökte allt

Kine berättar att de var villiga att prova allt för att hjälpa babyn bli av med koliken. Eftersom hon fortfarande ammade undvek hon mjölkprodukter, läsk och koffein utan märkbar effekt.

De försökte även ge babyn mat och mediciner som skulle hjälpa mot magsmärtor.

– Vi gav fikon, hemlagad fikonsaft och fikonmos. Vi gav medicin som vi köpte på apoteket. Vi försökte med Lactulos och Probiotika för bebisar, berättar hon.

Använde mycket pengar på behandlingar

Deras äldsta barn hade haft kolik tills det var tre månader gammalt och de upplevde att kiropraktorbehandling hade hjälpt honom. De var därför snabba med att beställa samma typ av behandling den här gången.

– Vi var på flera behandlingar, men saker blev varken värre eller bättre, säger Kine. – Homeopati hoppade vi över den här gången, då vi provade det utan framgång med äldsta barnet. En del av fotzonterapin jag hade lärt mig använde jag och tyckte ibland att det hjälpte.

– Därefter provade vi manuell terapi som hade specialiserat sig på barnmanuellterapi, vi sökte råd och hos läkare och sjuksköterska. Vi körde vagn i skogen för att få maximalt med studs längst vägen, eller över dörrsocklar hemma, säger hon.

Lärde inte känna sonen

Kine som själv är utbildad sjukvårdspersonal berättar att hon kände en enorm förtvivlan över att inte kunna hjälpa sin egen baby. Dessutom kände hon att hon inte fick tid att lära känna honom.

– När babyn bara skriker och skriker hur ska man då klara av att knyta band och få bra känslor? Det enda jag kände var förtvivlan över att vara otillräcklig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: När barnet vaknar på natten

Gradvis bättre

Som tur är blev saker efter några månader sakta men säkert bättre. Även om familjen fortfarande upplevde perioder med mycket gråt, hände det inte varje dag.

– Vi fick dagar med leende och så småningom skratt. Och jag kunde börja lära känna den fina baby han hade varit hela tiden.

– Han hade ju bara ont och som mamma förstår man det ju egentligen hela tiden. Det är bara det att man blir så fruktansvärt trött, känner sig hjälplös och otillräcklig.

– Ren otur!

– Att gå i babygråt nästan från morgon till kväll varje dag är tortyr och inte något jag unnar någon, varken liten eller stor. Mitt uppe i allt kände jag en sådan sorg över att ha mist så mycket av den fina babytiden.

– Jag är så otroligt glad att jag har haft mycket tid med minstingen nu efteråt. Vi har nog båda mått gott av att jag hade en lång föräldraledighet. Jag är glad att jag inte skulle tillbaks till jobbet när han var nio månader som så många andra, då tror jag inte att jag hade hunnit lära känna honom ordentligt, som den härliga pojke han är, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Helenas baby grät i fem månader

Svårt att hitta något som hjälper

Sølvi Helseth säger att det har varit svårt att hitta åtgärder som hjälper mot kolik, just för att tillståndet inte har någon klar orsak.

– Därför är det viktigt att ta kontakt med vårdcentralen och få barnet undersökt för att utesluta att det är något fel. Vårdcentralen kan även bistå föräldrarna med råd och vägledning, samt systematisk utprövning av olika åtgärder. När barnet gråter mycket har man lätt att prova flera åtgärder åt gången. Då blir det svårt att veta vad som hjälper om gråten avtar, säger hon.

Professorn påpekar att en rad behandlingsmetoder har bristande eller lite vetenskaplig dokumentation på effekt för spädbarnskolik.

LÄS OCKSÅ: Sömndebatten: Gråtkur eller inte?

/
stats