Uppsök alltid läkare vid huggormsbett

Huggormen är mest aktiv i Maj-Juni. Fina sommardagar med mycket folk ute i terrängen leder till att fler kommer i närkontakt med huggormen och blir bitna.

Huggorm biter i självförsvar

Huggorm eller huggorm (Vipera berus) är en av mer än 200 arter i huggormsfamiljen, men den enda som lever fritt i Nord-Europa.

Enligt expert på ormar, Pål Sörensen, ska det lite till för att man blir biten av huggorm.

– Du måste ta på den, trampa på den eller sätta dig på ormen för att den ska bita. Huggormen biter i försvar när den känner sig hotad, den kommer aldrig angripa oprovicerat, har han tidigare sagt till Mammasidan.

Huggormen är fridlyst i Sverige.

Typiska symptom på bett:

• Smärta
• Blåröd missfärgning
• Svullnad som breder ut sig och kan omfatta hela extremiteten/kroppen.
• Blåsor, affektion av lymfor och lymfkörtlar syns ofta.
• Trombos förekommer - en blodpropp/åderinfektion i en ven vid stickområdet.

Lokalreaktionen kan utvecklas till en allvarlig reaktion.

Andra reaktioner på förgiftning:

• Magsmärtor, kräkningar, diarré och dehydrering.
• Blodtrycksfall, ökad puls, chockutveckling och förändringar i hjärtrytm.
• Andningsbesvär
• Svullnad i ansikte och luftvägar
• Yrsel, svimmning och medvetslöshet
• Kramper
• Irritabilitet och slöhet
• Feber och svettning
• Dödsfall är ovanliga

Källa: helsebiblioteket.no

Så giftig är den nordiska huggormen

Huggormen är Sveriges enda giftiga orm. Det kan vara bra att lära sig skillnad på den giftiga huggormen och de två andra ofarliga ormarterna, ifall man blir biten.

Giftet injeceras oftast i underhuden och sprider sig lokalt runt bitstället och vidare till cirkulationen. Högst giftkoncentration i blodet inträder ½-4 timmar efter bettet. Därefter halveras giftkoncentrationen var åttonde timme.

Förhållandet mellan giftmängden som sprutas in, bitställets lokalisering, patientens hälsotillstånd före bettet, ålder och kroppsvikt avgör hur allvarlig förgiftningen blir. I Sverige uppstår en moderat till allvarlig förgiftning hos ca. 40% av inlagda patienter (barn under 10 år och äldre är överrepresenterade), enligt helsebiblioteket.no.

Dödsfall är emellertid väldigt ovanligt och cirka 30% av huggormsbett är bett där det inte sprutas in gift - såkallade «torrbett». Det betyder att djuret bara huggit i försvar, närmast som när en hund gläffser. Sådana torrbett är helt ofarliga och ses oftast som två små prickar med 3 till 9 millimeters avstånd.

– Barn bör alltid till läkare!

– Om man blir biten av huggorm, bör man hålla bitstället så stilla som möjligt, säger läkare Marit Hermansen.

– Ta kontakt med vårdcentralen för rådfrågning. Om man känner sig allmänt dålig bör man ringa 112, säger hon.

– För de flesta vuxna går det bra, en del reagerar dock med en allergisk reaktion som påverkar alla organsystem och det är farligt. Det är för de flesta en lokal reaktion mot själva giftet som sprutas in och det kan bli kraftigt, säger hon.

Enligt 1177 ska alla barn som blivit bitna åka till akutmottagningen för att undersökas av läkare.

Alla - oavsett ålder - bör åka till sjukhuset för observation, men det är extra viktigt för små barn.

LÄS OCKSÅ: Allergi eller förkylning

Förebygg att bli biten

För att undvika möten med huggorm, tipsar Sörensen om att man kan hålla gräset kortklippt runt stugor och hus. Detta eftersom huggormen undviker helt öppen terräng.

Skor, strumpor och långbyxor kommer som regel vara tillräckligt skydd mot bett, då räckvidden av ett hugg inte är stor och tänderna är korta.

– Huggorm flyr vanligtvis in i tät vegetation när människor dyker upp. Om den är i en uppvärmningsfas, och inte har uppnått hög kroppstemperatur, kan den ändå bli liggande en stund.

– Huggormen hör inte ljud, men kan skrämmas av vibrationer i marken. Det hjälper alltså inte att bita till den, å andra sidan kan det snabbt bli jobbigt att gå och stampa när man går promenad, skrattar Sörensen.

LÄS OCKSÅ: Natalie (5) får inte leka som andra barn