Gulsot hos spädbarn
De vanligaste fallen av gulsot hos spädbarn är hos dem som är för tidigt födda, och då levern inte är fullt utvecklad. Här får du veta mer om gulsot och hur man behandlar den.
Den här typen av gulsot botas enkelt med ljusterapi, eftersom ljus hjälper kroppen att bryta ner bilirubin, ett ämne med väldigt stark gul färg, och som bildas när röda blodkroppar dör. Om levern är fullt utvecklad tar den normalt hand om bilirubinet, som utsöndras av gallan.
Orsaker till gulsot
Andra anledningar till att barn får gulsot kan vara att barnet har fått för mycket blod (polycytemi), att de har fått blodutgjutelse mellan huden och skallbenet (kefalhematom), blivit smittade med hepatit eller att de har fått en infektion. Det kan även bero på att mammans bröstmjölk innehåller hormoner som försämrar barnets förmåga att bryta ner bilirubinet.
Så behandlar man gulsot
Att gulsot botas med ljus upptäcktes på 50-talet, då de barn som låg närmast fönstret i sovsalarna tillfrisknade snabbare än de som låg längre in i rummet, senare upptäckte man att ljuset från en glödlampa har lika bra effekt. På grund av att spädbarn inte har lika fullt utvecklad lever som hos en vuxen är det svårt för dem att göra sig av med ämnet. Detta visar sig genom att spädbarnets hud och ögonvitor blir gulaktiga. Att spädbarn får gulsot är så vanligt att det räknas som normalt, men alltför allvarlig gulsot som inte behandlas kan ge skador på hjärnan.
Därför får en del spädbarn gulsot
Det finns olika anledningar till att gulsot bildas hos spädbarn. En av orsakerna är att något som kallas ABO-immunisering, detta sker om mamman har blodgrupp O och barnet har blodgrupp A eller B. Mamman bildar antikroppar mot barnets blod som vandrar in till barnet via navelsträngen. En del av barnets röda blodkroppar går sönder vid motangrepp från antikropparna och då bildas bilirubin.
En annan orsak till gulsot är den så kallade Rh-immuniseringen. Rh (Rhesusfaktorn) saknas i blodet hos cirka 15 % av befolkningen, dessa personer kallas därför för Rh-negativa. Om den blivande mamman är Rh-negativ och fostret är Rh-positiv kan mamman vid sin första graviditet bilda antikroppar mot Rh-faktorn. Vid nästa graviditet kan mamman ha kvar antikroppar som via moderkakan når barnet. Numera kan man undvika Rh-immunisering genom att injicera Rh-negativa kvinnor med anti-D efter förlossningen, som förhindrar att immuniseringen sker.
LÄS ÄVEN: Tredagarsfeber hos barn
Publicerad: 2010-02-22
Uppdaterad: 2016-03-16
