Mamma lät sonen bli barnsoldat – döms för krigsbrott
En 49-årig kvinna döms till sex års fängelse för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott av Stockholms tingsrätt. Hon fälls då hon inte förhindrade att hennes son rekryterades som barnsoldat hos terrorsekten IS. Pojken dog i konflikten i Syrien, bara 16 år gammal.
Kvinnan tog sig till Syrien med sina barn, bland annat den aktuella sonen, våren 2013. Hon har själv hävdat att hon lurades dit, men tingsrätten bedömer att hon förstod att det var Syrien hon skulle till och att det där pågick ett brutalt inbördeskrig där våldsbejakande islamistiska grupper var involverade.
"Tingsrätten har funnit att kvinnan och hennes man tillhört en sektliknande islamistisk miljö som förespråkade väpnad kamp för sharia och utvandring för att leva i ett fundamentalistiskt samhälle", skriver domstolen i ett pressmeddelande.
"Hennes övertygelse"
I Syrien rekryterades pojken och användes som barnsoldat för IS räkning från att han var tolv år gammal. Och det måste kvinnan ha förstått, enligt rätten som anser att hon "inte vidtagit adekvata åtgärder för att förhindra detta, och har inte heller velat hindra det, utan att hans roll som barnsoldat har varit i enlighet med hennes övertygelse".
Kvinnan döms nu för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott. Båda brottsrubriceringarna gäller samma gärning. Det som tidigare hette folkrättsbrott blev krigsförbrytelse genom en lagändring 2014.
Enligt tingsrätten har brotten begåtts genom underlåtenhet. Som förälder hade hon en särskild plikt att skydda sonen, men valde att försätta sig i en situation där hon inte skulle ha möjlighet att hindra att sonen användes som barnsoldat.
"Var vingklippt"
Kvinnan har hela tiden nekat och hävdar att hon dels inte förstod att sonen användes som barnsoldat, dels att hon som kvinna inte hade någon möjlighet att styra över honom i Syrien utan att männen bestämde allt.
– Det var som att bli vingklippt, att bli av med sina armar och ben, sade hon under förhören i tingsrätten.
Kvinnans advokat Mikael Westerlund säger att han och kvinnan nu ska analysera domen ordentligt innan de bestämmer sig för en överklagan.
– Det finns ett mål i Europa där omständigheterna är ungefär likadana, utöver det avgörandet finns inga liknande mål i världen så vitt vi känner till. Det har ju medfört att vi hela tiden förstått att det är ganska hög sannolikhet för att det här målet kommer att vandra högre i rättsinstanserna. Det talar för ett överklagande förstås, men ett definitivt besked kommer vi återkomma till, säger Mikael Westerlund.
