Spermadonator

Själv anser jag att barn "avlade" på spermadonatorer faktiskt vet sitt ursprung även om han inte är boende i samma hus. Dessutom är genetik bara en del av ursprunget. Är även nyfiken på om ni tror att ni skulle tänka lika dant om ni själva inte kunde fixa barn på "det gamla vanliga sättet"...

Jag ser hellre att folk använder sig av spermadonatorer för att skaffa barn på ett genomtänkt sätt än att folk som kan bli gravida "vanligt" gör det ogenomtänkt. Hellre önskade barn oavsett metod än oönskade!!!

Det finns olika nivåer av kunskap (eller brist på sådan) om sitt ursprung. Hur ställer ni er till nedanstående alternativ?

Fadern har funnits men är död

Fadern finns men vill inte veta av barnet

Fadern finns men har inget emotionellt engagemang

Fadern är spermadonator, anonym

Fadern är spermadonator, öppen (dvs barnet kan få träffa honom i framtiden)

Fadern är spermadonator och massa info finns om honom

Barnet är adopterat och vet lite om sina bio-föräldrar

Barnet är adopterat och vet inget om sina bio-föräldrar

Hur kan de veta sitt ursprung genom att veta att mamma fick sperma?

Som sagt med facit i hand så känns det inte helt rätt.

Visst finns det undantagsfall där tex föräldern dör eller där man inte kan få veta vilka de biologiska föräldrarna är vid adoption men jag tycker dock inte att det är något som behöver stöjdas ännu mer att barn inte skall få veta sitt ursprung.

Och jag tror väldigt få öht i denna tråden inte vet något om sina bioföräldrar och vet hur det känns.

Fadern har funnits men är död- Är man död så är man, de vänner jag har vars föräldrar dött tidigt har haft otroligt svårt att beratbeta det att de aldrig fick lära känna känna honom.

Fadern finns men vill inte veta av barnet-Fortfarande finns ett namn på fadern,coh så vanligt är det inte att hela faderns släkt inte vill ha med barnet att göra. Efter några år när pappan "väst" upp är det många pappor som ändrar sig dessutom. På pappan finns även ett namn barnet kan söka på när han/hon blir äldre samt att mamman ju har träffat pappan och ikan säga något om honom iaf

Fadern finns men har inget emotionellt engagemang-han finns fortfarande, ungefär samma som föregående

Fadern är spermadonator, anonym-Pappan finns inte, barnet har ingen chans att få kontakt med varken honom eller släkten på hans sida som också kan vara viktig

Fadern är spermadonator, öppen (dvs barnet kan få träffa honom i framtiden)-Det låter bättre, där finns ett namn, någon som barnet kan kontakta.

Fadern är spermadonator och massa info finns om honom-Ännu bättre då vet barnet lite om sitt ursprung tex "min pappa heter Pelle och kör lastbil" såna småsaker som kan vara viktiga. Speciellt när andra barn pratar om sina pappor

Barnet är adopterat och vet lite om sina bio-föräldrar-Inget man kan göra något åt, om barnet stannat i hemlandet hade det inte funnits mer info där.

Barnet är adopterat och vet inget om sina bio-föräldrar-samma som på förra frågan,barnet hade inte vetat mer om han/hon stannat i hemlandet...

Dock är det fortfarande inget att sträva efter att barnet inte skall ha rätt att ta ta del av sin biopappa. Pappan är lika viktig som mamman.

Får man fråga om hur din situation är? Vad är det du inte vet och önskar att du visste?

Donatorna är eller kommer ALDRIG att vara barnets pappa!!! Donatorn är en donator och inget annat. Det är mycket viktigt att vara tydlig med barnet om detta. Om ett heterosexuellt par använts sig av donatorn så är det givetvis mannen i paret som är barnets pappa! Och den barnet hänvisar till när den pratar med andra barn.

Tex: min mamma heter A och min pappa heter B, fast för att jag skulle bli till så fick mina föräldrar ta hjälp av C

Tycker ni att äggdonation är lika fel?

Som sagt med facit i hand och 2 adoptivföräldrar som ju ÄR mina föräldrar är fortfarande det biologiska viktigt och periodvis har det varit väldigt jobbigt.

Det är en sak att prata om det i teorin, en annan att verkligen praktisera det.

Hade min sambo velat det så hade inte jag kunnat säga nej till det. Men nu har han redan skrivit i tråden att han inte är intresserad av något sånt så.. jag röstade på annat.

Jag tror dock att det är en helt annan situation för adoptivbarn för i deras fall så har det faktiskt funnits föräldrar som av någon anledning inte längre är vid deras sida. En kvinna har fött dem och sedan lämnat bort dem. Det finns en historia att sakna och funderingar över ett liv som hade kunnat se annorlunda ut.

Vid spermadonation så lämnar en man lite sperma för att hjälpa en kvinna eller ett par att skaffa ett barn som blir deras redan från första början. Inga andra föräldrar är involverade. Donatorn är aldrig en förälder, bara ett redskap.

Fast barnet kan nog fortfarande undra

Hur såg pappa ut?
har jag fått denna näsan av honom?
Har jag fått mitt konstnärliga intresse av honom?
varför vill han inte finnas i mitt liv/lämnat namn?
Var gör min pappa?
Har han fått barn som han älskar och tar hand om?

Osv...ett barn ser aldrig en förälder som bara ett redskap.

Donatorn är fortfarande inte en pappa!

Hur såg pappa ut? - vid öppen donator kan barnet träffa honom när barnet fyllt 18, vid anonym så finns ibland babyfoto att tillgå

har jag fått denna näsan av honom? - som ovan samt att det kan finnas utförlig information om donatorns utseende

Har jag fått mitt konstnärliga intresse av honom? - som ovan

varför vill han inte finnas i mitt liv/lämnat namn? - för att det aldrig var hans uppgift och hans namn är skyddat enligt lag

Var gör min pappa? - ...

Har han fått barn som han älskar och tar hand om? - irrelevant

Osv...ett barn ser aldrig en förälder som bara ett redskap. - Nej, ett barn ser inte en förälder som ett redskap, varför skulle den det? Däremot är det inga problem att se en DONATOR som ett redskap, det beror helt på hur situationen presenteras för barnet. Precis som att de flesta människor kan skilja på sex och kärlek så kan man skilja på en donator och en förälder, helt olika roller

Hur vet du att ett barn kan se skillnad på detta?

Speciellt om det inte finns en annan "pappa" med i bildens dvs när kvinnan är ensamstående. Även om hon har manliga vänner, pappa, bröder osv är dessa endå inte en pappa som finns med i vardagen.

jag förstår hur du tänker men som sagt, barn funderar och tänker mycket på bioföräldrar som inte finns även om det finns en annan pappa med i bilden.

Kan till viss del förstå problematiken när det kommer till ensamstående kvinnor men samtidigt är de barnet MYCKET önskade och genomtänkta. Jag kan dock inte försvara dem eftersom jag själv inte är i deras situation.

Barn tänker och funderar på mycket och man kan aldrig ge dem optimala förhållanden. Ska de få ha husdjur eller inte, vad händer om ett husdjur dör etc etc etc. Det är klart att barnet kommer att ha frågor om donatorn och då får man helt enkelt svara utifrån det man har information om.

Att barn kommer att vilja veta mer (barn ska vilja veta mer, om allt) kan man inte komma ifrån men att vara emot spermadonatorer av den anledningen kan jag inte förstå. Då är det klart mycket tveksammare att skaffa barn över huvud taget med tanke på hur världen ser ut idag...

Jag är för sperma/äggdonation som jag skrivit tidigare och är mamma till en dotter som kommit till med hjälp av äggdonation. Jag tycker personligen att man ska vara helt medveten om att barnet kan vilja ta reda på sitt ursprung och handla efter det. Man måste släppa sin egen rädsla inför ett ev möte mellan sitt barn och donatorn. Att söka upp donatorn tar ju inget ifrån föräldrarna vilket en del verkar tro. Tycker det är fel att göra ett eget val åt barnet.

Nu gäller det inte utomlands då det finns länder som har anonym donator.

Fadern finns, kan kommuniceras med anonymt och mottagaren kan vara anonym dessutom. Fadern tycker om framtidens alla barn och bryr sig verkligen om dem och arbetar i deras intresse.Ç

http://inseminationgrancanaria.wordpress.com/ 

Jag kan hjälpa, se min profil.

Nej till både spermie och äggdonation. Jag anser att den som genom ägg eller spermie ger upphov till ett barn är biologisk förälder och vår nuvarande hantering av ämnet förnekar barnet rätten till detta. Jag känner adopterade och de har rätt att prata om och undra över sina bio-föräldrar trots att de även har adoptivföräldrar. Men donatorsbarnet har fråntagits rätten till ett biologiskt ursprung och får inte ens kalla ägg eller spermiedonatorn för bio-förälder. Hemskt!

Frågade just mina två söner som är tillkomna med hjälp av donerad sperma om de upplever några problem. De ställde sig helt frågande.