Älska din svärmor!
Jag tycker det är så synd att många tjejer tycks ha problem med svärmor, varför är det så?? Problemet med killarna som har problem med sin svärmor (tjejens mamma) verkar ju betydligt färre..Är det för att mammorna står närmre sina döttrar och är med på ett annat sätt?
Jag kan erkänna att jag kanske inte drar jämt med svärmor alla gånger men så är det ju i livet, stort som smått. Vi är ärliga, öppna och olika men också lika. Vi har TRE gemensamma kärlekar: sonen(min sambo) barnbarnen/dottern och sonen. Det borde förena mer än sätta split tycker jag :_)
Min svärmor är fantastisk på många sätt, ställer alltid upp och passar barnen, tar gärna dem på eget initiativ för att hon vill umgås med dem. Vi hittar på mycket ihop, bara hon och jag och barnen. Jag vill att mina barn ska älska sina mor och farföräldrar lika mycket. Ibland gaddar vi ihop oss mot sambon*s* vilket han förstås inte gillar alla gånger..men det är skönt att ha henne som medmänniska, kompis och stöd.
Jag blir så ledsen att höra bland mina vänner & bekanta de som ogillar sin svärmor och som så tydligt visar det. För barnens skull - knip igen!! Minns från egen barndom att min mammas "hat" för svärmor svärtade av sig på mig....Nu vart deras relation frostig av anledningar, farmor vart inte alltid så snäll mot min mamma så till viss del vart ju min mammas agg mot henne befogat. Men på ett annat sätt så stal det ju lite av min förmåga att älska min farmor och farfar.
Var glad åt att du har en svärmor i livet, en som engagerar sig och bryr sig om er som familj. Hellre att de lägger näsan i blöt för mycket än inte alls. Oh i mitt fall, så kan jag säga till svärmor när det blir för mycket och hon respekterar det och retirerar lite grand 
Tack du för att du finns 
Men det klarar hon också av på ett imponerande sätt. Jag är bara så rädd att vi ska förlora henne alldeles för tidigt.
Jag kände/känner mig välkommen in i deras familj, hon är alltid snäll och trevlig och både hon och svärfar ställer upp mycket om man behöver hjälp. Jag och min sambo har inga barn än och vem vet hur relationen kommer utvecklas då. Hon och jag har helt olika syn på hur man uppfostrar ett barn. Eller rättare sagt hade vi det. Min samvo har samma syn på uppfostran som hans mamma och pappa och det sättet har jag fastnat vid. Själv blev jag uppfostrad på ett helt annat sätt. Och inget är ju bättre än det andra, men man väljer väl det sätt man själv trivs med. Så förhoppningsvis blir det inga större tjafs med henne när barnen kommer heller 
hon gick mig pa nerverna idag sa jag blev skitförbannad pa henne, Men inte fan kan man visa de da blir de antagligen ett jäkla liv här hemma 