• Lady Dahmer

    Vad är GENUS? Snabbkurs för ovetande och födomsfulla fl'are

    Världens längsta inlägg. Jag ber om ursäkt men uppmanar er ändå att läsa!


    Jag tänkte att jag skulle reda upp lite fördomar och missuppfattningar.

    Det verkar finnas en märklig missuppfattning om att genus handlar om tvärtom. Förbud. Tvång.

    Jag har i diskussioner de senaste åren blivit anklagad för det ena och det andra; jag kommer göra mina barn könsförvirrade (herregud hur förvirrade var man inte på stenåldern då?), min barn kommer bli mobbade (nej, 1. mobbing handlar om hierarki inte kläder och 2. Barn är mer accepterande än vuxna) Jag tvingar henne, jag begränsar henne (hahaha hur var det nu med mångfalden?) osv.

    Folk blir upprörda på riktigt när genus kommer på tal och det finns en nästintill rabiat rädsla för oss genusmuppar som vi så fint kallas. (ja och fula feminister)

    "Varför måste man bevisa nåt genom sina barn?" undrar en del och jag undrar detsamma - varför måste man bevisa, genom kläderna, att det är ett visst kön på ungen? Varför inte bara låta barn få vara just barn?

    Nej, genus handlar inte om förbud. Det handlar inte om att ta ifrån ungarna nåt, utan snarare om att tillföra. Ge barnen tillgång till ALLA färger och alla plagg.  Inte skapa enformighet, utan mångfald. Inte förbjuda flickor att ha klänning eller rosa, men inte heller förbjuda pojkar att ha det.

    Nej, genus handlar inte om att göra människor till en könslös grå massa. (För den könskodade blå/rosa massan vi har nu är ju att föredra)

    Nej, genus handlar inte om att alla ska se lika ut (som folk generellt gör nu dock) eller ha samma kläder samma färger samma kön. Könet är konstant, oavsett kläder och färg. Min fitta gror inte igen bara för att jag väljer bort klänning.  

    Är folk verkligen så dumma att de tror att vi skapar könslösa människor genom att INTE klä dem efter könet? Är folk verkligen så dumma att de tror att det är det genus handlar om?

    Om ALLA människor fick tillgång till ALLA plagg och ALLA roller så skulle mångfalden och indiviualismen öka, inte minska.

    Det könsstereotypa begränsar och likformar.
    Ger barnen tillgång till två roller och berövar dem från hundratals roller och möjligheter. Hur kan man INTE tycka att det är vansinnigt?

    De stereotypa könsivrarna hävdar att vi experimenterar med våra barn. De hävdar att vi gör våra barn till något de inte är. Jag hävdar tvärtom; det är den rådande normen som är experimentet, hjärntvätten. Det är könsrollerna som tvingar barnen att bli något de inte är, skapar förvirring, utanförskap. Sätter etiketter på våra barn och pressar in dem i en roll de inte alltid känner sig hemma i.

    Ibland undrar jag hur folk tänker. Om de tänker.

    Nej, genus handlar inte om tvång. Vi kommer inte tvinga våra söner att ha hellokitty, klänningar, glitter eller vad det nu må vara. Vi kommer heller inte tvinga dem att avstå från klänning glitter och rosa med hänvisning till deras kön. "Det är för flickor" Vi kommer inte tvinga dem att vara på ett visst sätt eller se ut på ett visst sätt bara för att de har snopp eller snippa.

    Genus uppmuntrar det fria valet. Genus uppmuntrar individualitet. Genus är tillåtande.

    Nej, genus handlar inte om att byta roller; göra pojkar till flickor och flickor till pojkar. Genus handlar om att utvidga rollerna. Upplösa könskodade egenskaper. Tillåta och öppna möjligheterna för båda könen.

    Pojkar kan vara mjuka och känsliga - de är inte fjolliga eller feminina, flickor som klättrar i träd och är fysiska ska inte kallas pojkflickor. (som om de inte är riktiga flickor) De är flickor. Punkt.

    Genus handlar i högsta grad om kläder. Hur kan man inte se det? Genus handlar i grund och botten om hur vi bemöter varandra. Hur barn bemöts. Hur barn uppfattas. Manligt och kvinnligt. Stereotyper, fördomar och förväntningarna som följer med det.

    Kläder och färger påverkar hur människor uppfattar oss. Och hur vi blir uppfattade stärker förväntningarna och förväntningarna i sin tur påverkar hur vi bemöts. Hur vi bemöts påverkar i tur vår självbild och vår personliget.

    Detta gäller speciellt för barn som inte har kunskap eller erfarenhet att kunna tänka kritiskt.

    En flicka i rosa klänning uppfattas på ett sätt medans en flicka i jeans och tröja uppfattas på ett annat. Således får de - tråkigt nog - olika bemötanden. Inget konstigt med det. Men som genusmedveten förälder så är man uppmärksam på hur dessa bemötanden påverkar våra barn.

    Och utifrån det gör vi våra val; hur vill jag att mitt barn blir bemött? Hur kan jag påverka detta?


    Ninjas gamla klädlåda (som Tamlin ärver)


    "Kommer du låta Ninja ha klänning eller rosa på sig om hon vill det?" frågar de nyfikna och öppensinniga. De mer trångsynta utgår genast från att jag släpar Ninja vrålandes och gråtandes från HM's tjejavdelning och förvägrar henne en tröja med glitter på. (ok, nu har jag släpat ungen skrikande från HM, men av andra skäl)

    Så är det givetvis inte.

    Det är jag som handlar Ninjas kläder. Hon är två bast och skulle hon få bestämma så skulle det bli allt annat än praktiskt. (typ vuxentrosor och gummistövlar) Jag har medvetet valt bort klänning därför att det bidrar till att min flicka blir bemött utifrån sitt utseende och kön.

    När jag köper kläder till Ninja så är det nämligen med omsorg och eftertanke
    . Allt sockersött går bort. Allt som är för könsstereotypiskt avstår jag ifrån. Inga klänningar, ingen spets, inget rysh-pysh. Inget som signalerar "Jag är en söt flicka,, behandla mig därefter". 

    Jag vill att Ninja ska uppmärksammas för den hon är, få VARA den hon är framförallt och inte pressas in i ett fack med förutbestämda egenskaper.

    När det gäller Tamlin (min son) så avstår jag från sådant som får omgivningen att uppfatta honom som cool, tuff, stökig och pojkig. (och därmed uppmuntrar dessa egenskaper)

    Om Ninja, när hon blir äldre, vill ha specifika kläder; klänning, overall, snickarbyxor eller vad det nu må vara så kommer jag givetvis ta hänsyn till henne.

    När det gäller rosa så har Ninja redan ett par plagg med rosa på, men jag blir ändå ofta anklagad för att jag inte låter henne ha rosa alls. Jag tror folk ser genom sina könsglasögon och eftersom att Ninja inte kläs i helrosa så upplevs det som att hon inte har rosa alls. eller nåt.

    Jag tror dock INTE på att låta barn bestämma exakt vad de ska ha på sig och exakt när det passar sig. Jag tror på att kompromissa och på att uppmuntra deras kreativitet och ansvarsförmåga -- men inom rimliga gränser. Jag tror det är helt möjligt utan att begå våld på deras personliga smak.

    Så nej, jag kommer inte köpa en megaflickig klänning som kommer bidra till en massa komplimanger. Jag kommer köpa en klänning från villervalla eller liknande. Det ska vara lekvänligt och praktiskt.

    Jag har ett ansvar som förälder att se till att mina barn blir bemötta på rätt sätt. Detta innebär att jag även kommer styra deras klädval tills de blir tillräckligt gamla för att kunna ta ansvar själv.


    Jag avslutar med ett boktips och uppmaning.

    "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för två"

    Jag uppmanar ALLA föräldrar att omedelbums beställa boken. Jag smickrar gärna mig själv med att jag är lite av en genusexpert, men till och med jag (som faktiskt är jävligt påläst) har fått tvåhundrafyrtioelva aha-upplevelser sen jag började läsa.

    Boken ger konkreta tipshur man kan bredda rollerna och hur man kan motverka stereotypa mallar. Ett fantastiskt bra verktyg att ta till.

    Boken tar upp olika förväntningar vi har på flickor och pojkar och hur vi ofta har förutfattade meningar som i sin tur påverkar och formar våra barn.


    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! Den är skitbra! - ladydahmer.blogg.se/
  • Svar på tråden Vad är GENUS? Snabbkurs för ovetande och födomsfulla fl'are
  • lille Birger
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-17 13:37:20 följande:
    Så du tycker det är fel med finska och ungerska, där man bara har en neutrumform snarare än maskulinum och femininum?

    Vi är inte helt lika som individer heller, skillnaden är större mellan individer än mellan kön, så med din logik borde alla få ett eget pronomen, eller så måste man skrota pronomina helt! Vilket tycker du är vettigast?
    De benämningar (pronomen eller inte) som bäst beskriver en person är väl

    Namn Personnummer Rent spontant skulle jag nog säga att de språk som inte har benämningar på olika kön är sämre i just det specifika avseendet än t ex Svenska. Det behöver ju dock inte betyda att de språken i helhet är sämre eller att man är emot dem.

    Att skrota promina helt bara för att det inte finns pronomen för allt är väl ungefär lika dumt som att skrota sjukvården eftersom vissa ändå dör av sjukdomar. Det som inte är helt perfekt eller maximalt övergripande kan ändå ha en viktig roll.
  • Dorian Ertymexx
    lille Birger skrev 2011-02-17 18:16:17 följande:
    De benämningar (pronomen eller inte) som bäst beskriver en person är väl

    Namn PersonnummerRent spontant skulle jag nog säga att de språk som inte har benämningar på olika kön är sämre i just det specifika avseendet än t ex Svenska. Det behöver ju dock inte betyda att de språken i helhet är sämre eller att man är emot dem.

    Att skrota promina helt bara för att det inte finns pronomen för allt är väl ungefär lika dumt som att skrota sjukvården eftersom vissa ändå dör av sjukdomar. Det som inte är helt perfekt eller maximalt övergripande kan ändå ha en viktig roll.
    Varför skulle de vara sämre än svenska på NÅGOT plan? Att inte ha könade pronomen är inget som skadar språkbrukarna på något vis. Tvärtom har ju de finsk-ugriska språken visat sig vara jäkligt kaxiga och versatila.

    Poängen är att de språk som delar upp folk i två läger, baserat på vad de har mellan benen, inte bara allmänt utan dessutom i pronomina som inte går att få bort (maskulinum och femininum) har större problem med verkliga fenomen som folk med två kön, inget kön eller som är mitt i ett könsbyte. Eller som på något annat vis inte passar in i tvåkönsnormen. Så om något språk eller språkgrupp har en svaghet så är det inte hos de finsk-ugriska det ligger.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • lille Birger
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-17 18:36:02 följande:
    Varför skulle de vara sämre än svenska på NÅGOT plan? 
    Jag antar att det är krångligare och krävs fler ord för att beskriva det vi på Svenska kan sammanfatta med bara ett ord, t ex kvinna.
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-17 18:36:02 följande:
    Poängen är att de språk som delar upp folk i två läger, baserat på vad de har mellan benen,
    Jag håller inte riktigt med dig angående att ha olika benämningar på saker och ting är samma sak som att dela upp i läger. (jag antar att "dela upp i två läger" syftar på segregration i det här sammanhanget)
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-17 18:36:02 följande:
    dessutom i pronomina som inte går att få bort (maskulinum och femininum) har större problem med verkliga fenomen som folk med två kön, inget kön eller som är mitt i ett könsbyte. Eller som på något annat vis inte passar in i tvåkönsnormen. Så om något språk eller språkgrupp har en svaghet så är det inte hos de finsk-ugriska det ligger.

    När man med svenska språket ska benämna en person ,som saknar kön eller är flerkönad i h*n form, stöter vi väl på ett liknande problem som man stöter på om man med finska eller ungerska ska beskriva specifikt man eller kvinna? Då är frågan vad som är mest naturligt, att man anpassar språket efter minoriteten eller efter majoriteten? Vi bekostar inte en bro för 80 miljarder kronor till en liten ö med 5 invånare.
    Om ordet den/det inte räcker till är väl det bästa att det tillkommer en form av h*n, som syftar på könslösa och en form som syftar på tvåkönade. Dessa ord kommer garanterat att tillkomma om tillräckligt många människor har ett behov av att med ett enda ord beskriva de företeelserna, liksom ett ord för kärnvapenkrig kommer att tillkomma till Votiskan om tillräckligt många vill prata om det ämnet på Votiska.
    Jag tror att om man söker sig till en samlingsplats (t ex ett diskussionsforum) för människor vars kön inte faller in i normen, kommer man förmodligen se att dessa människor har kommit på ett sätt att beskriva sig själva i h*n-form (om denna minoritet är tillräckligt stor). För att ordet ska få officiellt erkännande tror jag att en viss mängd människor måste använda det.

  • Dorian Ertymexx
    lille Birger skrev 2011-02-17 21:06:46 följande:
    Jag antar att det är krångligare och krävs fler ord för att beskriva det vi på Svenska kan sammanfatta med bara ett ord, t ex kvinna.
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-17 18:36:02 följande:
    Poängen är att de språk som delar upp folk i två läger, baserat på vad de har mellan benen,
    Jag håller inte riktigt med dig angående att ha olika benämningar på saker och ting är samma sak som att dela upp i läger. (jag antar att "dela upp i två läger" syftar på segregration i det här sammanhanget)

    När man med svenska språket ska benämna en person ,som saknar kön eller är flerkönad i h*n form, stöter vi väl på ett liknande problem som man stöter på om man med finska eller ungerska ska beskriva specifikt man eller kvinna? Då är frågan vad som är mest naturligt, att man anpassar språket efter minoriteten eller efter majoriteten? Vi bekostar inte en bro för 80 miljarder kronor till en liten ö med 5 invånare.
    Om ordet den/det inte räcker till är väl det bästa att det tillkommer en form av h*n, som syftar på könslösa och en form som syftar på tvåkönade. Dessa ord kommer garanterat att tillkomma om tillräckligt många människor har ett behov av att med ett enda ord beskriva de företeelserna, liksom ett ord för kärnvapenkrig kommer att tillkomma till Votiskan om tillräckligt många vill prata om det ämnet på Votiska.
    Jag tror att om man söker sig till en samlingsplats (t ex ett diskussionsforum) för människor vars kön inte faller in i normen, kommer man förmodligen se att dessa människor har kommit på ett sätt att beskriva sig själva i h*n-form (om denna minoritet är tillräckligt stor). För att ordet ska få officiellt erkännande tror jag att en viss mängd människor måste använda det.


    Då antar du fel. Det enda det betyder är att kön inte är en relevant språklig uppdelning. Det finns ju ord för "flicka" och "pojke" av olika slag även i ungerskan (och, gissar jag, även i finskan), så om man vill vara precis kan man vara det, men man måste inte det. Vilket faktiskt ger mer flexibilitet, som sagt.  Det förenklar framförallt när man inte känner till en persons kön; i svenskan måste man köra med det krångliga "han eller hon" eller anta, eller bara köra med "han" och hoppas att det passar.

    Fast det blir det. Som sagt - hade inte hen behövts hade ingen uppfunnit ordet.

    Fast nu HAR ju ordet tillkommit, så uppenbarligen FINNS det ett behov av det!
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • andraadvent

    Det sitter i ansiktet mycket, vissa barn är sötare än andra barn. Simple as that. Oavsett vilka kläder de får.
    En väldigt söt flicka,ex stora blå ögon, långa ögonfransar och långt blont hår eller vad de nu må vara kommer få höra att hon är söt och bli bemött för sitt utseende oavsett vad hon har på sig, mer än hennes mer mediokra kompis, mer av det klassiskt mjuka bemötandet även om det är önskvärt att de som barn blir bemötta utefter hur de agerar.
    Missförstå mig inte, det låter kanske lite patetiskt att prata utseende söt/vacker när det handlar om barn men nu när tråden handlade endel om kläder så känns det ändå viktigt att ta upp.

  • lille Birger
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-18 02:41:45 följande:
    Då antar du fel. Det enda det betyder är att kön inte är en relevant språklig uppdelning. Det finns ju ord för "flicka" och "pojke" av olika slag även i ungerskan (och, gissar jag, även i finskan), så om man vill vara precis kan man vara det, men man måste inte det. Vilket faktiskt ger mer flexibilitet, som sagt.  Det förenklar framförallt när man inte känner till en persons kön; i svenskan måste man köra med det krångliga "han eller hon" eller anta, eller bara köra med "han" och hoppas att det passar.
    Jaha, då förstår jag bättre vad du menade tidigare.
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-18 02:41:45 följande:
    Fast det blir det. Som sagt - hade inte hen behövts hade ingen uppfunnit ordet.

    Fast nu HAR ju ordet tillkommit, så uppenbarligen FINNS det ett behov av det!
    Om ordet hen finns i Svenskan så existerar ju inte det problem som beskrevs i #152.
  • Dorian Ertymexx
    lille Birger skrev 2011-02-18 11:29:05 följande:
    Jaha, då förstår jag bättre vad du menade tidigare.
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-18 02:41:45 följande:
    Fast det blir det. Som sagt - hade inte hen behövts hade ingen uppfunnit ordet.

    Fast nu HAR ju ordet tillkommit, så uppenbarligen FINNS det ett behov av det!
    Om ordet hen finns i Svenskan så existerar ju inte det problem som beskrevs i #152.
    Fast det är ju det jag säger - kritiken mot ordet "hen" är ju baserat på att man antingen menar att ordet inte behövs (vilket uppenbarligen inte stämmer) eller att alla ÄR män ELLE kvinnor, vilket inte heller stämmer.
    Jag är inte en kvinnokarl! Men jag jobbar på det!
  • thebettygirl
    Dorian Ertymexx skrev 2011-02-17 18:36:02 följande:
    Varför skulle de vara sämre än svenska på NÅGOT plan? Att inte ha könade pronomen är inget som skadar språkbrukarna på något vis. Tvärtom har ju de finsk-ugriska språken visat sig vara jäkligt kaxiga och versatila.

    Poängen är att de språk som delar upp folk i två läger, baserat på vad de har mellan benen, inte bara allmänt utan dessutom i pronomina som inte går att få bort (maskulinum och femininum) har större problem med verkliga fenomen som folk med två kön, inget kön eller som är mitt i ett könsbyte. Eller som på något annat vis inte passar in i tvåkönsnormen. Så om något språk eller språkgrupp har en svaghet så är det inte hos de finsk-ugriska det ligger.
    Konstigt, det har då jag inte märkt med min släkt i Finland... Eller de vänner och bekanta som jag har som är både finländare som själva kommit hit, eller som jag som är född i Sverige av finska föräldrar. Det skulle i så fall vara att det är tom mer avstånd till de fenomen du nämner. Fast det är klart, de personer jag känner och är släkt med kanske är undantagen som bekräftar regeln. Fast jag tror dock inte det!

    Själv så anser jag att alla får tro och tänka som de vill i dessa frågor. Själv så väljer jag att försöka uppfostra min dotter till att vara en person som är stolt för den hon är. Jag vill inte utsätta henne för att bli en "det" vilket det tyvärr blir för många personer om de inte kan placera en annan person i ett specifikt fack där könen är en del. Visst vill jag att ingen ska bli särbehandlad, men jag vill inte utsätta henne för risken att bli det, om jag bara kan undvika det. Och särbehandlad lär hon bli av de personer som inte kan placera henne om jag skulle uppfostra henne till att vara en "hen". Däremot så kan, och vill jag lära HENNE att inte särbehandla andra. Jag kan ge henne styrkan och modet att gå sin egen väg, så att när hon är gammal nog kan välja en annan väg än den traditionella om hon vill det. Men jag vill inte tvinga henne till det. För i mina ögon så är det det man gör om man väljer att uppfostra helt könsneutarlt eller könsstereotypt. Vissa dagar så har hon de tjejigaste rosa kläderna, andra har hon helt könsneutrala kläder och ytterligare andra har hon typiska "killkläder" med bilar, traktorer, star wars motiv och annat typiskt "killigt". De dagar hon har typiska killkläder brukar jag dock lägga till ett par rosa strumpor med blommor på eller annat som visar att det kanske trots allt är en tjej. Detta gör jag för att hon inte ska bli ett neutrum för som ett neutrum så blir man lite satt åt sidan, och man blir osynliggjord då många tyvärr inte vet hur de ska bete sig när de inte kan sätta en i ett "fack". Och jag vill inte att min dotter ska bli osynlig! Och jag vill inte sätta henne i ett utanförskap medvetet, för så länge den utanförskapet inte är självvald så är det ett helvete. Ett helvete som blir svårare ju närmare tonåren man kommer, och det är ett helvete som jag vill bespara min dotter. Jag vill inte utsätta henne för det jag utsatts för, även om mitt utanförskap och att jag blev särbehandlad inte berodde på mina kläder eller på mitt kön utan på något helt annat. När hon är gammal nog att förstå konsekvensen av sina handlingar, ja, då kommer jag att stötta henne i hennes val oavsett hur mycket de än skiljde från normen. Eller från min egen syn på hur det "ska" vara.
  • lennartsdotter
    andraadvent skrev 2011-02-18 03:56:18 följande:

    Det sitter i ansiktet mycket, vissa barn är sötare än andra barn. Simple as that. Oavsett vilka kläder de får.
    En väldigt söt flicka,ex stora blå ögon, långa ögonfransar och långt blont hår eller vad de nu må vara kommer få höra att hon är söt och bli bemött för sitt utseende oavsett vad hon har på sig, mer än hennes mer mediokra kompis, mer av det klassiskt mjuka bemötandet även om det är önskvärt att de som barn blir bemötta utefter hur de agerar.
    Missförstå mig inte, det låter kanske lite patetiskt att prata utseende söt/vacker när det handlar om barn men nu när tråden handlade endel om kläder så känns det ändå viktigt att ta upp.


    Och en söt pojke med stora blå ögon, långa ögonfransar och blont lockigt hår kommer kallas... flicka. För pojkar kan inte vara söta... (Nej, det spelar ingen roll om han har Kizz-tischan och jeans på sig eller om han har sin tunika och röda jeans... tjej är han tydligen likväl.)
  • Mjolle
    lennartsdotter skrev 2011-03-10 22:14:38 följande:
    Och en söt pojke med stora blå ögon, långa ögonfransar och blont lockigt hår kommer kallas... flicka. För pojkar kan inte vara söta... (Nej, det spelar ingen roll om han har Kizz-tischan och jeans på sig eller om han har sin tunika och röda jeans... tjej är han tydligen likväl.)
    Nej. Jag hade stora blå ögon och blonda lockar och sågs som ett bedårande gossebarn.
Svar på tråden Vad är GENUS? Snabbkurs för ovetande och födomsfulla fl'are