40+ som äntligen är gravida - igen

Ja, jag är också rejält rund. Även rumpa, lår och bröst är gravida denna gången och maken är mycket förtjust över detta. Själv känner jag mig extremt otymplig och nu också vattenfylld om kvällarna. Jag har ingen som helst empati för min mans brist på älskog. Det är väl den minsta uppoffringen jämfört med vad jag går igenom... Att ställa upp skulle aldrig falla mig in faktiskt. Inte som jag mår nu. Som Aaglars säger så har också jag svårt för kroppskontakt och känner att jag kan bli riktigt förbannad när maken först klappar magen och sedan börjar smeka "på det andra sättet". Han är inte ett dugg påtvingande, tvärtom väldigt förstående och kravlös. Men han hoppas ju såklart. Jag blir iallafall arg och vill bara bli lämnad ifred. Min mamma var på besök i några dagar och vi hade väldigt trevligt. I soffan ville även hon sitta med handen på min mage och jag kände hur ilskan bara växte inom mig. Kan inte hjälpa det. Mina barns närhet tar jag däremot gärna emot. Äldsta sonen, som är 8, är så engagerad i magen, klappar den, mäter den, vilar mot den. Och nu har han börjat läsa sin läxa för magen så att lillebror skall känna igen hans röst. Han kramar magen särskilt innan han går till skolan och säger till bebisen att han längtar efter honom. Båda barnen brukar tvätta mig på ryggen och hjälpa en stel och tjock morsa att smörja in sig där jag inte kommer åt. Hur gulligt som helst, och mitt hjärta svämmar över. Märker också att jag är känslomässigt labil. Kan nästan skratta åt det. Grinar för ingenting och åt jättekonstiga saker. Drömmer väldigt känslosamt och vaknar av att jag gråter och håller på. Helknäppt. Bara det går över sedan, haha. Men nåt sexande, nej, det blir det inte.

TIPS: Beställde gravid/amningstunikor och andra kläder från Villa Magnolia Baby. De har värsta rean på sin hemsida. Hämtade kläderna idag och blev helt tagen. Såååå fina och såååå bra kvalité. Mycket finare än Boobs kläder. Jag är stormförtjust!!! Dessutom superservice. Mailade efter beställning och frågade när jag kunde räkna med leverans. Redan nästa dag ringde en man, maken till hon som har företaget, och berättade allt om leveransen och lite till. Supergullig kille. Kolla in deras hemsida.

Åh, usch. Du verkar ha drabbats av samma skit som jag för några veckor sedan. Din stackare. Hade också influensa som blev lunginflammation. Toppade med magsjuka efter det. Tog veckor att komma på benen. Håller tummarna för att du snart mår bättre. Själv var jag hos bm idag som insisterade på att boka in mig hos läkare nästa vecka. Bm vill inte att jag jobbar alls mer pga lågt blodtryck, dåliga hypertyreos-värden, sömnbrist och utmattning. Vill inte vara helt sjukskriven, men har väl inget val. Magen växer iallafall, över kurvan. Ligger redan på 30 fastän jag bara går in i v 31 idag. Men så var det med mina andra barn oxå, och de kom ändå ut lagom stora, 3,1 och 3,6 kilo. Gått upp tio kilo nu. Ett par av dom säkerligen på grund av att jag rör på mig för lite pga att jag inte orkar. Försöker ändå hålla humöret uppe och har idag tvättat babykläderna som skall med till bb....

Aaglars, hur orkar du med studier??? Otroligt. Du tänker väl på att du skall orka en förlossning också?! Vilken sömntablett har man ordinerat dig? Finns det säkra alternativ? Krya på dig!

Förstår hur du känner Aaglars. Mina killar är lite större, 6 och 8, men det innebär också läxor, fritidsintressen och aktiviteter. Min man är borta om kvällarna och pga nytt jobb även borta på helgerna. Jag läser magisterkurser på halvfart, jobbade heltid, var handledare för praktikanter och är därtill pedant med höga krav på mig själv. Nu vet vi att vi skall flytta tre veckor före bf. Ingen familj som avlastar då de antingen bor utomlands eller är frånvarande av andra skäl. Det här med sköldkörteln har för första gången tvingat mig att stanna upp. Nu lever vi rörigt och fattigare pga sjukskrivning. Jag känner enorm stress över situationen även om jag verkligen försöker ta det lugnt. Men en hel del i vardagen kan man inte bara skita i när man har familj. Inte konstigt att sömnen blir lidande då. Livet pågår för fullt utan broms samtidigt som man skall anpassa livet med hänsyn till graviditet. Lättare sagt än gjort. Jag skall fråga dr om de där tabletterna. Får se vad hon säger. Tack för tipset. Hoppas du mår bättre.

Aaglars, hur går det för dej? Är du på bättringsvägen? Inte allt för många veckor kvar för dig nu. Hur känner du? Är det skönt att graviditeten snart är över? Jag har blandade känslor. Tiden har gått fort och det har varit svårt att njuta av graviditeten så som jag tänkt att jag skulle. Men detta kommer inte att ske igen, så även om det är tungt och jag längtar efter bebisen så känns det märkligt att det snart är dags. Hoppas nu att man får en normal förlossning. Spännande. Kram och krya på dej.

Aaglars; så bra att du mår bättre. Har ändrat i BF-listan. Ja det där med svartsjuka från minstingen känner jag igen, och är oändligt glad att jag undkommer denna gången. Är ju exakt två år mellan mina killar. När jag kom hem till 2-åringen med en lillebror blev det ingen direkt reaktion. Nästan inget intresse alls. Men efter några veckor... ja, då sa storebror "lämna tillbaka denna-där". Har var särskilt arg och ledsen om kvällarna vid läggning, när ensam mamma inte kunde klyva sig på mitten. Pappa jobbade kväll, så kvällarna var en pärs. Men å andra sidan så hade jag sån nytta av att ha maken hemma dagtid. Att vi kunde ta ett barn var och ge "egentid" till dem var oerhört värdefullt. Jag tröstade mig ofta med att de inte skulle minnas den där påfrestande perioden. Och just så är det ju idag. De kan inte vara utan varandra. Just pga stressen och utmaningen av att ha 2-åring och bebis ser jag extra mycket fram emot att få en liten att njuta av nu, utan dubbla blöjbyten och små människors omedelbara behov. Nu har jag två fina killar som bråkar om vem som får köra vagnen först. Har börjat köpa in lite babygrejer, som puder, nagelsax och så stora bindor till mig. Dags att kolla på amnings-BH också. Har ju inget sånt kvar. Packa väskan är det snart dags för. Tycker också om att vara ute i god tid och blir lugn av att planera och pyssla. Sängen får vänta då vi skall flytta. Bäddade den tidigt förra gången och det blev bara dammigt.

Skall till läkare imorgon. Får se vad hon säger. Fortsatt lika illa med sömnen och det lär ju inte bli lättare. Magen är riktigt tung nu och jag har svårt att ligga bra då halsbrännan plågar mig oavsett vad jag äter eller dricker. Men det är ju tillfälligt.

Jamtlandstaus, hur går det för dig? Har influensan släppt?

Svarta katten, känner du något inifrån magen ännu? 

 

Grattis till köpet! Vilken färg? Visst är det kul att handla sånt som påminner en om att det faktiskt är bebis på G...

Blev helt sjukskriven i fyra veckor. Dr skrev ut Lergigan till natten. Helt uteslutet med Propavan tydligen även om den tabletten är ofarlig enligt FASS. Nu skall jag vara hemma och träna på att sova om natten och vila på dagen. Svårt, när vi snart skall flytta. Känns tråkigt att inte gå till jobbet, men nu handlar det ju faktiskt om veckor innan det blir bebis. Får stå ut. Köpte en ljusbrun Teutonia Cosmo. Med mjuklift då det blir sommarbebis. Bäddset i turkost retromönster blev väldigt fint till. Första nya vagnen för mej, och jag tyckte det var jätteroligt att välja färg och modell. Snygg ljus nougatbrun färg som passar till allt. Såååå nyfiken på vem som skall ligga där i. Idag har jag handlat en amnings-bh och inlägg, lite eko-puder och salvor. Sen är det färdighandlat för mej. Struntar nog i skötbord, och baby-badkar är det ingen brådska med då jag inte tycker man behöver bada bebisen de första veckorna.

Ja, Aaglars, tänk att läkare kan resonera så olika? Har du haft sömnproblem under samtliga graviditeter? Denna dr tittade väldigt skeptiskt på mig och ifrågasatte min förfrågan. Kände mig nästan kriminell. Hon tyckte jag skulle vara ute i dagsljus och prova öronproppar. Då gav jag upp. Sedan föreslog hon Lergigan och de hjälper litegrann. Men jag måste erkänna att det känns tungt just nu. Vill vara sådär strålande och glad, men jag känner mig mest nedstämd och tung. Att jag träffade bekant vars svägerska som är 41 hade frisk flicka i magen men dog elva dagar före bf hjälpte inte mig alls. Ångrar att jag lyssnade på hur man vet att det är ökad risk för att barnet dör i magen sista månaden, om mamman är 40+. Hon upplevde tydligen minskade fosterrörelser men nekades prov från navelsträngen (för koll av syreupptag) då hjärtljuden var bra. Såg ju nåt om detta på tv förra året, men hade glömt bort det. Är inte särskilt orolig, men visst är man angelägen om att allt skall gå bra... Får du sova nu, med hjälp av tabletterna?