• Anonym

    MItt barn får ej vara med i släktbok!

    Åhh...jag blir så ledsen men jag borde väl vara van vid detta laget. Vi förlorade vår dotter i v 17 för tre år sedan. Hon dog i magen och jag födde fram henne, hon har en egen grav. Ändå räknas hon inte som ett "riktigt" barn för de flesta andra. Jag har många gånger känt det som att jag inte har rätt att sörja henne som min dotter och som mitt barn, men det är precis det hon är! Hon är mitt barn och jag är hennes mamma.

    Nu ska vi uppdatera vår släktbok och jag vill såklart att hon ska vara med som mitt barn (mitt enda barn). Men alla säger att jag absolut inte kan ha med henne, hon är ju ingen riktigt barn, hon levde ju aldrig. Folk har inte med "sina missfall" osv.....Det tar så ont. Hur hade ni andra änglamammor gjort?

  • Svar på tråden MItt barn får ej vara med i släktbok!
  • Anonym (Beklagar)
    sunatet skrev 2011-07-24 19:22:12 följande:
    Jag är inte intresserad av att tjafsa, det hade inte blivit något tjafs om jag bara fått skriva min åsikt och ha den ifred. Men tydligen är det bara okay att tycka som TS. Vilket är trams om man befinner sig på ett diskussionsforum.
    Du verkar ha missuppfattat att detta är en tråd i känsliga rummet där det står klart och tydligt
    Känsliga Rummet
    Känsliga Rummet ska präglas av extra respekt för individen. Det här är platsen för tröst, råd och stöd så använd silkesvantar här. I Känsliga Rummet kan medlemmar vara anonyma, vilket är en förmån de ej bör missbruka. Anonyma övertramp bedömer vi i allmänhet hårdare. Vid en tillsägelse dras anonymfunktionen in 7 dagar och vid en varning i 6 månader. Trådar som postas i Känsliga Rummet ska ha någon form av personlig koppling. Etisk debatt kring t.ex. abort ska inte föras i Känsliga Rummet.
    Dessutom har Ts inte frågat om din åsikt utan avslutade sitt inlägg:    Det tar så ont. Hur hade ni andra änglamammor gjort?......
  • Anonym (JF)
    violatricolor skrev 2011-07-24 19:24:39 följande:
    Till er som anser att det är ett hån mot föräldrar som mist större barn att kalla sig för mamma och barnet för barn om det var mycket litet: Varför ser ni det så? Kan inte var och en få ha rätt till sin upplevelse utan att den ska uppfattas som ett hån av någon annan? Jag har faktiskt aldrig hört än änglaförälder hävda en sådan åsikt. Om man ser det så så skulle det ju vara ett hon mot någon som mister en tonåring att kalla sig mamma om man mist ett nyfött barn, vilket det naturligtvis inte är. Det finns likheter (båda har mist sina älskade barn) och skillnader men hån? Nej.
    Jag var en av dem som skrev det och jag tror verkligen inte att smärtan vid förlusten av ett barn man levt med kan jämföras med smärtan vid ett missfall. Nu har jag som väl är inte förlorat något barn, men jag känner ju att jag skulle kunna bli galen av bara tanken.

    Om man ska jämföra så reagerar jag på det som jag skulle reagera om någon sa att de har sååån värk och måste vara sjukskrivna en vecka efter att ha klämt en öm finne. Men suck. . . liksom. . . "du vet inte vad du pratar om".

    (jag jämförde inte ett missfall med att klämma en finne - jag gjorde en jämförelse om överdrifter och tog i lite för att få fram min poäng - ville bara klargöra det.)
  • Anonym
    Anonym (Ett litet barn) skrev 2011-07-24 19:20:25 följande:

    Nu kommer jag säkert bli påhoppad med att ...... abort är "kvinnans rätt" osv... men var är barnens rätt då?


    Finns inga barn att prata om då det bara är foster som aborteras.
  • Sömnstörd
    Anonym (nej) skrev 2011-07-24 19:23:04 följande:
    ett barn är inte levnadsdugligt vid vecka 17.. för att vara lite krass. Jag förstår  verkligen att det är en sorg för dig.. men nej, det ska inte vara med i släktboken. Min mamma fick tre missfall innan hon fick oss tre syskon som lever. De tre som dog är inga som har gravar som besöks eller på annat sätt benäms som syskon.  Mamma har såklart berättat om sorgen om att få missfall och tro att hon aldrig skulle få barn, men nej.. de räknas inte in i släkten. (med risk att bli halshuggen av folk här på fl nu) Jag själv har gjort abort när jag var för ung, för dålig ekonomi och inte alls planerat blev gravid. Det missfallet är inte ett barn, jag är ingen änglaförälder, jag har två barn och de lever..
    Då har du inte fattat vad en släktbok har för syfte.
    Det handlar inte om vad du tycker och tänker utan vad man tror att framtida generationer vill veta om en själv och det kan du näppeligen sätta dig till doms över.
  • MiScHoOo
    Anonym (JF) skrev 2011-07-24 19:26:20 följande:
    Okej, egentligen har jag inte tid att sitta här längre, men en sak till bara.

    Du menar alltså, rent krasst, att om det var något fel på barnet så är det inte hemskt att det dör?! Jag vet att jag hårddrar och raljerar, men det är i korthet det du sagt. Det är inte (lika) hemskt om det är före vecka 12, för då var det ändå något fel på det. Okej.

    Jag håller inte med och gör ingen skillnad på friska och sjuka. Däremot gör jag skillnad på foster och barn. Det är nog där vi tänker olika.
    ett barn som har kromosomfel, kanske ingen arm eller ben eller missbildning i kroppen och kroppen reagerade att det är något fel, varför ska jag bli ledsen då? Till och med läkare säger det när man får ett sådant missfall och efter v 12 ska man räkna med att dem har inga allvarliga missbildningar
  • Anonym
    Sömnstörd skrev 2011-07-24 19:33:42 följande:
    Då har du inte fattat vad en släktbok har för syfte.
    Det handlar inte om vad du tycker och tänker utan vad man tror att framtida generationer vill veta om en själv och det kan du näppeligen sätta dig till doms över.
    ska man skriva in aborter då också?
  • Anonym (JF)
    MiScHoOo skrev 2011-07-24 19:35:22 följande:
    ett barn som har kromosomfel, kanske ingen arm eller ben eller missbildning i kroppen och kroppen reagerade att det är något fel, varför ska jag bli ledsen då? Till och med läkare säger det när man får ett sådant missfall och efter v 12 ska man räkna med att dem har inga allvarliga missbildningar
    Personligen skulle jag inte bli mindre ledsen om mitt barn (förutsatt att jag alls såg det som ett barn) dog när det hade missbildningar, än om det inte hade det. Där är vi väl olika.
  • Sömnstörd
    Anonym skrev 2011-07-24 19:36:24 följande:
    ska man skriva in aborter då också?
    Om det är något du vill dela med dig av och det är en stor och viktig händelse i ditt liv så ja.
    Jag har skrivit en del om det motraliska ställningstagandet man ställs inför när man skapar släktböcker. Klicka på visa endast så ser du.
  • MiScHoOo
    Anonym (JF) skrev 2011-07-24 19:37:55 följande:
    Personligen skulle jag inte bli mindre ledsen om mitt barn (förutsatt att jag alls såg det som ett barn) dog när det hade missbildningar, än om det inte hade det. Där är vi väl olika.
    så sant, men jag har förlorat tidigt max v 8 och vet att allt har sin mening i livet, men kroppen och hjärnan tar mer stryk efter en viss v. Min madrömsresa har börjat och har passerat v 16 så vi får se om jag födder ett levande barn eller ett döttbarn, men jag blir mamma för 5 gången
  • Anonym (Beklagar)
    Anonym skrev 2011-07-24 19:36:47 följande:
    Eh, ja, det var ju det jag sa. Hon får känna vad hon vill, men hon kan inte säga att det är fel att säga att hon fick missfall och då förlorade sitt foster.

    Ja, i "folkmun" säger man att man är med barn, men bara för att man kallar en hund för en katt eftersom man tycker det känns rätt slutar det inte att vara en hund rent tekniskt.
    Det blir fel om hon säger till dig att hon förlorade sitt barn och du säger nej det var ditt foster!! För för henne är det ett barn!!! Oavsett termer!!!
Svar på tråden MItt barn får ej vara med i släktbok!