3-åring på dagis eller inte? Vem ska få som den vill?

Underbart för ditt barn att kunna vara hemma med sin mamma. Min uppfattning är att de flesta föräldrar som får småbarn vill lämna det stora barnet på förskola för att de själva ska få det lite lugnare. Ibland undrar jag varför vissa skaffar barn egentligen. Har själv aldrig gått på dagis utan gick 2 år på lekis istället, och det har ju faktiskt blivit folk av mig med.Tycker det låter som ditt barn får tillräckligt stimulans hemma med dig och inte är i behov av förskola. Däremot kan du ju gärna se till att hitta på några fritidsaktiviteter till ditt barn, så det på så sätt får träffa och samspela med andra.

Jag har ju åsikten att den som är hemma med barnen bestämmer vad som händer under de timmarna på dagen. Din man får väl anmäla ert barn till förskolan när det är hans tur att vara föräldraledig.

Sen tycker jag inte någon av er ska blanda in barnet i beslutsprocessen. När din man är hemma och det då blir förskoledags får ni helt enkelt övertyga barnet om att det är en strålande ide. Medans du är hemma behöver ni inte alls tjata om förskolan med barnet.  

Jag är ledsen, jag kan inte ge ett seriöst svar när du fråntar ditt barn sin identitet.

Ehm, undrar just om det är mest lämpligt att barnet går på dagis eller att föräldrarna gör det om ni inte ens kan komma överens om något så simpelt?!
Och ursäkta, men varför inte skriva han eller hon, har du en hermafrodit därhemma eller vad är problemet?

Du kan ju inte räkna din 3-åring som en röst på din sida. Det är ju du och din man som måste komma överrens om detta utan att dra in barnet innan ni har bestämt er. Blir väldigt fel annars.

Men gå halvägs då och låt barnet få testa några timmar någon dag i veckan. Då vet ni ju resultatet och det kan ju hända att ditt barn älskar det och vill fortsätta gå. Annars är det ju inte svårare än att låta henne vara hemma med dig igen och vänta lite till. 

Vem ska få som den vill? Ja det kan man undra. Även om hela FL säger att du har rätt TS så är det ju du och barnets pappa som ska känna er nöjda båda två och inte en av er som ska ge sig. 

Förstår ni varandra? Ni skulle kunna se om ni kan förklara varandras ståndpunkt... du berättar för honom vad du uppfattar att han menar och han berättar för dig vad han uppfattar att du menar. Eller så sätter ni er ner och verkligen försöker förstå varandra utan att ta omvägen om den övningen.

Är det social stimulans och interaktion han vill att barnet ska få? Kanske kan du ordna det ändå så att han känner sig trygg med att barnet får det barnet behöver i det avseendet. Är han rädd att barnet ska bli utan kompisar när hen väl börjar på dagis? Han har väl sina skäl och funderingar och vill väl det han känner är bäst för barnet. Varför vill du inte att just ert barn börjar på dagis? Hur mycket färgas ni båda av egna nojor och värderingar och hur mycket utgår ni från vad ni tror är bäst för just ert barn och er familjesituation? Ser ni ungefär lika på ert barns personlighet och behov?