fler medicinmissbrukare här? jag ska sluta. hjälp..

Den måste du la ha vänt på?

Hur vet du att inte är beroende då om du fortfarande äter dem?

Min tablett-bana började med just Citodon.

Kan bara berätta att jag alltid fått mediciner av riktiga anledningar, aldrig skaffat flera läkare och flera recept, aldrig köpt "på gatan" dvs. av andra etc, men ändå har jag missbrukat dom och blivit läkemedelsberoende.

Jag kan berätta hur jag märkte att jag utvecklat ett beroende, och det var av just Citodonet jag fick första gången.

Jag råkade ut för en olycka där jag bröt käken och hade otroliga smärtor i huvudet. Fick äta maxdosen av Citodon (hjälpte knappt) men jag var tvungen. Jag fick ett visst "rus" eller lugn efter varje dos, men tänkte inte mkt på det. I 3 månader åt jag Citodon på maxdos, fick operera min käke, och efter operationen fortsatte jag äta Citodonet mot operatiopnssmärtorna. Det konstiga var att huvudvärken försvann inte. Min duktiga kirurg trodde då att huvudvärken kunde vara ett resultat av att kroppen var beroende av Citodon. Jag skulle trappa ut det. Men otålig som jag är slutade jag tvärt. Och efter 3 dagar försvann huvudvärken. Inte så svåra abstinenssymtom.

Senare fick jag otroliga smärtor i ryggen och fick Tramadol mot det. Åt en karta och slutade sen (av rädsla för att bli beroende vilket jag redan var). Hemska utsättningssymtom. Influensa och så vidare.

Bytte till "snällare" Citodon. Men det blev såklart som att byta ett missbruk mot ett annat. Jag förstod att dessa värktabletter inte hjälpte värken utan istället förvärrade den. just det! Värktabletter kan, efter en tids bruk, göra att värken blir mkt värre! Pga kroppens tolerans och abstinens. Så denna gång slutade jag med ÖKADE smärtor som följd. MEN jag visste att dessa ökade ryggsmärtor + otrolig värk i benen berodde på abstinens. Detta + åkat oro & ångest varade i 10-14 dagar. Långa plågor.

Jag har efter det haft långa perioder utan beroendeframkallande smärtstillande. Men vid svagare tillfällen när värken tilltagit har jag afllit för frestelsen att få "en paus". Denna paus blir alltid ganska lång, tills tabletterna tar slut och så har jag ondare efter än innan. Så jag har nu  inte ätiti ex: Tramadol eller Citodon på länge. Jag VET att de  ger bieffekter i form av ökad värk efter långtidsanvändning. Och problem för mig.         

Det tråkiga är att jag fick mkt svåra sömnproblem av antidepressiva för ett drygt år sedan. Då fick jag dessa sömntabletter som jag nu missbrukat i omgångar. Men jag har tagit tag i grundproblemet: de antidepressiva som jag håller på att trappa ut, och nu väljer jag alltså att sluta med sömnmedicinerna. Jag har inte ätit dessa i ett år i sträck, utan i perioder. Har i perioder ätit ofarliga sömntabletter också.

Jag är nog en tablett-periodare. OCH jag tror att det inte är så ovanligt som man tror. Att välutbildade mammor av olika medicinska skäl fastnar i ett tablett-missbruk. Jag är otroligt tacksam att jag inte fått dessa benzodiazepiner som verkar vara ännu värre än allt annat.

Var försiktiga!      
     

Är tramadol nån slags opiat? Jag kan ju bara konstatera att förutom att ta bort smärtan så får man ju även en behaglig sinnesstämning av citodon, och att denna känsla borde kunna vara rätt beroendeframkallande, även om det fysiska beroendet inte är så starkt. Och som med alla beroenden så är det väl just den grejjen som är svårast att komma över skulle jag tro.

??

Använder man tabletter emot smärta och inte personlig nöje så brukar sällan prob uppstå.
Dock så kommer man inte undan AT

Det är första gången jag "öppet" kan erkänna detta. Ja, jag är nog beroende. 

Samtidigt är jag glad att jag tar tag i det nu och inte ännu längre fram. Inget beroende kan leda till något gott. Eller hur? Du får gärna hjälpa mig , skrämma och stötta om du orkar.

Det här känns otroligt skamligt.      

Jag kan sänka dosen när jag känner för det, jag kan vara utan tabletter om jag vill. Och det är jag ibland Men eftersom jag är reumatiler med svår värk i hela kroppen så kan jag inte sluta ta dem. Eller vilken sort jag äter, jag byter ibland.

Den enda medicinen jag nu ska "gå av på" är Imovane.

Det verkar ju vara rätt "lätt" att få mycket medicin utskrivet. Kanske de flesta kan hantera det, men det är ju svårt att veta vilka som ska fastna i ett missbruk. Som rökare antar jag att jag också har utvecklat nån slags missbrukarpersonlighet som kanske skulle kunna göra det lättare att åka dit på andra slags beroenden också. Har du inte funderat på att göra en kontrollerad urtrappning, och kanske samtidigt få hjälp och verktyg att hantera själva beroendeproblematiken även efter att själva abstinensen försvunnit. Det är ju nåt som du säger, som gör att du vid tillfällen återupptar missbruket. Kanske en inläggning på TUB och sedan gå en återfallsprevention där du kan lära känna dina symptom och som sagt få verktyg att känna igen när ett återfall är på gång och då kunna häva det i sin linda? Ensam är inte stark, och man är inte en bättre människa för att man "gör det på egen hand". Lycka till hursomhelst. Mitt råd är i alla fall att du försöker få hjälp med detta för ett varaktigt resultat.