Oro för missfall igen. Någon som fått missfall vid första graviditeten och kan lugna en stackars orolig krake med att andra försöket kommer att gå bra. Endast solskenshistorier tack!

Vi hade ett MA i februari 2011.
Nu r vi gravida igen å har bf 3/11.
Jag va såklart super rädd för mf/MA igen. Men ja fick gå på extra ultraljud ...

Jag fick ett ma som upptäcktes i v 12 men det hade aldrig funnits något liv på insidan utan skulle ha kommit som en vanlig mens...

På tredje försöket blev hon till och 101010 kom vår älskade dotter!

Eftersom första tog tid att vilja stanna började vi tidigt att försöka få en nummer 2 och 120303 föddes vår andra dotter.

Nu för fyra v sen fick jag ett mf (helt oplanerad graviditet) i v 5...

Lycka till!

Oj lover bambi. Det gick jättefort! Väntade du en mens? Hur många ultraljud har du gjort? Vilken vecka upptäcktes ditt ma? Superduper stort grattis! Det låter underbart och det är ju så snaaaaart! :) lycka till!

Mamma till W. Menar du att du fick två missfall innan dottern? 101010!! Wow!! Det var meningen! Klart er tjej skulle ha så fint datum! Det andra var inte ert barn!

Oj och nr två kom i rask takt efteråt! Härligt! Jag längtar så! Tänker ni er en till snart?

Mamma till W! Menar alltså att ni ju inte hade fått er dotter om ni hade fått det som inte blev av! Kanske skrev lite konstigt! Kram

Nej inga fler nu - har åldern emot mig, känner jag blir för gammal (är 41)

Ts: nej jag hade bara ett ma innan första! Och nu ett mf efter sista... Men lyckades ju pricka in en 10/10 och en 3/3..:)

Vi vill ha en trea men inte just nu, eller jag vill men inte min man- han vill vänta.

Mamapapa. Ok. Man får vara glad för det man får. Men inte är väl du för gammal! :)

Jag kommer vara sååå tacksam bara om det går vägen med en! Vilken gåva att få barn! :)

Kram!

Mamma till W.. Du är också inne på tre, som många andra nu. Det är tydligen lite inne att ha tre barn! Ja bra prickat av er med 10/10 och 3/3! :) jag vill så gärna ha en snart!! :)

Pojkvännen och jag bestämde oss för att försöka skaffa barn, slutade med p-pillerna i april (tänkte det tar säkert ett år minst innan jag blir gravid) i juli plussade jag, vi var otroligt glada över att det gått så pass fort att bli gravid :) allt gick så oerhört bra för oss, flyttade till hus, skulle ha smått och vi var lyckligare än någonsin. Sedan hände det som inte fick hända, det började blöda och gjorde ont.... Fick missfall i vecka 6+4. Var allmänt deppig och ledsen men tre månader senare hade jag en konstig känsla i magen och gjorde ett gravtest och till min förvåning fick jag se ett tydligt plus! Att det hade gått så fort, när jag gjorde gravtestet var jag redan i vecka 8. Idag sitter jag här med en underbar son på 3 månader och är världens lyckligaste och stoltaste mamma :) varje ny vecka under graviditeten var en målstolpe. Oroade mig en hel del men när jag väl började känna sparkar och rörelse i magen dämpades oron rejält. Visst att man hade det i åtanke att något hade kunnat gå fel, men var så uppe i graviditeten och glädjen över livet där inne så jag glömde liksom bort oron på något sätt. Sedan tröstade min barnmorska mig med att när man använt sig av någon form av medicinska preventivmedel så är det mycket vanligt att man får ett missfall innan man blir gravid "på riktigt" då kroppen rensar ut det absolut sista.

Bara försök igen och oroa dig inte för mycket. Håller tummar och tår för att det går vägen för er när det blir igen :)