Min mans familj är anti-amning

Grejen är väl att bebisar sällan säger vad de vill :) Det som händer är väl att barnet vägrar ta bröstet och går ner i vikt. Jag tror att det är få mammor som då vägrar att flaskmata (bröstmjölk eller ersättning), man vill ju att barnet ska växa ordentligt! 

Däremot om pappan hade motsatt sig amning hade jag absolut försökt argumentera för min sak, tagit med honom till bm som fick förklara fördelar osv. I en familj kommer man väl till slut överens! Det finns andra sätt för dem att skapa en bra relation som man kan jobba på. 

Med mitt andra barn var det tyvärr så att efter att han flaskmatats några dagar (jag låg på sjukhus och kunde inte amma) vägrade han ta bröstet. Det går inte alltid att kombinera helt enkelt. Man kan ju försöka kompromissa, men resultatet kan bli att det då automatiskt blir endast flaska. Jag tyckte det kändes ganska jobbigt när jag inte kunde amma mer, men kunde ju inte gärna förvägra mitt barn mat för att jag ville amma. 

I stort sett alla seriösa källor rekommenderar att man ammar i 6mån MINST och i stort sett alla som HAR AMMAT rekommenderar att man inte delammar den första månaden för att det ska funka bra. Trots detta skulle du alltså stå på dig att få ge flaska en gång per dag, för att man ska ta hänsyn till dina känslor?
Ursäkta om detta låter lite klumpigt men du är inte möjligtvis samma person som skriver om att pappan ska ha lika mycket rätt att bestämma över födsel och amning i stort sett i varenda tråd på FL? Jag tycker det är lite väl mycket snack om att pappan känner sig överkörd i stort sett överallt nu och lite väl mycket om att pappan måste ha samma rätt att bestämma över allt från livmoder till tutte. 

Nej, jag menar att utgångspunkten ska vara att man är överens, inte att en ska bestämma av gammal hävd. Seriösa argument är dock ok.
Inget av det du skriver ovan emotsäger dock vad jag menar. En flaskmatning per dag från en månad är OK för både dig och mig.
Tycker #84 sammanfattar vad jag menar.

Räknas det faktum att det är kvinnan som bär barnet och föder fram barnet och har brösten som matar barnet som "gammal hävd"? Jag tycker du har skräpat ner i min tråd som handlade om något helt annat än pappans rätt till medbestämmande. Tänker dock inte anmäla några inlägg det är bättre att det får stå kvar som en påminnelse om att folk inte klarar att se sakfrågan.

När det gäller om barnet ska ammas eller inte så är det faktiskt mamman som bestämmer, pappan har inte ett dugg att säga till om vad gäller den biten, inte någon annan heller för den delen.

Vilka är det som hävdar att matningen är enda sättet för pappan att knyta an, så pass att man ska försaka amningen?

Då har man missat ganska mycket.

Oavsett hur besvärligt det är med amning så är det ert val och inget någon annan har med att göra.

De har valt hur de gjorde med sina barn, nu är det er tur.

Barnets bästa måste gå i första hand, inte något rättvisetänk mellan föräldrarna. Om amningen fungerar är den det allra bästa för barnet.

Det är viktigt att man som mamma vågar ha tillit till sin egen kropp. Den är skapt för att amma barnet. Barnet äter så mycket det behöver. Man behöver inte ha koll på hur stor mängd det blev. En mätt och nöjd bebis somnar- Det är dessutom så sinnrikt uträknat av naturen att bröstmjölkens sammansättning anpassas efter barnets behov. Sist av allt kommer den feta mjölken som gör barnet riktigt mätt.

Eftersom vi samsov med vårt barn var det hur enkelt som helst att amma på natten. Jag behövde inte ens gå ur sängen. Det var bara att ta fram tutten, mata, låta barnet rapa och somna om.

Nyfödda har ett mycket väl utvecklat luktsinne och kan genom att nosa, böka och åla sig fram till bröstet själva. Det är fascinerande att se en så liten klara av detta. Vilken överlevnadsinstinkt! Mamman behöver bara lätta på kläderna, och låta bebben äta och rapa. Hon behöver inte ens sätta sig upp om hon inte vill. Därefter somnar båda om.

När man ammar insöndras "kärlekshormonet" oxytocin. Det är samma hormon som insöndras vid orgasm och det har flera olika effekter. Förutom att det utlöser bröstens tömningsreflex hjälper det livmodern att dra ihop sig, vilket kortar av tiden med avslag och blödningar och minskar risken för komplikationer från livmodern. Det väcker starka känslor av välbehag och underlättar anknytningen mellan mor och barn. Och det gör att kvinnan känner sig lite loj och full av välbehag, vilket underlättar för henne att somna om. Kroppen är så fantastisk!

Läckande bröst tog jag med ro. Tyckte att det var häftigt att min kropp fungerade. Jag såg ju tydligt att det kom mjölk ur dem. Kändes skönt att veta. Det finns ju inlägg att köpa  om det känns viktigt att skydda kläderna. Man får ju så mycket tvätt ändå pga bebiskräks osv så lite bröstmjölksläckage gör ingen skillnad.

Jag har även flaskmatat barn och tyckte nattmålen var mycket jobbigare då. Även om flaskan står klar i kylskåpet ska de värmas till rätt temperatur och skakas. En hungrig bebis har noll sekunders tålamod på natten, och kan med kraftfullt skrik väcka hela huset. Efter matningen ska flaskan diskas. Vid det laget har man  hunnit vakna till ordentligt och det är svårare att somna om. Överhuvud taget var flaskmatningen jobbigare, med all disk, allt kokande av vatten och flaskor och osäkerheten om temperaturen blev exakt rätt.

Oavsett hur man matar ett spädbarn ska barnet helst få äta i lugn och ro.Det finns ingen anledning att släpa runt nyfödda på kaféer och shoppinggallerior. det utsätter dem bara för stress och smitta.

Vår dotter är nu 10 månader och ALLA kommenterar vilket harmoniskt och glatt barn hon är. Hon är mycket social och känner sig trygg med andra sålänge jag och hennes pappa är i närheten.

Vi tror stenhårt att det har att göra med att vi gett henne så mycket närhet och hud mot hud. Jag har HELAMMAT henne och slutade amma naturligt efter 9 mån då maten successivt ersatt bröstmjölken. Hennes pappa hade dock henne mycket i sin famn och vi delade lika på blöjbyten. Ett spädbarn sover mycket på dagarna så det finns många tillfällen för pappan att vara nära sitt barn så oroa er inte över det. Amma göt man ju ca var tredje timme så tiden däremellan är perfekt dör pappan att bonda med barnet.

Sedan, like it or not, så är mamman den viktigaste föräldern första månaderna i barnets liv. Det är inte så konstigt eftersom man som kvinna bär barnet och barnet i magen knyter an till mamman och hennes röst. Det hela jämnar ut sig när barnet blir äldre. Naturligt och inget att oroa sig för.

Återigen, nej pappan har inget att göra med hur barnet ska matas, om mamman vill amma så blir det så, vill hon inte amma så blir det så, det är en sak som är upp till mamman att bestämma.

Irriterande när folk ska lägga sig i :/ man blir ju inte låst när man har med sig maten till bebisen alltid om man ammar, min mamma sa att det är det bästa med att amma att du kan amma precis när du vill, inte behöva hitta micro osv osv.

Hoppas dom lugnar ner sig, även om man struntar i dom så är det ändå jobbigt :/

Min son ville inte amma, han bra skrek när bröstet närmade sig. Så han är uppvuxen på mestadels ersättning (pumpade i början). Min familj va dock lite som din ang amning. Att det är ju det bästa och så fantastiskt å man kan ju inte välja nått annat. Å jag blev så ledsen på dem. Å det var när jag visade detta som de backade. Jag blev ledsen för att de sa att jag inte gjorde det bästa för mitt barn. Men det de behövde förstå att det är jag (och min man) som väljer vad som är bäst för barnet. De ska inte lägga sig i förutom att vara positiva för allt annat kommer trycka mig ifrån dem.

Jag tror samma blir för dig, du ska inte börja diskutera amning vs ersättning. Du ska säga att vi har valt amning, det är vårt val och jag blir ledsen när ni går emot vårt val och får det att framstå som dåligt, att vi gör något dåligt mot vårt barn.

Å sen kan man påpeka att deras attityd kan påverka att det blir mindre intressant för er att träffa dem. För vem vill umgås med någon som anser att man gör något dåligt mot ens barn?