Förstår ni inte att det är kränkande när ni erbjuder ert gamla skräp?!

Då är ju inte problemet deras erbjudanden, utan att du inte fixar att sätta gränser och säga nej. Se det som ett utmärkt tillfälle att träna på detta. Övning ger färdighet. Nästa gång någon erbjuder något så kan du bli glad över att du nu skall få säga nej på ett normalt sätt.
I övrigt är det vänligt att erbjuda och de utgår väl ifrån att du säger till om du inte behöver. Varför tror de du måste ha saker? Brukar du beklaga dig över hur dyrt allt är, att du skulle vilja köpa massa grejer, eller att du har så låg inkomst?
Jag har tagit emot massa "gammalt skräp", men bara sådant jag gillat och velat ha.

TS

Kränktheten sitter i mottagarens syn på situationen.
Att någon tänker på dig kan inte vara fel.
Att du inte uppskattar gesten är en annan sak.

Om du anser dig vara för fin för folks "skräp" (saker de faktiskt haft hemma under säkerligen några år och då inte klassat som skräp) så hoppas jag du lever gott i den lyx du har och att du inte får minsta lilla pinal igen, nånsin.

Många gamla skruttiga skitsaker från mormor kan vara värdefulla om några år...

Jo, jag får väl säga så. Jag har lite svårt att säga nej, vilket också är en anledning till att jag hatar erbjudandena. Jag står där och försöker slingra mig och vara diplomatisk, och så slutar det med att jag i alla fall går hem med ett par vidriga gardiner som hade sin glanstid för flera decennier sedan. . . Så känner jag mig elak när jag till slut slänger skiten själv.

Men så länge du tar emot saker du inte vill ha så sänder du ju signaler att det är OK att ge dig saker, för du tar ju emot och "är tacksam".

Det är faktiskt riktigt skönt att lära sig att avböja saker man inte vill ha.

"Ja alltså, de där gardinerna är ju riktigt häftiga, men inte riktigt min stil. Det är nog bättre att skänka dem till Myrorna så att de kan hamna hos någon som gillar de färgerna"

"Tack, men det är så fullt i skåpen redan, och man använder ju sällan mer än en äggkopp i taget"

"Ärligt talat skulle jag nog aldrig använda den, men tack ändå"

Samt det förebyggande: "Jag ägnade hela kvällen igår åt att rensa bland all gammalt skräp man har samlat på sig genom åren. Gud så skönt att bli av med de där gamla 80-talsprylarna som vara stod och samlade damm!"

Jag är ganska fattig och har varit det länge av olika orsaker. Först som student, sedan som arbetslös och nu när jag tyvärr har en sjukersättning.

Det finns ett fenomen i samhället som jag upplever har vuxit de senaste åren och som jag stör mig något sjukt på. Det är att man som fattig hela tiden blir erbjuden andras skräp!! Meningar som "jag har en sak till dig" (sagda med alla den godhet givaren känner), "jag rensade i linneskåpet och hittade några gamla lakan, vill du ha dem" och så min favorit "jag tänkte slänga det här, men sedan tänkte jag på dig". . . . Det är BARA KRÄNKANDE när ni håller på så!

Jag har, trots min fattigdom, ett fint utrustat hem med fina saker som jag älskar. Jag är inte i behov att kantstötta gamla kaffekoppar, missfärgade lakan (eller ens rena lakan för den delen) eller din mormors gamla orange äggkoppar från 70-talet.

Är det bara jag som upplever att den här givar-trenden blivit på tok för stark de senaste åren (säkert i miljöns och återvinningens fotspår), eller är det fler som stört sig på samma sak?

Summa summarum: Sluta ge mig saker jag inte bett om! Det är bara nedvärderande och jag klarar mig bra ändå!

PS: Mottager tacksamt tipps på saker att svara när de erbjuder som inte verkar otacksamt, men som ändå är ett bestämt NEJ!!