• Anonym (MissHopeful)

    Fler som funderar på ett tredje barn och längtar?

    Har två barn på 7 och 5 och är jättesugen på ett tredje barn, samtidigt som jag oroar mig för att inte räcka till, ha ork och aldrig få ett eget liv igen. Men det positiva överväger.

    Är dock 38 år och tiden flyger iväg. Vi har inte försökt aktivt men kommer kanske att göra det snart. Är ju inte purung heller så ve, vet om man lyckas bli gravid igen?

    Någon som också funderar/tänker eller aktivt försöker få ett tredje barn och som vill hänga på?

    Hur ser eran längtan/oro ut? 

  • Svar på tråden Fler som funderar på ett tredje barn och längtar?
  • Anonym (samma läge)

    Idag blev jag galen på svaga streck o köpte ett cb digitalt test.. skulle vänta tills imornbitti menne... gjorde det förut..

    Texten blev GRAVID!!!!

    Sjukt

    Galet

    Knäppt

    Ska vi ha TRE barn nu?? What??

  • Anonym (MissHopeful)

    Grattis!!! Vad roligt.

    När är det beräknat ungefär?

    Är ff bortrest så är lite kort nu. Men kul att höra!

  • Anonym (MissHopeful)

    Samma läge: Berätta nu mera! Vad sa mannen. :) Barnen vet väl inte än kan jag tänka mig. Hur länge tror du att ni väntar innan du berättar för dem?

    Vad spännande! För egen del känner jag mig mindre dyster, saker och ting får helt enkelt ordna sig om vi nu skulle ha turen att få ett barn till. För några dagar sedan tog mannen själv upp frågan om vi kanske skulle vara lite strategiska i att få till det med tanke på barnfrågan. Känns jätteskönt att vi båda är på ungefär samma linje.

    Lycka till ni andra! :)

  • Anonym (samma läge)
    Anonym (MissHopeful) skrev 2014-11-01 17:51:51 följande:

    Samma läge: Berätta nu mera! Vad sa mannen. :) Barnen vet väl inte än kan jag tänka mig. Hur länge tror du att ni väntar innan du berättar för dem?

    Vad spännande! För egen del känner jag mig mindre dyster, saker och ting får helt enkelt ordna sig om vi nu skulle ha turen att få ett barn till. För några dagar sedan tog mannen själv upp frågan om vi kanske skulle vara lite strategiska i att få till det med tanke på barnfrågan. Känns jätteskönt att vi båda är på ungefär samma linje.

    Lycka till ni andra! :)


    han blev glad... men tror inte riktigt på det.. inte jag heller.. :D
    vi har inte berättat för barnen.. längtar efter det!!! vet inte hur länge vi kan hålla oss ;) ...iallefall innan vi berättar för tex mina föräldrar vill jag dom ska veta.. såpass stora är dom ju!!
    berättat för några vänner som visste att vi testar.. skönt o få det ur sig..

    nu väntar man på att veckorna ska gå bara så man kan få berätta... gå till BM på inskrivning.. o framförallt veta att första nojiga veckorna är över..
    sen börjar nästa fundering.. ska man göra tester för o se ev fel??? =S

    GAAALET!!!! =)
  • Anonym (MissHopeful)
    Anonym (samma läge) skrev 2014-11-03 13:22:02 följande:
    han blev glad... men tror inte riktigt på det.. inte jag heller.. :D
    vi har inte berättat för barnen.. längtar efter det!!! vet inte hur länge vi kan hålla oss ;) ...iallefall innan vi berättar för tex mina föräldrar vill jag dom ska veta.. såpass stora är dom ju!!
    berättat för några vänner som visste att vi testar.. skönt o få det ur sig..

    nu väntar man på att veckorna ska gå bara så man kan få berätta... gå till BM på inskrivning.. o framförallt veta att första nojiga veckorna är över..
    sen börjar nästa fundering.. ska man göra tester för o se ev fel??? =S

    GAAALET!!!! =)
    Shit, vilken grej!

    Har så himla mycket att göra på alla fronter just nu, känns helt overkligt att tänka sig att bli gravid just nu. Men det passar ju aldrig egentligen. livetfår anpassa sig efter det i så fall, inte tvärtom.


  • Anonym (s)

    Jag har ett barn på 9år och ett på 3 år. När minsta var två år var vi sugna på fler men velade som fasen ,sen försökte vi 1 års tid... Vi prövade äl stickor osv ingen lycka.. Sen vart jag gravid och vi vart super lyckliga. Men i vecka 10 fick jag Ma... Hela familjen var förkrossad... Nu är vi igång med bebsiverkstad igen och försöker. Är inne på 3e månaden efter missfallet. Det finns inga tvivel vi vill ha ett tredje och vi kommer försöka tills vi får det.

  • Anonym (samma läge)
    Anonym (s) skrev 2014-11-05 17:06:32 följande:

    Jag har ett barn på 9år och ett på 3 år. När minsta var två år var vi sugna på fler men velade som fasen ,sen försökte vi 1 års tid... Vi prövade äl stickor osv ingen lycka.. Sen vart jag gravid och vi vart super lyckliga. Men i vecka 10 fick jag Ma... Hela familjen var förkrossad... Nu är vi igång med bebsiverkstad igen och försöker. Är inne på 3e månaden efter missfallet. Det finns inga tvivel vi vill ha ett tredje och vi kommer försöka tills vi får det.


    Om man ska välja o se nån fördel med ett mf/ma är det ju iallafall att ni känner er ruskigt säkra på att ni VILL (med tanke på det du skrev om att ni velade)

    Stort lycka till! ?
  • Anonym (s)
    Anonym (samma läge) skrev 2014-11-05 23:18:15 följande:
    Om man ska välja o se nån fördel med ett mf/ma är det ju iallafall att ni känner er ruskigt säkra på att ni VILL (med tanke på det du skrev om att ni velade)

    Stort lycka till! ?
    Ja vi velade, i ca 1 år, sen bestämde vi oss att försöka och då tog det 1 år innan jag blev gravid. Och testerna var så knepiga visade inte positivt förns efter 5 dagar efter bim. Jag testade och det visade negativt  vi var sååå ledsna... sen 2 timmar senare såg man ett svagt positivt. man fick lite hopp, Men sen efter 5 dagar tog vi digital som visade gravid. Vi var super glada och jag mådde ovanligt bra lyckan var total. (Mina tidigare graviditeter så har jag kunnat plussa -5 bara för jag har så mycket hormoner, och mått super illa och kräkts, men har bara flickor sen innan) Jag trodde att jag väntade en pojk därför jag mådde så bra.. Sen i vecka 8 började jag må superdåligt, illamående och trötthet och massa.. usch.. sen i vecka 9 började blöda pytte lite efter sex, trodde det hade med sexet att göra, men fortsatte blöda liiite.. men sen i vecka 10 gick jag upp till gyn och embryot hade dött redan i vecka 6... och inget hjärta slog.. så fick göra som en abort.. Det har verkligen fått mig att inse värdet av ett liv, värdet av att ha familj, värdet att få behålla ett barn man verkligen vill ha.. Så Ja nu är vi bombsäkra, men samtidigt är man livrädd att det ska upprepas...
  • Anonym (MissHopeful)
    Anonym (s) skrev 2014-11-06 09:15:07 följande:
    Ja vi velade, i ca 1 år, sen bestämde vi oss att försöka och då tog det 1 år innan jag blev gravid. Och testerna var så knepiga visade inte positivt förns efter 5 dagar efter bim. Jag testade och det visade negativt  vi var sååå ledsna... sen 2 timmar senare såg man ett svagt positivt. man fick lite hopp, Men sen efter 5 dagar tog vi digital som visade gravid. Vi var super glada och jag mådde ovanligt bra lyckan var total. (Mina tidigare graviditeter så har jag kunnat plussa -5 bara för jag har så mycket hormoner, och mått super illa och kräkts, men har bara flickor sen innan) Jag trodde att jag väntade en pojk därför jag mådde så bra.. Sen i vecka 8 började jag må superdåligt, illamående och trötthet och massa.. usch.. sen i vecka 9 började blöda pytte lite efter sex, trodde det hade med sexet att göra, men fortsatte blöda liiite.. men sen i vecka 10 gick jag upp till gyn och embryot hade dött redan i vecka 6... och inget hjärta slog.. så fick göra som en abort.. Det har verkligen fått mig att inse värdet av ett liv, värdet av att ha familj, värdet att få behålla ett barn man verkligen vill ha.. Så Ja nu är vi bombsäkra, men samtidigt är man livrädd att det ska upprepas...
    Tufft att ha en så lång period av väntan innan det kan kännas hyfsat  "säkert", dvs nån gång efter v.12. Egentligen löper ju alla den risken men det blir säkert extra oroligt när man varit med om det. Jag har själv aldrig  fått missfall, men med åldern stiger ju risken dessutom. Kommer säkert oroa mig för det också om det skulle ta sig.
  • Anonym (MissHopeful)

    Är på ÄL+3 och har sedan igår lätt molvärk som jag skulle ha trott var ÄL-värk om jag inte denna månad visste att den redan varit (via CB-test).

    Men det är för tidigt för ev. växtvärk (om det tagit sig) och jag brukar ha  lite värk vid den här tiden i cykeln, så jag är väl skapt så bara. Tog innan för givet att det var tecken på ÄL, men inte den här cykeln i alla fall. Konstigt, har inte hört om att man kan ha värk EFTER ÄL? Men allt verkar vara möjligt.

  • Anonym (samma läge)
    Anonym (s) skrev 2014-11-06 09:15:07 följande:
    Ja vi velade, i ca 1 år, sen bestämde vi oss att försöka och då tog det 1 år innan jag blev gravid. Och testerna var så knepiga visade inte positivt förns efter 5 dagar efter bim. Jag testade och det visade negativt  vi var sååå ledsna... sen 2 timmar senare såg man ett svagt positivt. man fick lite hopp, Men sen efter 5 dagar tog vi digital som visade gravid. Vi var super glada och jag mådde ovanligt bra lyckan var total. (Mina tidigare graviditeter så har jag kunnat plussa -5 bara för jag har så mycket hormoner, och mått super illa och kräkts, men har bara flickor sen innan) Jag trodde att jag väntade en pojk därför jag mådde så bra.. Sen i vecka 8 började jag må superdåligt, illamående och trötthet och massa.. usch.. sen i vecka 9 började blöda pytte lite efter sex, trodde det hade med sexet att göra, men fortsatte blöda liiite.. men sen i vecka 10 gick jag upp till gyn och embryot hade dött redan i vecka 6... och inget hjärta slog.. så fick göra som en abort.. Det har verkligen fått mig att inse värdet av ett liv, värdet av att ha familj, värdet att få behålla ett barn man verkligen vill ha.. Så Ja nu är vi bombsäkra, men samtidigt är man livrädd att det ska upprepas...
    Jag har gjort en abort då vi blev gravida utan någon som helst tanke på att bli det.. vi tog all hjälp vi kunde få i beslutet men jag tror ärligt talat det hade slitit sönder oss med en liten just då... så beslutet blev att ta bort.. jättejobbigt och jättehemskt men det bästa för oss alla fyra i familjen just då..
    däremot har ärret suttit kvar och jag tror det är lite därför jag aldrig har kunnat släppa tanken på en trea..

    det är ju oroligt dom här första veckorna oavsett... samtidigt får man ju välja o se dom bra sakerna i dom dåliga.. om kroppen inte tagit bort det då hade ni kanske inte upptäckt det förrän UL (min kompis var med om det) eller så kanske nu hade fått ett väldigt sjukt barn..
    nån mening är det alltid..
    och när ni väl får det barnet ni planerar nu får ni tänka att utan allt så hade ni inte fått just DET barnet =)

    usch jag nojar jättemycket!!
    har såå ont i ryggen.. hoppas det inget samband har med graviditeten utan snarare sitter ihop med förkylningen och min i allmänhet dåliga nacke,,
  • Anonym (Önskanom3)

    Hej!

    Min man och jag har pratat ett tag om att vi vill ha ett tredje barn, men helst efter att vår yngsta fyllt 4. I januari blir hon tre så att börja försöka i juni känns mest rätt. Jag längtar såklart massor och det är nästan svårt att hålla sig!! Är det någon fler som planerar för en trea längre fram?

  • Cessely

    Hoppar in här :) Vi önskar en tredje. Barnen är nu 4 och 7 år. Så en liten längtar vi efter. Första försöket nu och BIM på lördag. Spännande!

    Hur tänker ni göra med att berätta för syskonen sen? När?

  • Anonym (MissHopeful)
    Cessely skrev 2014-12-09 12:44:54 följande:

    Hoppar in här :) Vi önskar en tredje. Barnen är nu 4 och 7 år. Så en liten längtar vi efter. Första försöket nu och BIM på lördag. Spännande!

    Hur tänker ni göra med att berätta för syskonen sen? När?


    Jag är lite till åren (närmar mig 40) så jag tar inte för givet att det kommer att funka öht. Om det gör det så väntar vi nog ett tag med att berätta för barnen. Det är en del praktiskt som ska falla på plats.

    Helst skulle jag i så fall vilja berätta för barnen bara, inte blanda in vänner, släkt osv. Lite rädd att få synpunkter på vårt val. En del kommer med stor säkerhet att vara negativt inställda. 
  • Cessely
    Anonym (MissHopeful) skrev 2014-12-09 14:03:54 följande:

    Jag är lite till åren (närmar mig 40) så jag tar inte för givet att det kommer att funka öht. Om det gör det så väntar vi nog ett tag med att berätta för barnen. Det är en del praktiskt som ska falla på plats.

    Helst skulle jag i så fall vilja berätta för barnen bara, inte blanda in vänner, släkt osv. Lite rädd att få synpunkter på vårt val. En del kommer med stor säkerhet att vara negativt inställda. 


    Men ni försöker och så? Ja så trist det är när folk ska tycka och tänka så mycket, istället för att glädjas med er. Jag önskar i varje fall lycka till :) Hejja er!
  • Anonym (MissHopeful)
    Cessely skrev 2014-12-09 15:32:32 följande:
    Men ni försöker och så? Ja så trist det är när folk ska tycka och tänka så mycket, istället för att glädjas med er. Jag önskar i varje fall lycka till :) Hejja er!
    Tack! :D

    Ja då, vi har inga skydd och regelbundet sex, så möjligheten finns. Och det är klart - i alla fall jag blir mer intresserad under den fertila tiden, både av fysiska skäl och för att man nånstans känner att det är den tiden.

    Men det är klart, skulle det dra ut på tiden jättemycket så skulle jag nog känna att vi behöver pricka in det bättre.

    Hoppas att omgivngen är mer positivt inställd än vad jag föreställer mig. Men det där med ett tredje barn sätter nog igång mcyket käsnlor. Många som kanske tycker att man tar sig vatten över huvudet. Och det kanske man gör! ;)
Svar på tråden Fler som funderar på ett tredje barn och längtar?