Fler som funderar på ett tredje barn och längtar?

PRECIS så tänker jag med!!
...mina föräldrar är jag nog mest nervös för som tycker barnbarnen är rätt lätta att ha över helg nu...  (min bror berättade dock häromdan att dom är i vecka 6 men med sitt första.. o FATTA va härligt DET skulle vara med två jämngamla!!)
och min chef.. =S

samtidigt som jag LÄNGTAR efter o få säga till folk att man är gravid!! <3

vårt första barn är ett ppiller barn o nr 2 blev på första försöket...

..du förstår att jag tar för givet att detta ska gå lätt..? :/

Haha, ja, det är verkligen dubbelt. Jag är lite nojig över att folk ska kommentera åldern, men det är mest om det dröjer ytterligare något år.

Annars är det mest min mans föräldrar som kommer att tycka att vi tar oss vatten över huvudet misstänker jag (och det kan de ju iofs ha rätt i). Mina föräldrar kommer nog bara att tycka att det är kul. Den som kommer att vara absolut tuffast är min mans halvvuxna dotter (20 år) som absolut inte vill ha fler syskon. Men det försöker jag att inte tänka så mycket på nu, det blir en nöt att knäcka då i så fall.

Känner mig dessutom nojig över att ens tänka på de här sakerna, som att det skulle straffa sig att vara övermodig liksom...

Ja, med den historien skulle jag inte heller chansa, nej. Alltså om jag var din man och inte ville ha fler.

Du måste verkligen vara fertil. Det kan ju iofs bli användbart om din man skulle ändra sig.

det är ju det han HAR!
han har ju sagt JA! ;)
...tänk vad det kan göra.. jag känner mig NYKÄR! =)

men precis som du nojar jag över att jag går händelserna i förväg o tar för GIVET att det faktiskt kommer bli och att jag kommer straffas för det..
nojar för att jag kommer bli besviken om det inte blir SNART..
nojar för att jag kommer straffas för att jag SAGT HÖGT till några nära vänner att vi tänker försöka..
gah!!

JAG hade faktiskt inte blivit jätteförvånad om någon i min närhet var 38 och skulle ha barn..
tycker det har vart jättemånga i vår stad som fått en liten trea med rätt stora barn och dom vart närmare 40! =)

..folk tycker så mycket..

Hej! Halkar in i tråden. Vi har försökt i 1.5 år att få en trea. Längtar så mycket och det är så jobbigt att det går så trögt. Drömmer så mycket om stt få berätta för barnen att de ska få syskon men är rädd att det aldrig blir. Två missfall på den här tiden så hoppet har ju funnits där. Men åldern är ju klart emot en. Gick ganska lätt med första två, fem och tre månader, men jag har hört från många håll att trean kan vara svårare.

Ville bara ha drygt tre år mellan yngsta och en trea men tiden går så de skulle hinna bli minst nästan fem och sju.

OJ, sorry, jag blandade ihop dig med någon annan i tråden.

Hej!

En till mamma här med barn på 7 och 5,5. Har i flera år trott att vi va klara på bebisfronten men sedan en tid tillbaka är det som om en klocka har vaknat till i kroppen (Fyller snart 35).

Vacklar, funderar, vacklar lite mer och funderar igen. Längtan blir dock större för varje dag. Samtidigt så är det många tankar om allt det praktiska som dyker upp. 

Får se om vi vågar denna månad eller om vi behöver mer mognadstid.

Beklagar dina missfall :(