Avliva friska katter.

Wow, det är lite tragiskt att läsa vissas inlägg härinne. Nej, jag tycker verkligen inte att det är okej att avliva friska katter! Jag tycker det är alldeles för tokigt att vissa veterinärer bara går med på att avliva djur sådär. Men som tur som en annan sa, att vissa veterinärer börjar säga stopp för sådant här. Jag kan förstå att det kan bli väldigt besvärligt med katter som kissar/bajsar utanför lådan m.m. Men jag tycker inte att det ger en rätt att avliva en katt bara sådär. Det är väldigt synd att just katter är sådär slit och släng djur. Folk skaffar katter, och sedan för resten av livet så spenderar katterna sitt liv utomhus och kommer in då och då för mat eller annat. Sedan kanske katten blir besvärlig och ska därför avlivas. Nej, vissa borde inte ha djur alls.

Avliva på ni bara, med lagen bakom er rygg, men försök inte rättfärdiga beteendet och tro att ni har moralisk rätt att göra så. Katter och andra djur må vara en ägodel juridiskt sett men det är bara på papper det är så. I naturens ögon kan man inte "äga" en katt och moraliskt sett tycker jag det är förkastligt och avskyvärt att avliva en katt bara för att den missköter sig (om jag får vara vitsig). Lider den av sjukdom eller ålderskrämpor är det en annan sak.

Vill man inte längre ta hand om en katt av olika själ (självklart är det inte heller ett "livsåtagande" att ha katt i huset) och finns det verkligen ingen som vill ta över katten (katthem/kattälskare) så kan man köra till en skog och släppa ut katten där. Antingen lyckas katten anpassa sig, hitta nya ägare, eller så lyckas den inte, men då har naturen haft sin gång.

Att avliva katten för att den inte är så mysig och rumsren som man kunnat önska är INTE att låta naturen ha sin gång. Fruktansvärt att höra några av er försöka berättiga ett sådant beteende.

Att dumpa en katt i skogen när den är van vid att ha ett hem och någon som ger dem mat och sällskap  är djurplågeri på hög nivå! Jag är inte för att avliva friska djur, men hellre det än att plåga dem.

Det stora problemet är att människor skaffar sig husdjur utan att bry sig om eller sätta sig in i djurets behov och naturliga beteende/instinkter. Man tror att man bara kan skaffa en söt liten kattunge och sen ska den utan anpassning passa in i hushållet. Vissa djur protesterar då eftersom deras behov inte blir tillfredställda (de aktiveras inte tillräckligt, en katt som är van vid andra katter förväntas vara utan kattkompis (t.ex. kattungar som tas från mamma och syskon), de är för mycket ensamma, man låter barnen jaga dem, deras låda är smutsig eller står på fel ställe, maten serveras två gånger om dagen istället för som deras natur säger i småportioner flera gånger under dagen, de anses ska sova under natten som är deras mest aktiva tid, m.m.) och då anses de vara problemdjur som man gör sig av med. Katter anses många gånger vara slit-och-släng, dvs man kan ju alltid skaffa ny när man tröttnat och kattungar är ju ändå mycket gulligare.

Många som gnäller på sin katt har inte ens orkat kolla upp med veterinär om det är något fysiskt och än mindre brytt sig om att fundera på om det är något som får katten att må dåligt i hemmet. Jag ser hellre att man avlivar en katt i det läget än att man släpper ut den i skogen eller stänger ute den, men då hoppas jag verkligen att man aldrig mer skaffar ett husdjur.

Djurplågeri? Du har ju inte förstått min ståndpunkt alls. Jag är på kattens sida. jag är för katters rätt till att inte bli dödade utan skäl. Så om det nu är fullständigt omöjligt att hitta ett nytt hem till katten (vilket det ju inte bör vara) så är det åtminstone bättre och mänskligare att släppa ut den på fri fot än att bestämma att "nu är ditt liv slut".

Skulle ni vilja bli dödade av injektion, eller utsläppta någon annanstans för att försöka klara er själva och hitta till något nytt? I mitt alternativ ges man ju allafall en chans.