Hon tvingar mig att bli pappa :(

Alltså, vanligtvis tycker jag att tjejer som behåller oönskade barn mot faderns vilja är själviska idioter - men ni har haft oskyddat sex. NI! Du visste om det. Du var med på det. Du har inget att komma med här. Du försökte inte ens undvika en graviditet. 

Inte mycket att göra åt det. Kvinnan måste själv få bestämma om hon vill göra abort eller behålla barnet. Däremot kunde man diskutera om man inte borde införa juridisk abort för män. Eftersom det behövs både man och kvinna för att få barn borde rimligen mannen också ha rätt att säga om han vill behålla barnet eller inte. I juridisk mening åtminstone.

Jaa, varför skulle DU ta ansvar??? 
"Du är ju BARA kvinna, och därmed befriad från ansvar...LEVE FEMINISMEN"

JÄVLA SKITPRAT!!!

Kanske dags att inse att DU har lika stort ansvar som killen. Det är INTE han som slarvat med skydd. Det är NI som har slarvat med skydd, du var lika "naiv" du. Det är dessutom DU som sitter med "triumfkorten", det är ju du som bestämmer. Vill du behålla, kommer du att behålla, vill du göra abort så gör du abort. Vad är ditt problem???
Ett barn, är inget man skaffa för sitt egna personliga nöjes skull. Ett barn är en ny individ med samma rättigheter som du. Ett barn inbegriper dessutom en tredje part, nämligen pappan/killen i det här fallet. Visst har killen möjlighet att inte vara delaktig. MEN han kan aldrig göra sig fri från sitt faderskap. Pengar är en världslig sak, även om även de påverkar hans resterande liv. Men hans samvete kommer alltid påminna honom om att han har ett barn, som han sviker.
Grabben är 21 år, vilket är tidigt för att besluta om saker som livslånga konsekvenser.
Det finns bara TVÅ saker jag förväntar mig av dig. 1. Inse att du bär lika mycket ansvar. 2. Inse att det i praktiken är 3 liv du nu ansvarar för (ditt, barnets, och killens).

Varken jag, eller någon annan kräver att du ska göra abort och göra våld på dig själv. Men du har blivit satt med all beslutanderätt/makt i frågan. Det kräver en hel del ödmjukhet. Försök på något sätt inbjuda till ett samtal, där även killen få komma till tals. Där du beskriver dina känslor och dilemman. Låt även honom göra detsamma, och ta det han säger till dig. Försök förstå honom. Kanske kan era föräldrar, hjälpa er i samtalet. Familjerådgivningen är ett annat förslag, om ni behöver hjälp i ert samtal.
Vill han inte prata så skriv istället ett brev/mail till honom där du förklarar hur du känner.

Gör detta nu. Jag inser att det börjar bli sent för abort, och den tanken ligger ännu längre bort nu. Försök få osämjan ur världen så du kan njuta av din graviditet. Trots allt ska du bli mamma, vilket förtjänar både grattiskramar och glädje.

Ta hand om dig nu.
Kram Haskel.

Ja, det känns onekligen skumt att TS vänder och börjar prata om männens ansvar här på slutet.

Hursom, 
Jag tycker verkligen att man måste börja att ta pojkarna hårdare i sexualundervisningen och få de att förstå att oavsett vad en tjej säger om hennes vilja till barn, skydd osv. så kommer det med 80% säkerhet att ändras om hon skulle bli gravid.

Jag har sett detta på nära håll både i min  egen relation och hos vänner där man haft en bra fungerande relation med kommunikation, logiskt tänk och framförallt kärlek.

I vårat fall så hade vi bott ihop i tre år, vi älskade varandra och kunde verkligen prata och vi var enade om att vår ekonomiska situation var fel för att sätta ett barn till världen.
Hon hade fast tjänst sen flera år men jag hade haft oturen att under åren fått anställning på företag som ett efter ett gick under och fick lägga ner.
Under arbetslöshet från min sida och osäkerhet om att ev. söka ngt. med 2-3timmar pendlingstid eller söka utbildning så blev hon dock gravid.
Jag minns tydligt hur hon efter att hon fått det bekräftat släppte all logik och bara gick på känslor.
Det gick verkligen inte att argumentera emot henne utan allting man påpekade skulle "fixa sej".

När jag vid ett tillfälle verkligen tog samtalet till skarpt läge så gick hon så långt att hon under tårar gav mej "en väg ut" genom att erbjuda sej att hävda "fader okänd" och att hon då skulle haft oskyddat sex med nån främling efter en utekväll osv.
Då gick det verkligen upp för mej att jag var tvungen att följa med på resan för att få fortsätta vara med henne och eftersom jag verkligen älskade henne och hade tänkt oss gamla tillsammans.

Nu har det passerat 8år och vi har tre barn, bor i villa och livet rullar på men jag säger ofta till mina killkompisar att de måste vara klara med att ord i såna här fall absolut inte är skrivna i sten.

Måste fråga, och var ärlig, ville du ha barn eftersom ni inte skyddade er? Du har ju ändå gjort abort tidigare och borde veta bättre än att inte skydda dig.

Sen att din kille är en total jubelidiot är en annan femma.

Din kropp, ditt beslut. Jag hade själv aldrig klarat att göra en abort. Men jag hade heller aldrig haft oskyddat sex heller med någon som inte ville ha barn ned mig...

Juridisk abort för män? Genialt!  :)

Jag är faktiskt tjejen i det hela. Startade enbart tråden för att se om det faktiskt fanns folk som höll med killen jag är gravid med i hans resonemang. Och skrämmande nog finns det tydligen det..

Den här killen var inget one night stand utan en kille som jag blev störtförälskad i första kvällen jag träffade honom. Efter det träffades vi ungefär varje dag i några veckors tid och han verkade gilla mig en hel del med och tro på 'oss'. Den här killen frågade mig flertalet gånger om jag ville ha flera barn, han pratade om hur mycket han längtade efter en egen och brukade tacka nej till kondom och innan han kom i mig stöna 'låt mig komma i dig så vi kan få ett barn tillsammans'. Eftersom jag tidigare haft otroligt svårt att bli gravid så tänkte jag i mitt naiva tillstånd att det inte var möjligt, speciellt inte eftersom jag inte hade ägglossning någon av de gångerna vi hade sex. Och nu sitter denna kille och hotar mig, beter sig, tycker jag är självisk och tycker synd om sig själv samtidigt som han försöker pressa mig till abort för att han inte känner sig redo. Jag har ett barn sedan tidigare som jag uppfostrat helt på egen hand, jag har ordnad ekonomi, en plan och vet att jag klarar av att ta hand om barnet helt ensam, vilket är anledningen till att jag erbjudit honom att bara vara delaktig i barnets liv om han vill. Jag tycker att han är mer egoistisk än vad jag är då han försöker tvinga och pressa mig att utsätta min kropp och mitt foster för något jag absolut inte vill göra utan någon som helst förståelse för varför jag känner som jag gör (trots att jag förklarat flertalet gånger). Han kan ändå välja att inte vara delaktig. Situationen som jag och den här killen sitter i är omöjlig att lösa på ett rättvist sätt och vi skulle ha tagit ansvar mycket tidigare. Men nu hände detta och jag försöker göra det rätta utifrån mig själv och ta konsekvensen av våra naiva och oigenomtänkta beslut. Jag förstår honom och att han känner sig tvingad, men hade barnet funnits och växt i honom så hade beslutet legat på honom istället. Abort är faktiskt inte en skyldighet för att tillfredställa mäns vilja, utan faktiskt en möjlighet för kvinnor som känner att de inte vill bära och föda fram ett barn.

en till som missat att killen tackat nej till kondom med orden 'låt mig komma i dig så vi kan få ett barn tillsammans'.