Vad gör din partner som irriterar dig?

Han ringer plötsligt upp folk och använder handsfreen utan att säga till mig så personen svarar ofta medans jag råkar säga något eller så tror jag att han pratar med mig. Pinsamt när man inte vet vad personen i andra änden hann uppfatta.

För en stund sen efter att ha vart utomlands i tre veckor så skickar han en bild på sig med en skylt där det står "sex shop" och skriver "pengarna tog slut men jag tänkte jobba in några extra dollar". Och förstår inte varför jag inte finner det roligt och säger bara "hade uppskattat lite humor, ha det" och sätter sig flyget hem. Så nu ska jag va sur när han väl kommer hem efter att ha saknat honom i tre veckor och glatt ville berätta att vi väntar en son!

Funderar på att låsa dörren med extralåset. Grrr!

Min man är en passivt-aggresiv städare. Särskilt under tidspress.Gästerna är på ingång och han får för sig att sortera strumporna eller måla insidan av kökslådorna eller dammtorka hyllorna i vitrinskåpet. Eller analysera innehållet i dammsugarpåsen på köksbordet, för den skulle ju kunna ha hans nyckel som han tappade bort för två månader och ett antal dammsugarpås-byten sedan. Jättepraktiskt.

Han är också expert på att placera saker precis på nyröjda ytor. Har jag röjt skrivbordet eller arbetsbänken så kan jag ge mig attan på att han lägger något precis där.

Han har svårt att hitta tvättkorgen utan föredrar att förvara sin smutstvätt i små högar på golvet. Ofta precis bredvid tvättkorgen.

Att han när han behöver jobba på helgen väljer att göra det vid köksbordet och inte inne på kontoret och sedan gnäller på att barnen väsnas eller spiller saker på honom och hans papper och dator...

Att han på sommaren byter ut sitt duntäcke mot ett lakan och sedan snor mitt täcke när han börjar frysa. I sömnen visserligen, men han är så stark att jag har svårt att rycka tillbaka det.

Men sedan ser han på mig med sina underbara ögon och pratar med mig så att benen bara smälter och jag kommer ihåg just hur mycket jag älska honom.... hmmm

Han stör sig på min något kreativa och non-konformistiska inställning till att ladda diskmaskinen. Och på att jag använder diskhon som tillfällig sopstation när jag lagar mat. Att jag inte stänger skåpsluckor när jag fortfarande arbetar i köket. Att jag kör för många program samtidigt på datorn. Att jag inte svarar i telefonen om jag har annat för mig. Att jag drar ifrån gardinerna innan han är helt färdigklädd.

Min sambo är underbar på många sätt men det är en del saker jag irriterar mig rejält på.

*Att hon är extremt lat, hon äger en hund men orkar inte gå ut med den och ofta frågar hon mig om jag kan gå en tur med den. Säger jag nej så blir hon sur.

*Att hon bara blir fetare och fetare, hon har gått upp 30 kg under de 3 åren vi har varit tillsammans. Hon försöker halvhjärtat banta och träna men sitter hellre på soffan och trycker i sig mat.

*Hon går ut på krogen rätt ofta, och det har jag inget emot. Men så fort hon dricker så glömmer hon bort mobilen helt och det är totalt omöjligt att få tag på henne. Och drar hon på efterfest och sover borta så hör hon inte av sig alls.

*Hon kan skälla på mig för nånting jag gör fast hon gör samma sak själv.

Listan kan göras lång, men detta är det jag kommer på rak arm.

Vilka otroliga problem ni väljer att fokusera på..!
Hoppas ni är lyckliga ändå i era förhållanden.

PS: Hur går ni tillväga när ni väljer er partner?

Du måste vara extremt duktig på att fokusera på det positiva.

(Hos mig skulle hon få högst två dygn på sig att flytta,
detta oavsett vilka positiva sidor hon har...)

Vad menar du? Stör du dig inte på något din partner gör?

Nej.
Jag har själv valt min partner.
Jag har själv valt att inte störa mig på något hos min partner.
Om jag tillåter mig att bli störd på något hos min partner så faller det bara tillbaka på mig själv och på det val som jag har gjort.

Jag väljer att sträva efter att fokusera enbart på det som jag älskar hos min partner.
Eftersom jag har gjort ett gott val så är det så oändligt mycket större del som är bra och som jag älskar.
Detta i jämförelse med en lilla del som jag skulle kunna störa mig på.

På detta sätt växer min kärlek och jag bemöter min partner på ett sätt som gör att h-n i sin tur har så mycket lättare att älska mig.

Om jag fokuserade på det jag stör mig på så skulle mitt sinne fyllas av detta och vår tillvaro upptas allt mera av detta. Min kärlek skulle då med tiden minska och mitt sätt att bemöta min partner skulle göra mig så mycket svårare att älska. Genom mitt eget handlande skulle jag då göra så att min partners kärlek till mig skulle minska (inte så smart av mig om jag vill vara älskad...).

Så enkelt är det att välja jobba för ömsesidigt växande och fördjupad kärlek,
i stället för att störa mig och därmed jobba för växande förakt och minskad kärlek.
Jag själv personligen mår så mycket bättre av kärlek än av förakt!

Elementary, my dear Watson.
Väldigt elementärt!

Ja eller hur ? Skäms ju nu i efterhand vad jag skrev , vilket ickeproblem ... Men såklart det ligger annat bakom som gör minsta bagatell stor . Och nej jag var inte lycklig i mitt förhållande 

Alla är vi fria göra våra egna val,
och alla är vi fria att välja fokusera på att jobba för vår egen och andras lycka.

Jag väljer att inte göra någonting som jag själv inte har valt.
Därför är det så mycket lättare och roligare att göra allt det jag gör för jag gör allt av fri vilja och inget av tvång.

Detta insåg jag för ca 20 år sedan, efter sjukdom, skilsmässa och livskris.
Under de senaste 20 åren har mitt liv fyllts av lycka, kärlek och välgång.
Inte en enda gång har jag gjort något för att jag varit tvungen utan allt jag gjort har jag gjort för att jag vill göra det.
Mitt liv är fullt av allt, av kärlek, sex och en underbar partner, av en underbar familj, av stimulerande jobb, av fantastisk fritid, osv, osv,
och mitt livspussel är till största delen underbart!

Visst dyker det ibland upp problem och svårigheter men det är mest bara futtigheter i jämförelse.
Jag väljer att finna även problem stimulerande att möta och utmanande att komma tillrätta med. Och vilken härlig bekräftelse när man lyckas minska problemen, eller bara av att tillsammans med någon jobba positivt med att försöka att åtminstone minska problem.
Man kan faktiskt välja att tycka att det är utmanande, spännande, utvecklande och stimulerande att möta problem!

Meh, det var väl inget farligt. Hur kunde du bli så sur för det?