Ja, vi älskar våra partners och de har så många goda sidor. Men visst är det lite (eller extremt) irriterande med deras förr så gulliga ovanor.....
Vad gör din partner som får dig att bli gaaaalen?? Planerar dåligt? Lämnar halväten mat på bänken? Slarvar med räkningarna? Drar in grus? Bring it on! Ni kan vara anonyma.
Och ta det lugnt och ta tråden med en nypa salt, ibland måste man få kräka ur sig hur irriterande ens älskade kan vara! 
Det enda jag stör mig på lite är att han är så långsint.
Jag är uppväxt med en pappa som aldrig har bråkat med mig. Och en mamma som jag bråkat med massor. Men både mamma och jag blir väldigt arga, bråkar, och efter fem min (max fem) så är allt bra igen och vi kramas och allt är bra
Min ex har varit likadana. En hel del bråk men det är snart bortglömt.
Sen träffade jag min sambo. Jag gjorde som jag var van och bråkade för småsaker egentligen. Och efter det så säger han inte mer än absolut nödvändigt till mig dom närmaste tre dagarna. Min ilska hinner försvinna, jag hinner börja fundera på om han inte gillar mig över huvud taget, jag hinner tveka på mig själv. Jag hinner glömma bort vad det var vi bråkade över. Och sen kommer han och vill prata 
Men det har faktiskt lett till att vi väldigt sällan bråkar nu för tiden. Jag har lärt mig att varje liten grej inte behöver bli ett bråk. Och senaste två årens bråk kan jag räkna på ena handens fingrar och ändå få fingrar över medan jag tidigare aldrig fått båda händernas fingrar att räcka på en vecka.
Helt ärligt är det jätteskönt att slippa bråka!
Men när bråken väl blir så är det det här som stör mig fortfarande.
Det bjuder jag gärna på. Så glad att göra någon annan lycklig.
Hoppas det gjorde din dag!
Han klappar mig på stjärten när jag står vid spisen.
Otrevligt att så många har lust att använda våld mot sin partner för att denna är irriterande.
Han är såå disträ, en riktig proffessortyp, man kan säga saker till honom 4 gånger och han svara ummm, och inget har gått in av vad man sa, så man får kolla och dubbelkolla.
Men antagligen är det precis det en hetsporre som jag behöver, nån som är eftertänksam och håller mig på jorden när jag far iväg.
I övrigt är han perfekt............för mig. 
Sabba inte tråden med snusförnuft, vi har säkert alla en massa lycka med vår partner men starta gärna en annan tråd där man diskuterar förträffligheten i sitt förhållande
Jag stör mig på följande hos min underbara man...
- Han rensar aldrig kylskåpet förrän saker möglar och typ börjar krypa. Uhh!!
- Han är lite besserwissrig ibland när vi är bland andra, han ger råd på ett sätt som lätt uppfattas som lite överlägset och han fattar inte alls vad jag menar när jag påpekar det när vi är ensamma.
- Han är otroligt ostrukturerad och låter hellre barnen somna i bilen med kläderna på och icke tandborstade än orka planera veckan och faktiskt stanna hemma de kvällar barnen måste i säng i tid. Istället öser han över allt på mig och jag blir irriterad på att han är som en tonåring som jag måste planera för bara för att han vill göra sina egna saker på kvällarna.
- Han häver ur sig saker som "du låter som en tjej" och "grabbar ska ha grabbsaker" och annat drygt inför ungarna. Dock har han bättrat sig ju mer jag gnäller på det.
- Han är (ibland) så äckligt positiv! Han skulle kunna komma hem till ett nerbrunnet hus, barnen har blivit knarkare allihop och hans föräldrar har sagt upp bekantskapen och ändå bara typ "Ja, som jag ser det måste vi utgå från den nuvarande situationen vilket förordrar en lösning som..." bla bla. Aldrig nervsammanbrott som vilken annan människa som helst skulle få.
Kommer nog på mer, fyller på 