Varför slutade ni festa?

Jag slutade när vi bestämde oss för att försöka få barn. Sen var jag gravid. Då tänkte jag att 'när jag väl har fött, då kan jag festa igen...' Men inte ville jag festa när barnet var närvarande. Och när barnet blev tillräckligt stort för att kunna lämnas bort över natten så var sömnbristen så akut att jag inte kunde slösa bort ett erbjudande om att få sova genom att festa och vara full...
5 år senare (och ytterligare ett barn) så är situationen fortfarande likadan... Jag är så himla trött så jag skulle aldrig orka vara vaken längre än till midnatt (vanligtvis inte längre än kl 22), jag skulle inte vilja vara bakis med barnen i huset, och om någon någonsin kan tänka sig att passa båda barnen samtidigt så ska jag SOVA. Ostört, länge, utan att vara full :)

Och nu när det gått så många år så måste jag säga, att jag saknar det faktistk inte alls! Jag kan sakna att kunna spontant gå ut på restaurang med min man (eller vänner) och ta en drink och sitta och prata. Men tanken på att bli berusad och gå till något dansställe med hög musik... Nä fy, det tilltalar mig verkligen inte alls längre. Tror jag hade hatat det...

Så kan alla tänka om allting: "Har de inga andra intressen".

Jag jobbar, tränar, städar oftare än medelsvensson, festar en hel del. Inte varje helg men kanske en helg i månaden. För sällan enligt mig! Och festar jag så gör jag det rejält! Älskar att vara full och glad och dansa järnet!
Jag dricker inte om jag inte ska ut och dansa, på en middag ute med sambon så dricker jag vatten. Skulle inte kunna smutta vin var och varannan dag som en del verkar göra, finns ingen poäng med det för min del. Tycker inte om öl heller.
När jag går ut så dricker jag mig full hemma sen tar jag max ett glas vin på krogen om jag behöver fylla på. Det är för jäkla dyrt ute!
Jag blir riktigt skitfull ibland men aldrig så jag kräks (vuxna människor ska veta var gränsen går!) eller gör nåt dumt. Trots allt supande så har jag aldrig knullat nån ful kille för att ångra ihjäl mig dagen efter, jag har alltid kunnat ta mig hem utan problem och aldrig supit bort mobil och nycklar etc.
Kommer nog aldrig sluta festa, tur jag inte bor på landet längre utan i Sthlm... Inte lätt att vara 50+ och festa där jag växte upp. Är 32 idag.
Kan tillägga att jag varit bakis typ tre gånger i mitt liv, annars hade det absolut inte varit lika kul!!

För det är inte roligt, det är dyrt, alkohol smakar rävpiss, jag blir bakis trots att jag knappt varit salongsberusad ens, vilket i sin tur rimmar rätt illa när man har barn att ta hand. Dessutom har jag aldrig tillfälle till att festa heller för den delen, även om jag skulle vilja.

Började tröttna vid 28 ungefär. Märkte också en fysisk förändring i kroppen då! Svårt o säga vad... Som att man blivit lite äldre... Nu vid 30 fick jag en kris som gav mig en ordentlig smäll. Tog ett år att återhämta sig, lagom till 31-årsdagen typ. blir inte så glad och pepp-berusad/ utan hamnar mer i ngt, fan inget har förändrats. Får mer ångest i kroppen plus blir tröttare. Men ibland är det kul och gott förstås och trevligt. Gillar att göra andra saker. Det har resulterat i färre vänner.

Jag växte upp och kom att tycka att det var bra mycket roligare att ta ett glas vin över en god middag i trevligt sällskap än att springa på krogen.
Jag har dock några kompisar som resonerar som dig, förutom att till skillnad från dig så är det "supa" som gäller och att dra hem ragg. Very fräscht. Särskilt med tanke på klientelet som går ut i min hemstad. Antingen kids födda på 90-talet eller gamla rävar som gått ut för att ta sig the sup of the day.

Tja, jag ledsnade och fick andra "intressen". Visst, jag sitter gärna hos en kompis och snackar skit över ett glas vin, men det kallar jag inte festa. Att gå ut och dansa gör jag kanske nån gång om året numera. Oftast föredrar jag att umgås med några få jämfört med så stora sällskap.

Mina bekanta som fortfarande festar var och varannan helg lever ett annat liv än mig och är väl kvar där jag var för 5-10 år sen. Vill de ha det livet så är det självklart fritt fram.

För att jag fick ekonomi nog att gå ut med mina vänner på restaurang istället. Gillar mat mycket mer än sprit och dans. Sedan fick jag barn och då finns ingen chans till sovmorgon = skitdumt att vara ute full för sent.

Samma här, fast plus 4 år. Nu utforskar jag andra delar av livet som aldrig fick plats i mitt "live fast die young" liv. Det är härligt och jag älskar varje sekund av det.

Haha det skulle kunna vara jag som har skrivit trådstarten, t o m åldern stämmer

TS, var bor du? Jag behöver fler folk att gå ut och skaka rumpa med