Börjar närma oss vecka 13 nu.
Inte haft några blödningar alls sedan vecka 9 då vi fick akut vul så jag är hoppfull att denna graviditet ska hålla sig. Fortfarande illamående så Postafen är min bästa vän.
KUB för oss blir inte förrän i slutet av nästa vecka, alltså i vecka 14. Det känns som en evighet till dess, och mina förhoppningar att kunna hålla detta hemligt för de allra flesta på jobbet till efter KUB och vi "vet" mer om bebisen har jag fått ge upp. Nu är jag stor om magen. Alltså så att det verkligen buktar ut rejält. Har inga kläder längre som inte sitter åt om buken. Gått upp 2 kilo (massa tuttar och mage). Det är ju tredje barnet, så det kommer ofta tidigare, men var inte riktigt beredd på att verkligen se gravid ut så här tidigt. Men visst, ändå kul att se gravid och inte småfet ut om buken.
Parentes: nu har jag känt den första fisksnärten i magen ett par gånger i vecka 12 Det krävs nog att man har varit gravid förut för att känna igen den där känslan av bebissprittande och inte råka missta det för gaser i magen (det sitter ju på olika ställen och känns olika). Så häftig bekräftelse på att något lever inuti! Ni som inte varit med om det förut - det är verkligen något att se fram emot, eller vad säger ni andra flergångsföderskor?