Anonym (tröttochdeppad) skrev 2017-02-14 11:11:42 följande:
Jag är glad om jag kan hjälpa dig med snälla ord. Det får även mig själv att känna mig bättre!
Jag var i precis samma situation som dig - vi verkar göra saker på samma sätt?? - gick på intervju för nytt jobb ca 2 månader efter jag började min sjukskrivning. Vilket jag inte hade så stort problem med, intervjun alltså.
Fick rådet att inte ta jobbet. Så jag ringde dem och sa att jag inte ville gå vidare innan jag fick något besked.
Det är jag oerhört tacksam idag för då jag inte hade klarat av att jobba och det känns fel att börja med rehabilitering hos en ny arbetsgivare. Jag kan dock inte veta vad som är bäst för dig i din situation - men tänk noga efter - din hälsa är viktigast! Om du är så trött att du inte orkar gå på en intervju orkar du verkligen jobba 100% om en månad? Samt ge järnet för att det är nytt jobb? Det ÄR svårt att acceptera att man inte orkar. Det är också jobbigt att byta jobb och sedan misslyckas. Men jag vill inte vara alltför negativ nu.. Vet ju inte allt om din situation. Men skrev du inte att du typ knappt orkade gå ut?
Jag vill inte heller tillbaka till min gamla arbetsgivare - det finns dock möjligheter att vara tjänstledig och rehabilitera sig på annan arbetsplats osv. Om du får vila upp dig lite kanske du orkar byta jobb om några månader? Jag tänker att det får lösa sig den dagen jag orkar. Just nu orkar jag ju tyvärr inte.
Vad lustigt att vi gjort samma sak, gällande arbetsintervjun! Skrattar och mår lite bättre när jag läser det, glad att inte vara ensam om att göra sådana här saker -som ju egentligen är ganska irrationella. Tack för att du delar med dig! :)
Vad skönt att du fick ett sådant råd! Jag skulle nog egentligen vilja prata med min läkare om detta, men har inte tid hos henne på ett tag så måste fatta beslut utan hennes input. Min familj och nära vänner säger alla att jag hur som helst inte bör återgå till min arbetsplats och att den här ju verkar lugnare, samtidigt som flera förstås påpekar att det kan vara för tidigt för mig. Egentligen vill jag nog att alla ska säga nej, att jag borde strunta i den här tjänsten och bara vila mig frisk innan jag söker jobb på nytt. För ja, du har helt rätt, jag orkar de flesta gånger inte ta mig utanför ytterdörren och när jag gjort det är minst ett dygns energi förbrukad på nästan ingenting. Bara så svårt, hoppas verkligen av hela mitt hjärta att de inte ringer och erbjuder mig tjänsten! Det skulle göra det lättare.
Min chef är ganska iskall när det gäller allt som inte utförs eller fungerar perfekt och förväntar mig att han kommer motsätta sig allt han kan av rehabilitering, tjänstledighet eller underlättande att komma tillbaka. Därför är nog ett nytt jobb så småningom den enda vägen ut. Å andra sidan väcker allt katastroftankar i mig just nu, så det kanske inte stämmer utan bara är min övertygelse pga ångesten/tröttheten.
Hur ser dina allra bästa stunder ut just nu? Vad kan få dig att må lite bättre ibland? :)
