"Barn som ammas är välkomna" på bröllop, men ber mig lämna mitt barn hemma ändå?

Å andra sidan, varför menar du att det är brudparet, och endast de, som ska uppvisa tolerans och förståelse? Varför kan inte föräldrar uppvisa detsamma?

Vi hade ett bröllop där de enda barnen var de som var för små för barnvakt. Nu har vi själva barn och gudarna ska veta att jag har FULL förståelse för dem som vill fira bröllopsfest utan småbarn. Mina ungar är nu 1,5 och 2,5 och skulle lätt få ha lajbans en helkväll med en barnvakt de känner, om vi skulle bli bjudna på bröllop. Oavsett om det var barnfritt - eller ej...

Hade vi blivit bjudna när vi haft en nyföding så hade vi tagit med den lilla och gjort en tidig sorti.

Jag kan absolut förstå brudpar som önskar ett barnfritt bröllop! Här verkar problemet dock vara att the bride to be inte riktigt kan bestämma sig för hur de egentligen vill ha det. Det låter i mina öron som att bjuda lite med armbågen som hon uttrycker dig.

Jag hade nog stannat hemma. Med en så liten bebis vill de flesta undvika folksamlingar - smittorisken! Dessutom var åtminstone inte jag så bekväm med att sitta och amma en så pytteliten bebis bland massor av folk...

Jag hade kunnat tänka mig att se själva vigseln men hade nog inte gått på festen med en så liten.

Jag var med på min bonusdotters konfirmation 5 dagar efter att jag fött. Men då valde jag bort kyrkan och var med på middagen efteråt. Vi var ett litet sällskap och åkte efter ett par timmar. Det kändes okej ändå. Men allt beror ju på hur man mår också.

Givetvis kan man visa förståelse och tolerans från båda sidor precis som du skriver.

Vem i hela fridens namn skulle känna sig det minsta bekväm med att lämna bort sin helt nyfödda bebis annat än i akuta fall..? Oavsett om man kan pumpa ur eller inte... Rent praktiskt, om vi skiter i det här att en nyfödd bebis behöver närhet och trygghet från sin mamma, så kan barnet dessutom bli tuttförvirrat av att ta flaska (särskilt en så liten).

Det är helt klart uppenbart att den blivande bruden inte har barn själv, och hon kommer nog inte förstå hur befängt hennes önskemål är förrän hon själv har en nyfödd bebis (om hon nånsin skaffar barn).

Sedan skulle nog inte jag själv ha velat gå på bröllop när jag var så höggravid/nyförlöst, men där känner såklart alla olika.

Jag tror du missuppfattade mig lite. Jag menade inte att hon visar förståelse FÖR ATT hon vill ha ett barnfritt bröllop utan TROTS att hon vill ha ett barnfritt bröllop.

Jag tror du missförstod, man har ett barnfritt bröllop FÖR ATT man saknar tolerans för barn, inte TROTTS att man har tolerans för barn

Våra vänner hade ett barnfritt bröllop FÖR ATT de ville att fokus skulle ligga på att inte passa barn. Och de har barn själva som var med på middagen men sen åkte hem med farföräldrarna. Ett annat vänpar hade också barnfritt bröllop eftersom det är DERAS dag, inte barnens dag! 

Man behöver inte sakna tolerans för barn för att vilja ha ett barnfritt bröllop. Men, skriver man att ammande barn får vara med så ska man inte försöka övertala ammande mammor att lämna bebisarna hemma. Att man inte vill ha med äldre barn har jag full förståelse för. Skulle vi gifta oss med stor fest (inte troligt på en fläck) så skulle våra egna barn få vara med en kort stund och övriga barn inte alls. Det är vår fest, barnen får vara med på allt annat men en dag kan fokus faktiskt få vara på OSS och att man inte är förälder.

Om det var en god vän som jag förstod mig på skulle jag nog kunnat tolka ovanstående. Antagligen hade jag försökt tolka det på det mest välvilliga sättet:

De önskar ett barnfritt bröllop. De säger att ammande barn är välkomna, eftersom de hellre ser föräldrarna där tillsammans med spädbarn än att föräldrarna stannar hemma. De har själva inga barn. De vill att jag ska veta att jag är välkommen utan barn om jag kan lämna barnet hemma. De kommer att acceptera när jag säger att barnet är så litet och inte kan lämnas hemma. Jag vill fira deras stora dag och de vill att jag ska vara där och glitter och konfetti och ballonger och regnbågar vad kul det ska bli.

Och sen hade jag inte tänkt mer på det.

Möjligen om vännen sa en gång till att om det går lämna barnet hemma skulle jag svara att "Eftersom barnet kommer vara max en månad går det inte, men jag vill inte missa er stora dag för det så det är klart att vi kommer och ser till att göra allt för att bebisen inte ska störa. Har ni förresten gjort klart bordsplaceringen? Annars hjälper jag gärna till och då kan jag passa på att placera mig längst bort från högtalarna/bredvid det där lilla rummet bredvid där bebisen kan ligga och sova med babyvakt."

Jag var på bröllop förra året där brudens bror fått barn fem dagar innan bröllopet. Alla gånger jag såg bebisen sov den i bärsele på pappans mage (vilket han när vi såg senast nämnde som sitt bästa trick under lång tid för att slippa klåfingriga släktingar...). Vid niotiden gick mamman upp till hotellrummet och lade sig och vid elvatiden gick pappan och bebisen hem. Det störde ingen och både brudparet och föräldrarna säger ett år senare att de är väldigt glada att det gick att lösa så!

Finns säkert massor med anledningar till att man inte vill ha med barnen i många olika sammanhang, dock råder det ingen tvekan om att man väljer att ha ett barnfritt bröllop, middag eller whatever just för att man vill slippa barn just då... dvs man tolererar inte barn i just den tidpunkten. Sen kan man säkert ha massor med tolerans i andra tidpunkter. Alltså är det fortfarande felaktigt att påstå att barnfria bröllop skulle ha någonting med tolerans att göra.