BF September 2018

På kub kollar dom risken/chansen för att barnet har down syndrom.

Herregud vad jag är trött och orkeslös. Idag känner jag mig duktig som orkat vattna blommorna, värmt upp rester till barnen till lunch, kört igång en tvätt, pysslat med min bullet journal och hämtat hem middag. Sushi och thaimat.

Tanken på att tvättmaskinen är klar om 30min får mig att vela gråta. Jag avskyr att känna mig så här.

Är nu i vecka 9 (8+2) så det är många veckor kvar om jag följer samma som mina förra graviditeter. Då försvann illamåendet och tröttheten kring vecka 20.

Brunt är inge farligt. Det är färskt blod och smärta som är farligt. Men jag förstår din oro. Kollar varje gång jag varit på toa.

Jag väntar mitt 3dje barn och ska för första gången göra kub test. Med dom två stora barnen väntade jag snällt till rutin ultraljudet. Denna gång är jag 10 år äldre och riskerna ökar.

Kan tycka att det är snålt med ul om man har en normal graviditet. Första barnet var mycket fel. Kollade missbildning, minskat vatten, Sd som påverkade livmoderstappen, bebisen växte inte som hon skulle mm mm så vi sprang jämt på ultraljud. Blev bra snopen när jag bara fick 1 ultraljud med andra barnet som var en normal grav.

Jag och mannen var överens innan vi började försöka och det känns väldigt skönt att vi båda tyckte samma sak. Får vi ett dåligt resultat så vet vi hur vi ska agera.

Dagen blev inte alls som planerad.

Vaknade kl 22 i går av världens smärta. Smärtan höll i sig hela natten och vid 01 så har det kommit pytteliten blod. Nu är det kört för det i huvudet.

Det lilla blodet avtog kl 05 men smärtan fortsatte. Ringde gym och fick komma in.

Suttit på akuten hela fm. Alla prover såg bra ut och ul hittade dom inget avvikande. Fostret var i rätt storlek, hjärtat slog. Äggledarna var normala. Inget som förklarade smärtan. Nu är det mest mensvärk. Fick orden att komma in igen om det händer igen.

Misstänker att det är pga alla lyft jag gjort på jobbet. Varit extremt mycket den här veckan.

Nu sova!

Jag mår bättre. Det värsta försvann redan igår på akuten. Jag ska på inskrivning på torsdag och ska prata med bm om det kan vara pga lyft. Det är bara min egen teori. Jag har lite tur nu för jag är ledig hela nästa vecka *sportlov. Så jag får vila mig från lyften.

Imorgon går jag in i vecka 11 (10+0) och har inskrivning hos mvc. Känns som en milstolpe.

Inskrivning i torsdags.

Fick kub tid till 14/3.

Det som verkligen har satt snurr i huvudet på mig är att jag fick så ont + liten blödning av alla lyft. Nu har jag varit ledig under veckan men på måndag är alla lyften där och väntar på mig.

Pratade med bm om detta och berättade även min historik med första barnen. Jobbade på som en galning fram till vecka 22+4 och sen låg jag i smärtor på köksgolvet. In på fl och fick diagnosen hotad förtidsbörd. Sängliggande fram till vecka 37. Många vändor till sjukhuset och blev inlagd många gånger.

Jag blev uppskriven på väntelista för att träffa läkare. Första lediga tid blir min. Men får jag ont igen blir det akut tid.

Jag har tydligen riskfyllt arbete ur två aspekter. Först pga lyften sen pga utåtagerande elever. Det kan bli så att min gravid mage triggar i gång fler utbrott och jag kan bli mer utsatt.

Nu har jag mailat min chef för att kunna diskutera mitt tillstånd. Lite tidigt. Men jag vågar knappt jobba just nu.

Mina kollegor har dessutom en regel som säger att kan man inte utföra alla sina arbetsuppgifter så ska man inte vara där. Och jag vill jobba. Vill inte gå hemma.

Urs nu blev detta långt. Behövde nog skriva av mig lite.

Vi ska ta reda på kön. Det har vi gjort med båda barnen innan. Med dottern kunde dom säga till 80% att det var en tjej och med sonen var dom helt säkra.

Jag behöver få så mycket info jag bara kan få under grav. Så jag kan knyta an till barnet. Jag mår så jäkla illa länge och avskyr att vara gravid. Tur att man glömmer annars hade jag inte väntat mitt 3dje barn.

Nu är det bara 4 dagar till kub.