• Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!)

    Varför kom min pappa aldrig tillbaka !

    För 8 år sedan gick jag o mitt ex isär, blev en lång vårdnadstvist , sluta med att jag förlorade, vann bara varannan helg med mina barn, men mitt ex hade alla ursäkter så jag fick inte träffa dom, hon fick hjälp av soc, som handlade om att barnen mådde dåligt av umgänge med mig, soc bad mig backa bort o låta mitt ex vara enda boendeförälder, ett år gick och jag fick inte träffa dom, fråga soc igen, fick till svar vi kan inte hjälpa dig, utan det är barnens vilja och bästa att vara enbart med mamman.

    Under tiden träffa jag en tjej, vi var ihop, jag berättade om att jag hade barn jag inte fick träffa, hon valde o gå, oj dömd igen, nu av en som bara gick på,att något måste vara fel på dig, förlora sina barn, finns bara dumbommar som tappar sina barn, liknande hände igen under samma år.

    Valde o flytta, behövde jag starta om livet, tror ingen vet hur det känns o ha barn man inte får träffa, väl i den nya staden berätta jag inget om barnen, utan jag flytta för arbetet. 

    Träffa min kärlek, hon vet ingenting om barnen, efter ett år får vi ett barn, nu är barnet 5 år och vi är ännu kära, jag har gjort allt för det här barnet, tog ut all min barnledighet o var hemma med barnet, nu jobbar jag bara mån-tos, ledig resten av tiden, ger mitt barn all tid o kärlek.

    Nu efter 8 år hör mina första barn av sig, gulp en klump i halsen när jag förstår vem som är på andra sidan av telefonen,först förstod jag inte även om hon presentera sig, var när dom pratade ihop bägge barnen via högtalare, jag förstod att det var dom, jag har inte hört av dom på 8 år, nu är dom 16 o 18 år.

    Dom fråga allt, varför jag försvann o flyttade, berätta att det var den äldres val,(hon valde mamma klart och tydligt, "bad" mig om att bara få bo med mamman) att jag flyttade för jag blev så illa behandlad av deras mamma, som inte lät mig träffa er, fick inte ens ringa på födelsedagar, jul afton, ingenting, bara bort struken, berätta att jag var så lessen att det inte går beskriva.

    Nu vill dom barnen träffa mig, hjälp, min nya vet ingenting om dom här barnen, ingen vet något, där jag bor nu, jag har blivit så hårt dömd för dom här barnen så jag har valt att inte berätta om dom, folk för står helt enkelt inte hur någon inte får träffa sina barn, går inte o förklara, folk förstår inte. Mina föräldrar får inte heller prata om dom med mig, dom är glad att jag har en ny familj nu, dom vet hur jag mådde tiden jag inte fick träffa dom, hur barn som är mitt eget blod inte får träffa sin pappa, jag får inte träffa dom.var ett rent helvete o ta sig igenom, men väl när den nya föddes så glömde jag allt, all fokus fanns bara på det nya barnet.

    Berättade inget om barnet för mina tidigare barn, dom vill träffas, men nu vet jag inte vem dom är, det är inte samma barn jag skildes ifrån, jag har inte sett dom på 8 år, varför ska dom dyka upp nu som gubben i lådan.
    Gav dom inget svar på om vi ska träffas, prata runt det, men sanningen så vill jag inte träffa dom nu,dom fick göra sitt val när dom var ung, soc stödde den äldres beslut, jag frågade om det verkligen var för deras bästa och soc sa att det är för deras bästa, och var bara för mig o acceptera. och det gjorde jag, med facit ihand hade jag fått vänta 8 år med andra ord, så glad jag bytte liv ,stad, allt.

    Nu gör jag allt för 5 åringen, hon har ett sparande ut över det vanliga, hon kommer ha närmare två miljoner när hon är 20 år, en bostadsrätt betald o klar när hon väl flyttar hemifrån. allt för att fördela arvet rätt, jag ser till att hon får det mesta av mitt kapital, ännu som vårdnadshavare har jag full kontroll på hennes konton,att allt betalas rätt under en längre tid, via kapital konton och allt så det inte ska förknippas senare som förskott.

    Så nej, mina tidigare barn har gjort sitt val, allt stött av rättssystemet och utvärderat av socialkontoret, två vänder dessutom, så dom kan inte ha fel, ett barn har rätt o välja, om dom mår dåligt av vv liv,mår dom dåligt av en vårdnadstvist så plockar man bort den ena föräldern även om jag bara tvistade och mitt ex bara bråkade. nej systemet har plocka bort mig för evigt, jag är inte deras pappa bara deras biologiska far.
    Kan liknas vid adoption, pappan kan vara anonym, och det väljer jag nu.
    Har tappat hela deras uppväxt, hela deras tonår, hur dom har utvecklas,alla band i mellan är borta, alla minnen, dom är främlingar nu, men en gång i tiden såra dom mig så mycket och hårt,något inget annat kan göra, nu är alla dom dörrarna stängda, nej dom får inte komma o träffa mig igen.
    Det var orden deras mamma sa till mig sista gången jag pratade med henne, försvinn ur deras liv, du får aldrig mer träffa dom, så valet är inte mitt, det var mammans.

    Så nu vet dom :

    Varför kom aldrig min pappa tillbaka.

  • Svar på tråden Varför kom min pappa aldrig tillbaka !
  • Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!)
    Anonym (Lindjan) skrev 2018-05-02 23:57:14 följande:

    Först vill jag säga att jag förstår att du måste ha mått fruktansvärt dåligt av det som hände. Att nekas kontakt med sina barn är så hemskt att jag tror få av oss kan förstå hur det känns. Jag kan också förstå att du valt att bygga upp ett nytt liv, och för att själv överleva och inte bli bortstött, valt att leva som om dina två första barn inte fanns. 

    Men. Det som hände är inte på något sätt dina barns fel. De var just bara det. Barn. Och vi vet inget om hur de kan ha blivit manipulerade eller skuldbelagda av sin mamma. Ibland är även soc jäviga, även om det i den bästa av världar inte borde vara så. 

    Att dina barn nu hör av sig och faktiskt vill ha en kontakt med dig, visar att de aldrig har glömt dig. Nu när de är tillräckligt gamla kan de därför välja att själva ta kontakt. Nu är de inte beroende av sin mamma på samma sätt, och kan heller inte manipuleras lika lätt. 

    Jag förstår att det väcker en massa motstridiga känslor inom dig, att du blir rädd för att bli sårad igen. Och att du vill behålla det fungerande liv, med en ny familj, du trots allt har lyckats bygga upp, i spillrorna av den gamla. 

    Men du kan, och får inte, stöta bort dina två första barn. Hur illa behandlad du än har blivit, är det oförlåtligt. Risken är även stor att din femåring kommer att ta avstånd från dig om detta kommer fram senare. (När femåringen förstås är mycket äldre än nu.) Är det värt att riskera att mista även detta barn för att du är så sårad och, gissar jag, rädd? 

    Visst, det kommer aldrig att bli som det kunde ha blivit. Du har missat stora delar av deras uppväxt och utveckling. Men du har tre levande barn som finns och andas. Och som vill ha dig i sitt liv, nu när de själva kan bestämma. Inte alla har samma tur. 


    Varför skriver jag som pappa som stöter bort sina barnen!?

    Med åren har jag varit intresserad i ämnet, barn i vårdnadstvister.
    Jag har träffat mycket folk,många har berättat sin historia om sina fäder, hur dom försvunnit.Hjälper även folk o vinna vårdnadstvisten om dom frågar.

    Det som berörde mig var just två kvinnors berättelser, ena fick aldrig veta vems hennes pappa var, mamman vägra berätta det för henne, den kvinnan mådde mycket dåligt över det.hon sökte info om det på nätet men hitta inget, den andra kvinnan berättade liknande men hennes pappa hade bara flyttat och ingen kontakt, men deras historier gick ihop. Dom sökte varför försvinner pappor, deras egna berättelser, inte vad bittra mödrar skriver om sina ex. men hitta ingenting.
    Ingen vågar skriva varför,dom bildar nya familjer, överger sina gamla.

    Den sist nämnda kvinnan fick kontakt med sin pappa, dom träffades, men pappan gjorde ett avstamp att det bara var en träff inget mer. Det fick mig att undra varför gjorde han så?

    Av alla berättelser så har barn med delad boende det bäst, även när barnen var 18-19 år for dom imellan, helt underbart o höra, klart bästa föräldrarna.
    Sedan kom dom som hade barnen ibland, men ändå en fungerande relation mellan föräldrar.
    Sista o största skaran var ensamstående föräldrar, där var berättelserna skrämmande, skit snack om den andra föräldern tog aldrig slut, även dom som hade vuxna barn o utflugna så prata dom ändå skit om den andra.

    Den stora skaran kunde inte släppa bitterheten, dom fortsatte mala i samma spår som dom gjort sista 20 åren, med andra ord dom kommer fortsätta tills dom blir begraven.

    Det är vad samtalet med mina barn blev, "den stora skaran"
    Den äldre dottern minns exakt vad hon sagt hos soc, hon vet att det var hennes val,,,,, fan det kändes som det hade hänt igår!!! så mycket har hon funderar på vad hon sagt, förstår att det var så in lärt o repeterad av mamman att hon aldrig i "hela sitt liv" kommer glömma den ord frasen.
    Dom berätta vad mamman sagt om mig, var en helt vriden historia om hur jag flyttade ifrån dom, inte varför jag flyttade, utan allt för o smutskasta mig, så mamman går rakt ner i den stora skaran, hon kommer bråka, snacka skit ända tills sin död, hon kommer aldrig berätta vad hon gjort för att vinna, hon kommer aldrig vilja mötas upp, det är vad jag lärt mig av alla berättelser.

    Vi är många män som upplevt detta och upplever det nu. en mamma som gör allt för att ha barnen för sig själv, det skriv till och med nu o nästan alltid här på FL, Hur ska jag vinna vårdnadstvisten!
    Det dom inte förstår är hur det påverkar barnen, det skiter dom i, bara dom vinner, så sjuk kan en mamma vara, att inte förstår hur det kommer på verka barnen resten av deras liv.

    Mina barn är kraftigt påverkade av mamman, men saknaden o nyfikenheten för mig var stark, förstår att dom både frågat och undrat vad som hänt, dom får ett konstant skit snacka från mamman, så även om dom vill sluta lyssna på henne, höra min historia så kommer hon bara demitera  allt som sägs, finns ingen vits o utsätta dom för det.

    Med alla berättelser berättat av "den stora skaran"
    Nu förstår jag varför den ena kvinnans pappa satte ner foten och sa "vi träffas bara den här gången"

    Den pappan skyddar sin familj mot sitt ex, precis det samma gör jag,mitt ex kommer aldrig ge sig, hon kommer aldrig släppa mig, hon kommer hugga en kniv i ryggen så fort jag vänder mig om.

    Jag är inte ensam om att uppleva detta, jag vet vad mitt ex är kapabel till, hon har ingen empati, hon har ingen förståelse för sina barns bästa,sina barns längtan till sin pappa,hon har bevisat detta, nu får hon aldrig chansen igen, tyvärr till bekostnad för mina barn,men det är hon som offrar dom.

    Men jag måste skydda min familj från henne, därför vet dom inget om mitt nya liv/familj. 
  • Regndamen

    Du är medveten om att ditt nya barn kommer växa upp? Vad gör du om dina barn bestämmer sig för att dyka upp hos dig? Kanske när du inte är hemma?

  • Anonym (mmmm)

    Det är trist TS men jag gav dig ett seriöst och vettigt svar i din gamla tråd (som nästan är identisk i TS med denna) om att du skulle ta chansen till en nystart nu när barnen hörde av sig. 

    Varför du behöver starta en ny tråd förstår jag inte. Du förstår väl att det är ungefär samma människor som svarar igen? 

  • Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!)
    Regndamen skrev 2018-05-03 20:45:56 följande:

    Du är medveten om att ditt nya barn kommer växa upp? Vad gör du om dina barn bestämmer sig för att dyka upp hos dig? Kanske när du inte är hemma?


    Det du förespråkar är en gammal profetia.

    Läs istället hur särkull barn bråkar om arvet, inte säkert dom kommer komma överens, snarare en sorg över hur deras halvsyskon fick ett liv med bägge sina föräldrar och ett liv med sin/deras pappa.

    Finns ingen kontakt är dom snarare rivaler som dyker upp och inte förstående vänner, chansen att dom blir vänner utan relation med varann är försvinnande liten.

    Läs sedan hur barn söker sina föräldrar, handlar oftast om barn som inte fått någon kontakt alls, mina har fått kontakt, förändrar allt, som jag nämnde hon vet sitt egna val, hon kunde orden utantill, hon har en mamma som kommer fortsätta mata dom med negativa ord, dom kommer inte veta bättre, varken nu eller sedan, mamman kommer inte ge sig, hon kommer inte uppmana till kontakt, snarare tvärt om.så det du frågar om är helt irrelevant.

    Men allt kan förändras, bara framtiden kan utvisa,just nu är vi här.

    Nu tidens slag ord :

    Låt inte andra förstöra ditt liv
    Det är fan ditt eget jobb!!!
  • Fiona M
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-03 21:38:04 följande:

    Nu tidens slag ord :

    Låt inte andra förstöra ditt liv

    Det är fan ditt eget jobb!!!


    Ja, det var ju lite roligt när du skyller allt på andra när du själv förstört ditt och barnens liv.
  • Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!)
    Fiona M skrev 2018-05-03 21:46:17 följande:
    Ja, det var ju lite roligt när du skyller allt på andra när du själv förstört ditt och barnens liv.
    Uppenbart kan du inte läsa, det är mamma som inte vill att dom har kontakt, jag har försökt via tingsrätt och socialtjänsten, två gånger via soc, då räknas inte familjerätten med, familjerätten kan inte hjälpa om mamman inte vill samarbeta ang barnen, utan skickar vidare till tingsrätt med orden vi kan inte hjälpa er.

    Socialtjänsten är en annan instans, dom kan bestämma om barn ska bli omhändertagana av föräldrar, det är en kvinna som kan göra det beslutet, har du henne på din sida då har du det mesta.du kan neka umgänge för att barnet mår dåligt av umgänge, allt stött av en kvinna på soc,
    Kvinnan på soc får inte fråga varför barnet mår dåligt, om det är på tryckningar från mamman som är grund för måendet, den frågan får hon inte ställa, utan mår barnet dåligt så måste något förändras, i mitt fall mamman vill ha barnen för sig själv, hon offra sin dotter för att vinna, gett henne ett dåligt samvete att hon var tvungen o välja förälder, vilket resulterade i att hon mådde dåligt, vid vändan i tingsrätten så fanns ingenting, vid första interimestiska beslutet så gav domaren nästan halvtid mellan oss,med ord barn ska ha bägge föräldrar, där efter börja mamman med på tryckningar mot dottern, inom ett år förändrades hon till att må dåligt, då kom soc förstalinjen för andra gången och sa stop i umgänge.
    Vi hade halvtid innan tingsrätt o allt börja. det är inte svårt o se att när mamman börja tvista i ett år så föll dottern under det andra året, första vändan med soc innan tingsrätt fanns ingenting, två friska barn som mådde bra.

    Så vill man och kan soc så kan man vinna allt, mamman behövde bara offra dottern och klaga allt på mig. svårare var det inte.
      
  • Anonym (Men herregud människa)
    HD2017dis skrev 2018-05-03 10:26:05 följande:
    Ja barnen ville inte så ville dem inte. Ska han tvinga barn att träffa honom eller? Självfallet var han dörrmatta. Ett klockrent logiskt beslut.

    Nej, det är barnen som nu blivit vuxna som får vara väldigt timida och försiktiga och komma tillbaka med svansen mellan benen när de ska träffas.

    Oavsett är inte barn några icke-människor. Barn som begår brott som mord och dråp, är störda och i vissa fall sitter de i finkan. I vissa kulturer avrättas sådana barn också. Så att de va baaaara baaaaarn, är ett ogiltigt argument.

    Visst barn har inte fulla ansvaret som en vuxen har. Det sade jag inte. Men ansvar har dem allt.

    TS gå till flashback istället för denna debatten här på "familje""liv" sitter bara mest skruvade människor.
    Barn är barn. Nej man kan inte tvinga barn till att umgås, men han borde inte stänga dörren nu när de är vuxna, förstår vad som skett och vill träffas. Det han gör är att hänvisa tillbaka till att de sa nej när de var barn - det är bara omoget tankesätt och väldigt vegt. 
  • Anonym (Men herregud människa)
    Anonym (Egna val kan få ödeläggande konsekvenser!) skrev 2018-05-03 19:31:10 följande:
    Mina barn är kraftigt påverkade av mamman, men saknaden o nyfikenheten för mig var stark, förstår att dom både frågat och undrat vad som hänt, dom får ett konstant skit snacka från mamman, så även om dom vill sluta lyssna på henne, höra min historia så kommer hon bara demitera  allt som sägs, finns ingen vits o utsätta dom för det.
    Det vet du inte förrän du faktiskt har träffat dem.....

    Jag råder dig till att träffa dem. Jag är uppvuxen i den här sitsen, fast i den positionen som ditt nya barn har. Det är inte roligt när man fattar som vuxen att man har gått miste om en relation med halvsyskon för att ens pappa hänvisar till att de hade svårigheter att umgås när syskonet var litet fast det som vuxen försöker och försöker få till en relation med ens pappa som bara sparkar bakut...
  • Canadasvensk

    TS - jag har gör nu någonting så ovanligt att jag skriver utan att ha läst några svar eller mer inlägg från dig.

    Fy fan säger jag bara vilket prakt arsle du är!!!  Skrikandes

    Du är nog den sämsta jävla farsan jag har läst om här på FL och det säger inte lite!

    Stackars dina barn och stackars din fru... 

    Kräks

  • Bestemor
    HD2017dis skrev 2018-05-03 10:26:05 följande:

    Ja barnen ville inte så ville dem inte. Ska han tvinga barn att träffa honom eller? Självfallet var han dörrmatta. Ett klockrent logiskt beslut.

    Nej, det är barnen som nu blivit vuxna som får vara väldigt timida och försiktiga och komma tillbaka med svansen mellan benen när de ska träffas.

    Oavsett är inte barn några icke-människor. Barn som begår brott som mord och dråp, är störda och i vissa fall sitter de i finkan. I vissa kulturer avrättas sådana barn också. Så att de va baaaara baaaaarn, är ett ogiltigt argument.

    Visst barn har inte fulla ansvaret som en vuxen har. Det sade jag inte. Men ansvar har dem allt.

    TS gå till flashback istället för denna debatten här på "familje""liv" sitter bara mest skruvade människor.


    På flashback skulle han definitivt inte blivit trevligt bemött, de flesta där hade varit fruktansvärt otrevlig mot en nolla som skiter i sina barn och skyller på att barnen inte ville träffa pappan när de var små, det är inte lätt för små barn att stå emot pressen av mamman.
Svar på tråden Varför kom min pappa aldrig tillbaka !