Jag vill ligga med min kollega, är gift

Det är intressant att följa den tråd du startade. I början var du osäker på huruvida du skulle genomför  att ha sex med din kollega eller ej.

Du kom fram till att det inte var så smart och begav dig ut på en resa med din familj för att bättra på din kärlek till din man.

Sedan återkommer du och berättar att det inte är aktuellt med något sexäventyr vid sidan av. Man tänker att det är ett avslutat kapitel.

Men du återkommer och intar en ny position. Nämligen svårigheten att avstå.

Genom hela tråden har många människor haft olika råd och åsikter om vad du borde göra.Dessutom förklaringar på varför du hamnat i hela historien.

Och du har varit väldigt duktig på att tala om när någon har fel. Men ännu inte förklarat varför. Hur kan du då säga att andra har fel.

Det intressanta är inte om du varit otrogen eller ej. Utan varför en kvinna i din ålder och din situation med barn och man att skydda hamnar här. Du vet att det skulle kunna ställa till stora problem.

Du hävdar att din man inte har någon del i ditt sätt att tänka. Ungefär som om du levde i en isolerad tillvaro där din familj som inte betydde något.

Som om du levde i parallella världar. Dessutom säger du att du inte varit med om något sådant tidigare. Nej naturligtvis inte men det betyder inte att du haft behov men inte fått impulser tidigare.

Detta tills vidare icke genomförda äventyr är inte slut ännu. Förutsättningen för att det skall vara så är ju att du blir mer introspektiv och försöker förstå vad dina behov var. Och vågar ha en diskussion utan en massa undvikande. Hävdar man att det rör sig om kåthet är man ute och cyklar. I ditt ställe skulle jag fundera mycket över hur jag hamnade på gränsen. Och vad jag behöver göra för att inte hamna där igen.

Alternativ. Ska man vara otrogen skall man också ha koll på varför.

Neandertalare! Alltså herregud.

"Ååhh jag kan inte sluta tänka på han jag MÅSTE vara otrogen!"

Tycker synd om din man som är gift med någon som inte kan kontrollera såna ytliga begär. Den enda anledningen varför du vill ha din kollega är för att du INTE har han, men så fort du gjort det kommer du skita i honom. Fattar du inte att det är så enkelt att bara försöka glömma honom istället? Sluta lägga så mkt fokus på han. Det är ju DU som skapar attraktionen i ditt eget huvud medvetet, det är ditt fel alltihop.

Annars skilj dig och gör er båda en tjänst.

Alla dessa kvinnor som bara "jag kan vara otrogen EN gång och få det ur huvudet, då är det ok jag är mänsklig" är så patetiska.

Frågan är nog snarare varför hon inte drog i handbromsen tidigare. Att påstå att hon inte hade en aaaaaning om att det var på väg att bli såhär är rent skitsnack, TS förstod nog mycket väl var det var på väg, ingen är så blind att man inte fattar när en vänskap börjar övergå i något mer. Det som händer var nog snarare att TS fattade men valde medvetet att dra det vidare, av nyfikenhet, mersmak, eller whatever. Och det är DET TS borde fråga sig istället för att  bara skylla det på förhållandet.

ALLA förhållanden går upp och ner, de flesta av oss kan bli attraherade av någon annan men ALLA hamnar inte i TS situation, rätt många inser vart det är på väg och drar i handbromsen INNAN det blir som det blev för TS. Varför gjorde inte hon det? Och varför är hon ett år senare fortfarande så tveksam till att sätta stopp för det?

Visst, alla människor har känslor, men samtidigt hanterar inte alla sina känslor på samma sätt. Det kanske finns en poäng i att försöka lyssna på andra som hanterat sina känslor UTAN att hamna i knipa?

Det har du väl gjort hela tiden? För du säger ju själv att din man inte beöver veta vad som pågår mellan dig och kollegan och allt du pratat med din man om är ert förhållande?. Om du inte skyller det på förhållandet,, varför pratar du enbart om förhållandet med din man och inte om kollegan?

Jag har inte påstått att DU sagt att du inte visste vad som var på väg, jag ifrågasatte "snacka om OT" påstående om att du inte visste.Jag har inte lagt ord i din mun

Nej. Jag skyller inte att känslorna uppstått pga min man.

Det ÄR att lägga orden i min mun. Jag har bara gjort valet att inte berätta vad jag känt under denna period för min man. Att jag och kollegan fikar etc vet han. Att vi haft egna möten där vi bara snackat skit vet han också. Att vi hörs då och då på insta och skickar klipp vet han. Det är vad som försigått i mitt huvud han inte vet. Och det är mitt beslut att han inte heller behöva veta det. Särskilt nu när det aldrig kommer leda till något mer än en fantasi. Det får du / ni tycka är fel om ni vill, men så är det efter att jag vägt det för och emot.

Jag tycker du gör vettiga överväganden och hanterar din situation på ett bra sätt. Klart förstås att du hade kunnat dra i handbromsen tidigare. Men det är alltid lätt att vara efterklok liksom det är lätt att "sitta på läktaren" och tycka.

Lycka till TS!