• Anonym (Hur göra?)

    Börja studera eller göra som FK vill och vänta?

    Jag har som jag har skrivit om i flertalet trådar levt på aktivitetsersättning sedan 2010 av anledningar som jag ej kommer att gå in på i denna tråd. sedan sep har jag varit på en daglig verksamhet 12 timmar i veckan fördelat på 2 dagar.

    Nu hade vi ett uppföljningsmöte där en person från den dagliga verksamheten deltog tillsammans med min handläggare på kommunen och min handläggare på FK.

    I Min planering från tidigare i höstas står det att planen är att jag ska föras över till arbetsförmedlingen runt årsskiftet och komma ut i arbetsträning vid ca. jan/feb

    Jag har själv de senaste månaderna mer och mer funderat på att det bästa kanske är att börja studera i och med att jag saknar en gymnasieutbildning.

    Försäkringskassan och de andra som deltog på mötet var dock inte av samma åsikt. Detta baserade de på att det i så fall kommer att bli knepigt med min framtida försörjning i och med att jag fyller 30 i början på juni 2019.

    Handläggaren på FK anser att jag enkelt skulle kunna få förlängd aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga nu i dec då mitt nuvarande beslut på samma bidrag grå ut. Detta skulle kunna gå relativt fort att bevilja enligt henne. Förutsättningen för att FK ska bevilja detta bidrag fram till min 30-årsdag är att jag är kvar på daglig verksamhet.


    Jag skulle kunna börja studera och ansöka om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång om jag vill. Problemet då är att det kommer en längre tid att handlägga detta.

    När jag sedan fyller 30 trodde handläggaren dessutom att jag inte skulle kunna söka något annat än sjukpenning. Sjukersättning får man bara om det kan styrkas att arbetsförmågan aldrig någonsin kommer att kunna höjas för resten av mitt liv. Så ligger det inte till i mitt fall utan jag kan höja min arbetsförmåga. För att få sjukpenning måste man ha en sjukpenninggrundande inkomst vilket jag bara kan få genom att arbeta.


    Dessutom kan man, vad jag har förstått det som, bara ha sjukpenning i ungefär ett år och sedan kan FK tvinga en att byta arbetsplats för att hitta något där man kan öka arbetstimmarna och minska sjukskrivningen.

    För att få ett arbetet måste de kunna se vad jag klarar av eller ej i och med att jag aldrig någonsin har jobbat i hela mitt liv tidigare. Så är jag kvar på denna dagliga verksamhet fram till som dom tyckte maj ja då kommer jag lättare kunna få ett arbete eller arbetsträning lagom till min 30-årsdag vilket också betyder sjukpenning för tiden jag ej kan arbeta.


    Skulle jag börja studera nu med det bidrag som finns kommer jag vid mig 30-årsdag bli utan bidrag och tvingas till CSN. För att få fullt CSN trots att man ej studerar 100% måste man som minst studera 75% samt ha svårigheter och diagnoser som gör att man ej klarar högre studietakt.


    Detta är så som de förklarade det förför mig på mötet. Och av den anledningen anser dem inte att jag bör börja att studera nu i jan.


    Jag är osäker på om jag kan studera 75% just nu utan vill helst först testa att studera en endaste kust på 25% vilket jag tar upp i en annan tråd. Detta kan jag ev. göra nu, men då blir det problem sedan med min framtida försörjning när jag har passerat 30-årsdagen.


    En väg till är att jag studerar samtidigt som jag är på denna dagliga verksamhet, det är jag tveksam till om jag kommer att orka med. Skulle jag välja det alternativet kommer försäkringskassans mål vara att se till så att jag klarar av den dagliga verksamheten i första hand och inte studierna. Jag kommer ju i ett sådant läge vilja att lägga all kraft på studierna och då kommer den vägen inte att fungera.

    Jag är fortfarande sugen på att börja studera på något vis eftersom att efter min 30-årsdag kommer jag antingen tvingas studera 75% för att få fullt CSN (lån + bidrag) eller jobba och studera samtidigt. Ingen av dessa är jag säker på att jag kommer att klarar av om jag ej har prova först att studera i läge omfattning.

    Skulle jag börja studera nu och beviljas bidrag av FK samt att det sedan visar sig att jag ej klarar studier då kommer min 30-årsdag att passera samt att ingen kommer vilja anställa mig. Börjar jag igen på daglig verksamhet efter 30-årsdagen får jag ingen aktivitetsersättning eller sjukersättning, ej heller sjukpenning eftersom denna bara betalas ut om man har en anställning med lön.

    Alltså kan jag efter 30-årsdagen hamna utanför både arbetsmarknaden och sjukförsäkringssystemet och då tvingas att söka försörjningsstöd om jag ej har visat hur mycket jag klarar av i ett arbete. 

    Jag trivs ju inte heller på den dagliga verksamheten jag är på nu i och med att det är helt fel typ av plats för mig att vara på. Arbetsuppgifterna är heller inget som är min typ av arbete. Sen känner jag att det är slöseri och bortkastad tid att vara där när jag personligen inte få ut något av att vara där. Det känns då liksom bättre att studera och göra något mer effektivt av min tid.


    Hur bör jag göra? Jag vill ju så väldigt gärna börja studera efter årsskiftet men allt verkar vara emot mig. Hur hade ni gjort och vad anser ni att jag bör göra i detta läge,

    Vill jag börja studera i jan måste jag typ ansöka nu, sista ansökningsdagen är 8 dec i min kommun.

  • Svar på tråden Börja studera eller göra som FK vill och vänta?
  • Embla twopointoh
    Anonym (Hur göra?) skrev 2018-11-16 16:53:32 följande:
    Hindret är att ingen kommer vilja anställa  mig. Jag behöver alltså en utbildning. För att ens klara av ett yrke så behöver jag en utbildning. Detta får jag inte genom att aldrig börja studera.
    Om du nu har så stort sömnbehov att det hindrar dig från att fungera "normalt", så borde väl detta vara dokumenterat av vården? Jag ska erkänna att jag dålig koll på hur systemet funkar, men borde du inte kunna bli sjukpensionär i sådana fall? Det kanske inte är vad du egentligen vill, men om du knappt orkar med den arbetsträning du gör nu, så kanske du får inse att du inte kan plugga just nu?

    Ett annat alternativ är ju att prova på att plugga, ta en kurs i engelska och se hur det känns, hur det går. Du vet ju inte exakt vad du klarar förrän du har försökt.

    Det är inte samhället som har ansvar för ditt liv, det är bara du själv. Samhället kan gå in och stödja och hjälpa, men det är du som måste ha självdisciplin och ta tag i saker.

    En annan sak som vuxna människor får göra är att inse att de inte kan få allt som de vill, av olika anledningar, och anpassa saker som sömn,fritid,vad man väljer att plugga och vilket jobb man tar, efter vad som är rimligt och vad som erbjuds.
  • Tiina87
    Anonym (Hur göra?) skrev 2018-11-16 17:14:28 följande:

    Nej egentligen beror det beror ju på hur många som söker och hur många av dessa som arbetsgivaren anser vara bättre lämpade än mig.


    Eller så är det så att arbetsgivaren ser till personen och inte enbart vad man har för kompetans och erfarenhet.

    Mitt jobb jag har idag som är avdelingsledare på ett sykehjem (i Norge) hade att man helst skulle ha ledarutbildning (i tillägg till ssk) det här inte jag och ändå fick jag jobbet för att jag var den personen som arbetsgivaren menade passade till jobbet.
  • Anonym (S)
    Anonym (Hur göra?) skrev 2018-11-16 14:06:07 följande:

    Du menar att man har svårare att ta till sig utbildningen bara för att man är äldre?

    Jag fattar att jag har svårt att få ett jobb. Men har jag utbildning bör ju de väga upp frånvaron från arbetslivet även om det inte väger upp helt. Men då ser de ju också att jag klarar av att ta för mig saker och ting genom att jag har klarat en utbildning.


    Nej, det säger jag inte.

    Men du har en lucka i ditt CV på 10+ år, att du tar dig igenom gymnasiet nu kompenserar ju inte för den på något sätt. Möjligen om du tog en praktisk linje så som omvårdnad, men en vanlig teoretisk utbildning kommer ju inte öka dina chanser att få jobb tror jag.
  • Anonym (Hur göra?)
    Embla twopointoh skrev 2018-11-16 17:16:19 följande:
    Om du nu har så stort sömnbehov att det hindrar dig från att fungera "normalt", så borde väl detta vara dokumenterat av vården? Jag ska erkänna att jag dålig koll på hur systemet funkar, men borde du inte kunna bli sjukpensionär i sådana fall? Det kanske inte är vad du egentligen vill, men om du knappt orkar med den arbetsträning du gör nu, så kanske du får inse att du inte kan plugga just nu?

    Ett annat alternativ är ju att prova på att plugga, ta en kurs i engelska och se hur det känns, hur det går. Du vet ju inte exakt vad du klarar förrän du har försökt.

    Det är inte samhället som har ansvar för ditt liv, det är bara du själv. Samhället kan gå in och stödja och hjälpa, men det är du som måste ha självdisciplin och ta tag i saker.

    En annan sak som vuxna människor får göra är att inse att de inte kan få allt som de vill, av olika anledningar, och anpassa saker som sömn,fritid,vad man väljer att plugga och vilket jobb man tar, efter vad som är rimligt och vad som erbjuds.
    Fast om man hela tiden ser begränsningar och hinder i allting kommer man ju ingenstans eller hur? Och vill man något måste man ju själv ta tag i saken för att komma dit man vill. Ja jag skulle mycket väl kunna hoppa på och börja studera en engelska kurs, vilket jag allra helst vill. Men då blir det knepigt med ekonomin.
  • Anonym (Hur göra?)
    Anonym (S) skrev 2018-11-16 17:21:14 följande:
    Nej, det säger jag inte.

    Men du har en lucka i ditt CV på 10+ år, att du tar dig igenom gymnasiet nu kompenserar ju inte för den på något sätt. Möjligen om du tog en praktisk linje så som omvårdnad, men en vanlig teoretisk utbildning kommer ju inte öka dina chanser att få jobb tror jag.
    Oavsett om det inte ökar chanserna till att få ett arbete så ökar det i alla fall chanserna till att klara av de få arbeten jag kan få både nu och sedan. Det ökar chanserna för att få behålla jobbet.
  • Anonym (Hur göra?)
    Anonym (S) skrev 2018-11-16 17:21:14 följande:
    Nej, det säger jag inte.

    Men du har en lucka i ditt CV på 10+ år, att du tar dig igenom gymnasiet nu kompenserar ju inte för den på något sätt. Möjligen om du tog en praktisk linje så som omvårdnad, men en vanlig teoretisk utbildning kommer ju inte öka dina chanser att få jobb tror jag.
    Förresten lyckan i mitt CV är inte 10+ utan bara sedan jag hoppade av gymnasiet vilket var årsskiftet 09/10. Alltså 9 år sedan.
  • Anonym (Hur göra?)
    Tiina87 skrev 2018-11-16 17:18:50 följande:
    Eller så är det så att arbetsgivaren ser till personen och inte enbart vad man har för kompetans och erfarenhet.

    Mitt jobb jag har idag som är avdelingsledare på ett sykehjem (i Norge) hade att man helst skulle ha ledarutbildning (i tillägg till ssk) det här inte jag och ändå fick jag jobbet för att jag var den personen som arbetsgivaren menade passade till jobbet.
    Ja fast det är en sak vad man passar till och vad man har kompetensen till. Vissa personer kommer ju aldrig passa för vissa yrken oavsett hur mycket kompetens och utbildning det får. Andra kanske passar för jobbet men behöver utbildning för att lättare klara av yrket.
  • Anonym (Hur göra?)
    Anonym (Hur göra?) skrev 2018-11-16 17:24:28 följande:
    Förresten lyckan i mitt CV är inte 10+ utan bara sedan jag hoppade av gymnasiet vilket var årsskiftet 09/10. Alltså 9 år sedan.
    Luckan
  • Anonym (Hur göra?)

    Men om jag nu verkligen vill satsa på att söka ett jobb på deltid vad kommer då FK att säga om bidrag för resten av tiden? Jag måste ju ändå ha inkomst för resterande tid.

  • Ms H
    Anonym (Hur göra?) skrev 2018-11-16 16:12:15 följande:

    Tyvärr AF hänvisar mig bara vidare till FK. Ringde precis till dem AF och fick det som svar. Det ser ut som att det inte vill hjälpa mig på det sätt som är bäst för både mig och samhället på lång sikt utan det vill bara skjuta undan problemet för att slippa ansvaret här och nu.

    FK skjuter problemet framåt tills jag har passerat 30-årsdagen och AF tvingas ta över. AF skjuter problemet på FK för att slippa ta ansvar just nu.


    Så bra att du ringde, nu vet du lite mer om möjligheterna som finns/inte finns! Jag tror inte alls att ?samhället inte vill hjälpa?, utan de ser på saken ur sin proffesionella synvinkel och gör det de anser är bäst för dig. Just nu bedömer de att det är daglig verksamhet.

    Om den verksamhet du är på just nu verkligen inte passar dig, fråga kommunen om det finns några alternativa platser. Var öppen för idéer, prova. Tänk på att daglig verksamhet för dig i första hand handlar om att du ska bli van att vara på en arbetsplats. Om du visar att det är möjligt att utöka tiden, är möjligheten större att de tar dig vidare till ?nästa steg?.

    En annan grej... du skriver att du vill läsa engelska 5. För att veta lite mer vad det handlar om, sätt dig in i de underliggande kurserna lite grann. Du skulle tex kunna börja med den här texten - nafs.gu.se/digitalAssets/1327/1327459_wales.pdf

    Läs, ta till dig innehållet och besvara frågorna. Lätt eller svårt?
Svar på tråden Börja studera eller göra som FK vill och vänta?