Forum Psykisk ohälsa - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Hur slutar man tänka negativa tankar hela tiden? Orkar snart inte mer :(

    Tis 8 jan 14:12 Läst 0 gånger Totalt 14 svar
    Tis 8 jan 14:12

    Känns som om större delen av mitt liv går ut på att tänka på hur värdelös och oduglig jag är, som om jag bara tänker på och hittar negativa saker med mig själv hela, hela tiden. Kan liksom inte bryta detta mönster, och jag vet knappt ens om det är normalt att se ner på sig själv hela tiden för det känns som om jag gjort det så pass länge att jag inte vet något annat typ. Händer även ganska ofta faktiskt att jag funderar på huruvida jag är värd att leva ens överhuvudtaget. Känner hursomhelst att jag inte vet hur länge jag ska orka gå omkring och känna så här nästan hela tiden? Så jag undrar om någon har något tips på hur man liksom bryter tänkandet av alla såna här negativa tankar?

    Sen undrar jag även om ni skulle betrakta det som typ ?normalt? att gå omkring och känna att man vill dö, typ vanligen flera gånger om dagen, eller om det är ett tecken på att man verkligen inte alls mår bra? Är liksom så van vid att känna såhär så jag vet knappt vad som är normalt längre

  • Anonym (AS)
    Visa endast
    Tis 8 jan 17:55 #1

    Nej, man ska normalt inte känna så i princip hela tiden. Jag har själv gjort det och gör väl till viss del fortfarande. Kan du snacka med någon kurator?

  • Tis 8 jan 18:43 #2
    Anonym (AS) skrev 2019-01-08 17:55:09 följande:

    Nej, man ska normalt inte känna så i princip hela tiden. Jag har själv gjort det och gör väl till viss del fortfarande. Kan du snacka med någon kurator?


    Kan och kan...kan jag kanske men känns liksom inte så lockande att prata med någon som bara lyssnar för att det är dens jobb och som sen ändå inte bryr sig ett skit


  • Anonym (AS)
    Visa endast
    Tis 8 jan 19:03 #3

    Nja, de har utbildat sig för att de faktiskt vill hjälpa så att inte bry sig är nog inte vanligt. De blir givetvis inte ens vän men nog kan det vara värt det.


     

  • Anonym (A)
    Visa endast
    Tis 8 jan 19:05 #4

    Du behöver prata med någon.

  • Anonym (Inte normal­t)
    Visa endast
    Tis 8 jan 19:08 #5

    Jag har aldrig tänk att jag inte vill leva. Så ja jag tycker absolut att du bör söka hjälp. Du kanske är djupt deprimerad..

  • Anonym (One)
    Visa endast
    Tis 8 jan 19:09 #6

    Jag har varit i sådana tankar en stor del av mitt liv. Det behöver inte vara så. Gör en kraftansträngning och kontakta en kurator eller psykolog. Du är värd hjälp!

  • Lör 12 jan 12:05 #7
    Anonym (AS) skrev 2019-01-08 19:03:35 följande:

    Nja, de har utbildat sig för att de faktiskt vill hjälpa så att inte bry sig är nog inte vanligt. De blir givetvis inte ens vän men nog kan det vara värt det.


     


    Nja...finns ju säkert massvis med andra skäl till att välja en sån typ av utbildning och sedan därefter arbete än att man just innerst inne helt genuint verkligen vill hjälpa
    Sen om man träffar någon som råkar vara genuint förstående och välvillig som man verkligen trivs med och som man känner att förstår en är det ju givetvis guld värt, men jag tror dessvärre inte att den chansen är speciellt stor :(
  • Lör 12 jan 12:07 #8
    Anonym (One) skrev 2019-01-08 19:09:10 följande:

    Jag har varit i sådana tankar en stor del av mitt liv. Det behöver inte vara så. Gör en kraftansträngning och kontakta en kurator eller psykolog. Du är värd hjälp!


    Hmm tack<3...men är ju ba inte speciellt lätt att tänka att man är värd att få hjälp när man inte själv anser att man är det, dvs inte så lätt att känna motivationen till att göra kraftansträngningen till att söka hjälp, tyvärr
  • Lör 12 jan 12:08 #9

    Ingen som har något råd att dela med sig av här i tråden, på hur man skulle kunna tänka...?

  • Anonym (Spela­)
    Visa endast
    Lör 12 jan 13:09 #10

    När jag har svårt att komma ur en sinnesstämning bestämmer jag mig för att anta en roll/karaktär. Brukar tänka på Tabitha som Mia Skäringer spelar. Eller hitta på ett eget alterego med de egenskaper/humör som du skulle vilja ha mer av. Finns något poddavsnitt där Skäringer och Mannheimer delar med sig av sina tips när de känner sig riktigt låga. Tror det är något av de första avsnitten.

  • Anonym (AS)
    Visa endast
    Lör 12 jan 14:39 #11
    Nimzay skrev 2019-01-12 12:05:33 följande:
    Nja...finns ju säkert massvis med andra skäl till att välja en sån typ av utbildning och sedan därefter arbete än att man just innerst inne helt genuint verkligen vill hjälpa
    Sen om man träffar någon som råkar vara genuint förstående och välvillig som man verkligen trivs med och som man känner att förstår en är det ju givetvis guld värt, men jag tror dessvärre inte att den chansen är speciellt stor :(
    Nimzay skrev 2019-01-12 12:07:27 följande:
    Hmm tack<3...men är ju ba inte speciellt lätt att tänka att man är värd att få hjälp när man inte själv anser att man är det, dvs inte så lätt att känna motivationen till att göra kraftansträngningen till att söka hjälp, tyvärr


    Nej, vad skulle det vara? Tydligen är kuratorsplaceringar rätt eftertraktade, åtminstone för socionomer. Man hittar inte alltid rätt direkt men nog kan det faktiskt fungera om man själv också försöker.


     


    Jag hade precis så, "inte värd att få hjälp" och även om jag efter det haft även sämre professionella så har det i slutändan varit värt det.

  • Anonym (eee)
    Visa endast
    Lör 12 jan 15:05 #12
    Nimzay skrev 2019-01-12 12:08:27 följande:

    Ingen som har något råd att dela med sig av här i tråden, på hur man skulle kunna tänka...?


    Man kan skriva loggbok varje dag, försöka hitta minst EN sak/tillfälle varje dag som du kan tänka positivt om dig själv. Tvinga fram det! Ibland kanske det bara blir "ok, jag har duschat idag, det var bra" 

    Utmana dig själv, hitta på veckomål tex. Försökt utveckla detta efterhand som du hittat en form som passar dig. Det kan handla om saker som att du varit snäll mot någon annan, att du faktiskt inser att grannen tycker du är schysst (typ), att du gjort något bra för dig själv, som du mår bra av (tex tränat nåt), att du hade ett bar telefonsamtal med någon, att du vågade göra något nytt

    Det svårare sen är att övergå till mer abstrakta saker som att tvinga dig själv att tänka positivt om dig själv. 
  • Anonym (hålle­r med)
    Visa endast
    Lör 12 jan 17:11 #13

    Jag hoppas visserligen inte att det händer men förstår din tanke och håller med om att det skulle göra gott för vår jord. Det hade absolut gjort så att natur och djur kunnat återhämta sig från förstörelsen som vi människor bidragit med.

    Tycker inte du är knäpp. Jag förstår dig vad du menar och har själv haft samma tanke några gånger. Men jag vill leva mitt liv (är fotfarande ung). Så jag är självisk och hoppas inte det händer på många många år.

  • Sön 13 jan 20:34 #14

    Först och främst skulle du behöva träffa en läkare som kan bedöma om du har en depression också. Ångest och negativa tankar kan vara svåra att bryta utan yttre hjälp, samtal, medicinering.
    Anledningen är att man bla sover dåligt då tankarna vandrar iväg och eftersom man inte sovit så mår man dåligt och då vandrar tankarna iväg igen. Det är en negativ spiral som är svår att bryta. 
    Lättare medicinering som bla man hjälpa till att dämpa värsta ångesten och hjälpa till för att få sova bättre är ett bra steg mot att kunna vända på tankarna när man känner att man har svårt att bryta dom.
    Man behöver någon att prata med som kan se saker från andra håll. När det är som värst så kan man inte göra det själv.
    Det man måste göra är att vända på tankarna.
    Om du tänker att du är ful för att du har en stor näsa och därför förtjänar att vara olycklig så får man tänka att det finns andra med stora näsor som är lyckliga och då kan du också bli det.
    Om du misslyckas med något måste man vända på det och tänka att jag gjorde det här misstaget nu, men nu vet jag hur jag inte skall göra nästa gång, då skall jag prova på ett annat sätt och fungerar inte det så har jag ändå lärt mig något och måste leta ytterligare ett annat sätt. 
    Vänd det som är negativt till något mer neutralt eller positivt om det går.
    Det är svårt att göra det själv och därför skulle jag rekommendera att du tar läkarkontakt så att du kan få hjälp av terapeut som kan ge fler verktyg än så.

Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll