• Anonym (Mamman)

    Jag är rädd att min man inte bryr sig om min son på riktigt

    Jag har en son sedan förr, och min man och jag har en gemensam dotter. Min man har alltid behandlat barnen lika, och han talar alltid om barnen som "mina barn" eller "mina kids". Det har fungerat väldigt bra och han är en fin pappa till vår dotter och låtsaspappa till min son. Barnen betraktar sig som syskon och jag tror aldrig att de ens reflekterar över att de "bara" är halvsyskon.

    Men nu undrar jag lite. Häromkvällen när jag hade tråkigt, så läste jag runt lite på min mans vänners sidor på Facebook. Där hittade jag kommentarer som min man hade skrivit. De handlade om hans oro för framtiden: för miljöförstöringen, invandringen, den ökade kriminaliteten, att samhällsekonomin ska kollapsa, så att det inte längre ska finnas bidrag eller fri sjukvård för dom som inte kan försörja sig själva o.s.v..

    Men i alla dom kommentarerna skrev han bara om sin oro för "min dotter och de barn som hon kanske får en gång". Det var inte en kommentar, utan många kommentarer, där han skrev så eller något liknande, som endast avsåg vår gemensamma dotter och hennes eventuella barn. Är min son och hans kommande barn inte inkluderade i min mans oro och hans tankar, när det kommer till kritan?

    Bör jag ta upp det här med min man eller hålla tyst om att jag har sett det?

  • Svar på tråden Jag är rädd att min man inte bryr sig om min son på riktigt
  • Anonym (Ä)
    Anonym (Mamman) skrev 2019-03-02 07:30:53 följande:
    Men grejen är, att när vi träffar dessa hans vänner, så talar han alltid om våra barn som sina barn, och även när han skriver på sin egen sida så är det alltid "mina barn", "mina kids" o.s.v.. Jag får uppfattningen att han skrev detta om "min dotter" på ställen där han aldrig trodde att jag (eller min son) skulle läsa. Det känns som att han har gått bakom ryggen på mig, och hela tiden brytt sig mera om vårt gemensamma barn än min son. 

    Jag vet inte vad jag ska tro längre...
    Anonym (nja) skrev 2019-03-02 07:23:04 följande:

    Kanske oro för att pojkens biologiska pappa skulle läsa det och tycka att "det är inte ditt barn"?



    Min sons biologiska pappa är inte med i bilden. Han bor för övrigt i ett annat land och förstår inte svenska. Så nej, det är inte därför. 
    Men det är väl helt självklart och naturligt om han bryr sig om sitt eget barn mer än någon annans (i det här fallet ditt barn)? Det är inte hans son, har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Visst kan man älska andras barn men det är nog vanligare att det inte är precis på samma sätt som man älskar sitt/sina egna barn än att det är det. Tycker det är väldigt konstigt och naivt av dig att på något sätt verka "kräva" att han ska känna exakt samma för ditt och ditt ex barn som han känner för ert gemensamma barn. Det är både orättvist, orimligt och verklighetsfrånvänt. Att han tycker om pojken och behandlar honom med kärlek och respekt, och inte särbehandlar barnen, får du nöja dig med för mer än så är det inte och kommer högst troligt aldrig bli - varken med honom eller någon annan man.
  • Anonym (R)

    Det här är lite tröttsamt att läsa. Bonusmorsor som kallar bonusbarnen för sina egna anses som obehagliga medans bonusfarsorna minsann ska älska bonusbarnen lika mycket som sina egna.

    Tycker inte att hans kommentar var konstig överhuvudtaget. Han visar respekt till sonens pappa och eventuellt andra människor som skulle läsa det där och som skulle undra om han har en son också. Han visar respekt helt enkelt.

    Tycker att du ska skärpa till dig, var glad över att han älskar din son men kräv inte att han ska älska honom på samma sätt som dottern.

  • Anonym (Anna)
    Anonym (Mamman) skrev 2019-03-02 07:30:53 följande:
    Men grejen är, att när vi träffar dessa hans vänner, så talar han alltid om våra barn som sina barn, och även när han skriver på sin egen sida så är det alltid "mina barn", "mina kids" o.s.v.. Jag får uppfattningen att han skrev detta om "min dotter" på ställen där han aldrig trodde att jag (eller min son) skulle läsa. Det känns som att han har gått bakom ryggen på mig, och hela tiden brytt sig mera om vårt gemensamma barn än min son. 

    Jag vet inte vad jag ska tro längre...
    Anonym (nja) skrev 2019-03-02 07:23:04 följande:

    Kanske oro för att pojkens biologiska pappa skulle läsa det och tycka att "det är inte ditt barn"?



    Min sons biologiska pappa är inte med i bilden. Han bor för övrigt i ett annat land och förstår inte svenska. Så nej, det är inte därför. 
    Vet han om att du är inne och läser på hans sidor?
  • Anonym (Babs)
    sextiotalist skrev 2019-03-02 07:25:13 följande:

    Hålla tyst och acceptera att det är fullt tillräckligt att han respekterar din son, accepterar honom, gillar honom.

    Du bör ge honom utrymme att få ha sina egna känslor för sin dotter.

    Rent krasst så är det inte alltför sällan att det är föräldern till barnets oförmåga att acceptera att partnern inte alltid har samma känslor för barnets kan sabotera en bra relation.


    Sant. Var glad över att han tagit till sig ditt barn tillräckligt för att säga mina kids. Hans oro bör vara hos sitt barn. Ditt första barn har ju redan två föräldrar, varför krysta fram nåt mer än det ni har? Var glad och tacksam för det du redan fått. Han är inte ditt första barns pappa. Sluta kräva såna känslor i smyg av honom.
  • Lilyje

    Alltså, jag har en son sen tidigare, tillsammans har vi en son, och nu väntar vi en dotter.

    Oftast när min man pratar om oron för framtiden så är det hur den kommer påverka vår dotter.

    Tror att döttrar överlag har alltid varit ett större orosmoment än pojkar.

    Så så länge han visar och tar hand om din son på ett sätt som tyder på att han bryr sig om din son så tycker jag inte att du ska oroa dig.


    M 2010 | B 2017 | A 2019
  • Anonym (Lika)

    Jag tycker det är självklart att man kan älska sin bonus lika mycket som sin biologiska, varför skulle man inte kunna det? Konstigt tankesätt, särskilt när de lever som en riktig familj! Vrf skulle man inte kunna ha samma känslor för alla barn? Det har inte med blodsband att göra. Däremot så kan vissa dra sig föratt ta till sig bonusar lika mkt eftersom de inte har de rättigheterna till barnen om man separerar mm. De är liksom bara lånade tillsvidare. Kan förstå Ts men han verkar toppen!

  • Anonym (Malus)

    Han har ju för bövelen bara ETT barn!
    Han skriver om SITT barn, ska han skriva" jag är orolig för min dotter och min frus sons skull..."?

    Givetvis står hans barn honom närmare hjärtat än din son!

  • Anonym (Malus)
    Anonym (Ebba) skrev 2019-03-02 16:33:07 följande:

    Låter som en riktig mansbebis. Dessutom är det ingen rättighet att få skriva sånt på Facebook.


    Ingen rättighet att få skriva vad?
  • Anonym (Lika)
    Anonym (Malus) skrev 2019-03-02 19:25:08 följande:

    Han har ju för bövelen bara ETT barn!

    Han skriver om SITT barn, ska han skriva" jag är orolig för min dotter och min frus sons skull..."?

    Givetvis står hans barn honom närmare hjärtat än din son!


    Nä han säger själv att han har TVÅ barn! Är väl inte givetvis alls, han säger som sagt själv att han anser att han har två barn. Perfekt. Fattar inte varför så många här tycker det är så enormt viktigt att prata blodsband, det är era åsikter inte alls ts mans, ni representerar definitivt inte alla bonusföräldrars känslor. Bara era egna, bara föratt ni känner så så gör inte alla andra det. Det är väl jättefint att kunna älska andras barn lika mycket som ens egna! Måste det vara en tävling? Måste kärlek vara en "egogrej"? Kan inte kärleken får vara fri?
  • Anonym (Malus)
    Anonym (Lika) skrev 2019-03-02 22:27:20 följande:
    Nä han säger själv att han har TVÅ barn! Är väl inte givetvis alls, han säger som sagt själv att han anser att han har två barn. Perfekt. Fattar inte varför så många här tycker det är så enormt viktigt att prata blodsband, det är era åsikter inte alls ts mans, ni representerar definitivt inte alla bonusföräldrars känslor. Bara era egna, bara föratt ni känner så så gör inte alla andra det. Det är väl jättefint att kunna älska andras barn lika mycket som ens egna! Måste det vara en tävling? Måste kärlek vara en "egogrej"? Kan inte kärleken får vara fri?
    Helt uppenbart så känner han ju inte så när det kommer till kritan.

    Att älska andras barn "som sitt eget", det tror jag inte är möjligt.
    Dras det till sin spets så vet nog både du och jag vilket barn man prioriterar.
Svar på tråden Jag är rädd att min man inte bryr sig om min son på riktigt